Categories
Uncategorized

Byråkratins Anatomi

   Bureaucracy-is-Broken-500x301   Varför vill man skriva något om byråkrati? Vill någon läsa om byråkrati? Det senare får vi se. Det första måste jag besvara. Jag tror att de flesta bara motviligt accepterat att byråkrati existerar, men ingen har försökt isolera själva begreppet, och frågat sig varifrån det kommer. Den tanken har legat och grott ett tag.

 Så vad är det? För egen del dyker en mental bild upp av grå tjänstemän på grå kontor, som antingen med total nonchalans eller extraordinär nit genererar omständliga handläggningsprocedurer, mera för procedurens egen skull än dem den skall tjäna. I vilket fall en verksamhet som egentligen skulle kunna skötas på ett avsevärt mera effektivt sätt. Jag har hört talas om att det är en god exercis i tålamod, tillika ”byråkratisk inblick”, att ansöka om ryskt visum. Det verkar i detta fall som att det är meningen att rutinerna ska vara tidsödande och besvärliga, eftersom de hela tiden ändras, vilket gör att man aldrig kan förbereda sig inför nästa gång man ansöker om ryskt visum.

 Man vill gärna tycka att kommunism (eller i alla fall ett totalitärt system) och byråkrati hör samman. Och det är nog inte så konstigt. Men är inte också EU en byråkrati? Och FN? FN är faktiskt organiserat som ett kommunistparti som Sovjets eller Kinas. Det är samma hierarkiska struktur, och så många ledande personer inom FN har varit kommunister, vilket är intressant, då FN ju har sprungit fram ur kommunistskräckens USA och har huvudkvarter i New York. Se förresten vad jag hittar här:

http://townhall.com/tipsheet/heatherginsberg/2014/01/19/un-climate-chief-says-communism-is-best-way-to-fight-global-warming-n1779973

 Här ännu ett exempel på hur man kan måla upp ett falskt globalt hot, och använda det som förevändning att införa ett totalitärt politiskt system. Har det hänt förut? Vi kommer närmare in på detta senare. Jag vill på detta stadium försöka definiera vad byråkrati är. Är det helt enkelt ett nödvändigt ont, som måste uppstå för att ordning och reda ska vidmakthållas? Eller är det bara en besvärande biprodukt från ett i övrigt förträffligt system, som någon förnuftig och driftig person borde sopa undan, för att… ja, vadå skulle uppnås?

Vad skulle Sovjet vara om inte byråkratin fanns där?

Det är nästan som att fråga sig vad kyrkan skulle vara utan sina dogmer. Och jag tror definitivt inte en ”förnuftig och driftig” person är så välkommen att städa bort kyrkans dogmer, som ju skapats för att prästerna ska känna sig viktiga, eller hur?

bureaucracy

 Ett annat område där det verkligen råder byråkrati är ett militärt regemente. Där ska allt vara ordnat och bokfört. Blanketter ska ifyllas rätt, papper ska skrivas i rätt format, skor ska vara putsade, uniformen ska sitta rätt, och man ska göra honnör på rätt sätt. Och det är en total hysteri i det. Är inte alla dessa regler också till för att någon ska känna sig viktig? Är reglemente och dogmer egentligen samma sak? Är bägge byråkrati?

Vad utmärker kommunismen, kyrkan och militären? Jo, alla är centraliserande krafter, strikta hierarkier där man inte ifrågasätter. Här gäller devisen ”kollektivet är allt, individen är ingenting”.

Är byråkrati således enbart ett reglemente som ”behövs” för att hålla kontroll på ett kollektiv? Är byråkratin alltså medvetet skapad – för att spetsa till det – bara för att trycka ner individen?

 I alla fall kan konstateras att själva regelverket är viktigare än den som det ska tjäna, och det därför att det är inte dig det ska tjäna – även om du ska tro det. Du ska tro på att om du följer kyrkans dogmer, deltar i alla ceremonier, rabblar ramsor, sjunger psalmer – så blir du frälst, och att det är enda vägen. Du ska tro på att om dina kängor skiner och uniformen är oklanderlig, är du en god soldat i ditt fosterland.

 Byråkrati och materialism hör också ihop, tror jag. Materialism är en konsekvens av ”kollektivet är allt, individen ingenting”. Eftersom allt ska kunna diskuteras i ett kollektiv, måste man uteslutande diskutera tagbara, reella materiella objekt som alla kan se, och komma överens om. En individuell upplevelse som saknar materiell förankring kan helt enkelt inte uttryckas i ett sådant forum, i synnerhet inte om det motsäger någon doktrin som den kontrollerande makten vill hävda. Och makten vill överhuvudtaget alltid kunna visa  på fysiska mätbara objekt, för att få massorna med sig. För individens del blir följden att ”något utanför mig själv är viktigare och mäktigare än mig själv”.

governmental-bureaucracy-demotivational-poster-1227924306

 Och när man inte vet vad detta något är, eller när det finns någon gestalt, upphöjd över våra huvuden, som på piedestal, kanske som Lenin, eller Stalin, vad finns då ”över” för oss dödliga varelser? Det är precis som i kyrkan! Ett krampaktigt fasthållande vid dogmerna, som är ofelbara. Går det snett, är felet ditt. Dogmerna är ofelbara.

 Josef K. i Franz Kafkas Processen blir en dag arresterad utan att få reda på orsaken. Han blir aldrig inspärrad någonstans, om man bortser från det mentala fängelse han hamnar i. Under det mödosamma åtagandet att komma underfund med sin situation, får han höra att myndigheterna aldrig har fel. Lagen är absolut. Men han hittar den inte. Den finns ingenstans inom räckhåll. Han får inte veta vad som är lagligt eller olagligt. Lagen förblir något som surrar i hans huvud, men fördenskull inte mindre viktig. Det suger upp honom helt, och han kan inte sköta sitt jobb längre. Han anser sig oskyldig men det framgår alltmer att han brottas med någon abstrakt skuld. Han är fast i en mental, byråkratisk labyrint, vars förveckligar broderas ut av honom själv, men även av brännvinsadvokater & annat mer eller mindre löst folk anknutna till domstolen, som han möter under sin dystra vandring. En gång kommer han faktiskt över en lagbok, tror han, för den ligger på självaste domarens bord – men den visar sig vara full av pornografi!

untitled

 Han hamnar så småningom i en kyrka. En präst (som visar sig tillhöra domstolen) ger honom ett tankeexperiment, där han äntligen skulle kunna få tillträde till Lagen. Lagen finns i en stor byggnad, långt därinne någonstans. Men det finns en dörrvakt utanför som inte släpper in honom. I stället erbjuds Josef K. att sätta sig på en stol och vänta bredvid ingången. Där väntar han i återstoden av sitt liv. Därför att han tror att någonstans därinne finns Den Yttersta Sanningen, som ska göra honom fri. Därinne finns lösningen på hans mystiska gåta, för nu har den (eventuella) futtiga lagöverträdelse han häktats för vuxit till rent existentiella proportioner, där kanske själva arvssynden kan vara brottet (vem kan inte häktas då?) – det är Gud som finns därinne, fast i annan skepnad. Lagen har inträtt i Guds ställe. Allt är utbytt och helt materialistiskt, men i grunden precis som en ”syndares” botgöring under katolska kyrkan.

 Dörrvakten som inte vet något alls om hans process, eller om Lagen, har total makt över honom. Precis som en präst hade (och har kanske ännu). Bara genom prästen kan du nå Gud, vill man du ska tro. Men prästen vet inget om Gud. Prästen vill vara viktig, han är också dörrvakt. Han står för något dyrt och åtråvärt. Men det är en illusion – det finns inget därinne. Det finns ingenting där! Det är därför Josef K. inte släpps in! Han får sitta utanför och vänta tills han dör.

bureaucrat

 Byråkrati frodas där människor vill ställa sig mellan dig och något du är i absolut behov av, eller finner åtråvärt, eller dyrkar.

 Efter denna djupdykning kan det vara läge att checka hur denna slutsats fungerar i det vardagliga livet.

Man stöter på byråkrati närhelst man är lite utsatt, och man behöver något av samhället. T ex är CSN en mycket byråkratisk myndighet, men inget mot Försäkringskassan. Jag var med om att fylla i en lång och omständlig anmälan, men fick det tillbakaskickat till mig nästan en hel månad senare (jag var alltså i behov av pengar), därför att en enda ruta inte var ikryssad. Så jag fick alltså kryssa i denna ruta och skicka tillbaka det hela igen, och det tog ytterligare nästan en månad innan nåt hände. Varför kunde inte tjänstemannen lyfta luren och fråga mig om den där kryssrutan? Nej, det vore ett brott mot dogmen. Det skulle ju undergräva tjänstemannens viktighet, då det skulle kunna upplevas som hyggligt att ringa och få till stånd en snabbare handläggning. Och snabbhet, ser du, är byråkratens fasa. Och rationalisering! Det får inte vara för mycket rörelse, då skulle ju saker kunna hända som skulle kunna oroa byråkraten.

Solzjenitsyn

 På tal om detta: I Alexander Solzjenitsyns böcker, t ex I Den Första Kretsen, får man läsa om de riktiga kommunistiska entusiasterna under Sovjettiden, de som vigt sitt liv åt Systemet och skulle kunna dö handlöst för Lenin och Stalin när som helst. De brinner av framåtanda och har tusen idéer om hur man skulle kunna göra Systemet ännu bättre. De är otroligt kunniga, de kan Marx’ och Engels skrifter närmast utantill, och de är väl bevandrade i den dialektiska filosofin och den dialektiska materialismen. Riktiga föredömen! Och vad gör de? – De sitter i fängelse! Ja, vad trodde du??

 Intressant är att dessa entusiaster i fängelset rannsakar sig själva hela tiden (lite som Josef K.) – ”vad var det jag gjorde fel?”; de tar på sig skuld som de inte har, gråter och gör ”avbön”, de ska bli perfekta Sovjetmedborgare. Men de får i bästa fall pula med något menlöst slavjobb på någon sjaraska.

 En utmärkande egenskap hos byråkrati, är den hierarkiska strukturen med avdelningar och underavdelningar med underavdelningar… och så vidare. En massa folk är sysselsatta, fast de inte behövs. I toppen sitter en liten elit, som vi ofta inte alls kan se. Kan vi se den, är det troligen inte toppen. Och vi kan inte se den därför att alla dessa underavdelningar tjänar till att dölja den. Däremot är det så, att den mentalitet toppen har, strömmer nedåt genom alla underavdelningarna, och den drabbar till slut individen. Alla sådana strukturer är centraliserande krafter.

 Jag vill påstå att byråkrati är fallet, varhelst något stagnerat inte tillåts att röra sig, inte endast i totalitära system, utan i demokratier också, och även i icke-politiska sammanhang – det råder alltid ett förhållande mellan centraliserande och decentraliserande krafter, och byråkratin ökar ju mera balansen lutar över åt det centraliserande hållet.

bureaucracy2

Ett exempel på icke-politisk byråkrati (ja, lite politik finns det nog), är cancerindustrin. Det är den mest horribla byråkratin vi har på planeten. Det kallas inte byråkrati, men mekanismen är densamma. Människor ställer sig mellan dig och något som du absolut vill ha – ditt liv. De skulle få mindre makt om de gav dig livet, och de skulle vara mindre viktiga. De skulle bli av med sina befattningar och sin profit om de tillät för mycket rörelse på det här området.

 Så, avslutningsvis, för att återknyta till länken jag gav ovan: Det handlar om att göra sig viktig, för att skapa en hierarki. Det gäller att på något vis försöka måla upp ett hot mot hela planeten, mot hela mänskligheten. Men det är återigen en liten elit som vill kontrollera kollektivet, det blir bara ett större kollektiv denna gång.

 Det gäller för dig som individ, att inte identifiera dig i kollektivet. Tro inte att den Yttersta Sanningen om dig ligger utanför dig själv. Josef K. kunde när som helst lämna den där stolen hos dörrvakten (enligt Kafka också). Men det gjorde han inte. Gör inte samma misstag…

Central_Bureaucracy_3010_Wide

Categories
Uncategorized

Myten om Kolesterolet

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=VFmSNNtCsos]

Understundom sker det att Perra ”recenserar” böcker här; varje gång så sker brukar jag säga att ”detta är ingen recension i ordets rätta mening”, utan mera en krönika över de vyer jag inspirerats till att se på grund av boken jag läst, vilket förhoppningsvis i någon mån också är inspirerande för författaren som skrev den. Jag sätter alltså aldrig betyg, ”tre stjärnor av fem” eller något dylikt; emedan jag finner sådant oanständigt. Denna gång inget undantag. Och denna gång heter boken Forskningsfusket! (Med underrubriken “Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”), och författaren – tillika docenten – heter Ralf Sundberg.

Innan jag läste boken såg jag för några månader sedan en 18 minuters youtube (den finns här ovan) där författaren intervjuas; jag har sedan dess, även innan jag läste boken, i diverse forum länkat till den och mailat den till en massa folk, eftersom jag anser den är så bra och så viktig, och för att den (videon) bekräftar så mycket jag av någon anledning redan visste. Den som följt min blogg vet att jag skrivit hyllmeter om korruption inom vetenskap, hur auktoritet fungerar, makt, hur det går till i hierarkier, och hur mänskligt ego fungerar.  Och boken var en skrämmande djupdykning ner till avgrunder jag aldrig kunnat ana, och ett formidabelt äventyr att läsa.  

Språket är inte det ”akademiskt torra”, utan jag konstaterar med lättnad att den är skriven för vanligt folk. Med lättnad därför att denna bok är så viktig, den måste läsas av många, talas om, spridas, debatteras.  Sundberg erbjuder en lysande intressant historisk tillbakablick på de händelser och faktorer som bidrog till att det blev som det blev, och de myter som skapades redan då (under och strax efter andra världskriget) och som lever kvar än idag, exempelvis ifråga om kolesterol, fett i kosten, magsår och högt blodtryck (särskild tonvikt läggs på de två första).  Vi får t ex lära oss hur ämnet näringslära gick från att vara en del av ämnet fysiologi i den akademiska undervisningen i USA, till att helt sonika lyftas över till livsmedelsindustrierna (Rockefeller hade en roll), där kommersiella och politiska intressen snart började diktera vilka vetenskapliga sanningar som skulle betraktas som sanningar, och vilka som inte skulle göra det.  

Vetenskapen, vårt förnämsta verktyg att förstå verkligheten, måste plötsligt anpassa sig efter trender.

Dollarmiljardärer som gjort sin lycka exempelvis på cigarrettmärket Lucky Strike, och kunde köpa vad och vem som helst, såg här en ny lovande marknad. Industrierna tog alltså – medelst sina R&D-avdelningar – över näringsläran, varvid det också uppstod en ”objektiv” stab av ”vetenskapliga experter” som skulle ha sista ordet. Dessa experter – ofta professorer som åtnjöt anseende – fungerade emellertid, och fungerar, enligt författaren ungefär som något slags försvarsadvokater för livsmedelsindustrierna. Vi vet alla att en framgångsrik vanlig advokat i rättssalen inte nödvändigtvis (om ens någonsin) propagerar Sanningen, utan han ser till att hans klient vinner målet (han är ju om inte annat inhyrd för detta uppdrag) – men vad vi alla kanske inte vet är att i detta fall – där domaren saknas – framställs det vunna målet som objektiv, vetenskaplig sanning – direkt för vanliga människor, ofta via läkare, av vilka en del nu (äntligen) börjar reagera. Is-Saturated-Fat-HealthyLåt detta smälta in ett tag. Jag har knappt själv hunnit smälta det. Faktum är att det finns alltså vetenskapliga råd vilkas hela uppgift är att hjälpa den eller den industrin!! T ex har ketchupjätten Heinz sitt eget vetenskapliga råd. Heinz tillverkar f.ö. en produkt späckad med socker, vilket får fortgå medan diabetesstatistiken rusar till epidemiska nivåer och en diabetespatient får ”lagom slapphänta råd” som liknar ”ät samma föda som övriga familjen – men du ”borde dra ner” på socker, fast du behöver inte sluta med det HELT. Med lite planering, så…”. Eller för att citera ADA:

People with diabetes can eat the same foods the family enjoys. Everyone benefits from healthy eating so the whole family can take part in healthy eating. It takes some planning but you can fit your favorite foods into your meal plan and still manage your blood glucose, blood pressure and cholesterol.”  http://www.diabetes.org/food-and-fitness/food/planning-meals/diabetes-meal-plans-and-a-healthy-diet.html  

Den grundläggande idén är (enligt mig) att för allt i världen se till att inte patienten blir BOTAD, utan säkerställa framtida inkomst, idealiskt är att säkerställa livslångt lidande av sjukdomen, dock alltid med hoppet om att bli ”bättre” – allt utan att direkt ljuga för människor. Hantverket att vilseleda utan att direkt ljuga, har blivit en konstart. Se f.ö. mitt förra inlägg.

Vi har alla djupt inpräntat i ryggmärgen att man ska undvika fett i maten och hålla kolesterolet nere. T o m att man ska hålla kolesterolet nere genom att undvika fett (i synnerhet mättat fett), så att det därvid hamnar bortom allt ifrågasättande att kolesterol är skadligt. Detta ger alltså dubbel kraft åt den felaktiga doktrinen, för i och med satsen: ”Vi undviker fett för att skydda oss mot kolesterol”, abstraheras ”kolesterol” till något man inte närmare studerar, man vet redan. Hela debatten fokuserar därefter enbart hur vi ska undvika fett, och det blir då mycket svårare att föra fram farhågan att kolesterol alls skulle vara skadligt! Detta är en subtil mekanism jag känner igen från andra sammanhang där medvetandet manipuleras, genom att huvudlögnen abstraheras bort från närmare studium.  Så här säger Svenska Livsmedelsverket:

” Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom.” http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Mattat-fett/ (I sammanhanget ska dock nämnas, citat från författaren: ” Mättat fett, liksom kolesterol, förekommer i modersmjölken hos människan.” )  I min barndom minns jag det där vita fettet på julskinkan som var så gott. Idag är det annorlunda. Om inte skinkan är fettfri redan vid köpet, så skärs det bort omgående. Allt SKA vara ”fettsnålt”. Att överhuvudtaget komma med något annat påstående är som att svära i kyrkan. Ändå existerar inget vetenskapligt stöd för att fett skulle vara skadligt i sig, eller öka kolesterolhalten.

Det är rentav tvärtom. Studier som visar att folk får hjärtinfarkt eller diabetes även fast kosten varit fettsnål, sållas bort eller ignoreras. Likaså studier som visar att folk faktiskt går ner i vikt av fettrik mat! Författaren själv har gjort just denna erfarenhet. Att man blir fet av fet mat är en myt, likaså att kolesterol slaggar igen blodkärlen. Det går dock att skapa ”mentala bilder” hos folk, som får det att verka så logiskt. Sundberg nämner t ex hur vi alla nån gång gnott med att få bort intorkad äggula (rikt på kolesterol!) från en tallrik, och att den bilden uppmuntrar oss till tron att våra kärlväggar beläggs med dylikt – och med den logiken blir man också ”fet av fet mat” – då man inte är medveten om hur födan omvandlas av vår matsmältning.  Det finns alltså heller inga vetenskapliga belägg för att kolesterol är farligt. Detta trots att vi t ex har Jim Manns stora studie, som med sina bortåt 300 referenser ser förtroendeingivande ut och som alltid åberopas, men som vi närmare studium visar sig vara systematiskt fabricerad för att påvisa ett visst resultat. Jag citerar ånyo författaren:

”Dessutom studerade jag det dokument som dagens kostrekommendationer för diabetiker i Europa bygger på, med nyazeeländaren Jim Mann som huvudförfattare. Det var relativt enkelt att konstatera att vetenskapligheten i dessa rekommendationer var svår att finna. Diabetikerna rekommenderades en kost som höjer blodsockret snabbt, och detta framfördes märkligt nog helt utan vetenskapliga invändningar eller minsta tvivel. Expertgruppen menade i stället att mättat fett i kosten var farligare än tillsatt socker, något som diabetikerna enligt dessa råd tilläts att inta upp till 10 procent av kalorierna från. Det påstods nämligen att mättade fetter i kosten skulle försämra diabetikernas kolesterolvärden. Men experterna nämnde inte det faktum att när snabba kolhydrater i form av lättdigererad stärkelse höjer blodglukosvärdet, ökar insulinsekretionen.”

Fett, mera än socker,  är alltså den stora boven bakom diabetes. Det höjer ju kolesterolet!!! Det framgår vid läsningen av boken (även pdf:en nedan) att många av dessa ”experter” har fått sina professurer bekostade av sockerindustrin, eller på annat vis tjänat den. Inte minst Jim Mann själv. (Något som sockerindustrin är mycket tacksam för, är också att sjukdomen bytte namn från sockersjuka till diabetes) Här en länk till en pdf, inte från boken men väl av samma författare: http://www.2000taletsvetenskap.nu/pdf/RalfSundberg.pdf  

Hur kom det sig då egentligen att just kolesterol, ett helt naturligt ämne i modersmjölken, blivit något man närmast måste skydda sig emot? Ställ ner kaffekoppen innan ni fortsätter läsa. Orsaken till vansinnet finner man medelst lite backtracking, till tiden efter andra världskriget, då förutsättningarna grundlades. Tyskland låg längre fram inom kemiområdet än något annat land, och vid krigsslutet ogiltigförklarades alla tyska patent, varvid de avancerade kunskaperna togs i åtnjutande av USA. Jag citerar författaren: ”Den amerikanska ockupationsmakten fick alltså bråttom att försöka ta tillvara de patent som man hade tillskansat sig. Som redan nämnts fanns bland dessa substanser sådana som hade potential att sänka blodtrycket, sänka blodsockret, och sänka kolesterolet. Man måste således ha frågat sig: Kan det finnas en marknad för sådana läkemedel?” 660px-IG_Farben_Gebaeude_Uni_FrankfurtDet skall nämnas (och Sundberg gör det) att patenten kom från den ökända kemikartellen IG Farben, som drev experimentverksamheten i Auschwitz, genom Josef Mengele. Det framgår inte om ovannämnda substanser var ett av ”resultaten” från denna ohyggliga verksamhet, dock nämner Sundberg att de allierade nogsamt undvek att bomba IG Farbens anläggning.  Igen: Låt detta sjunka in ett tag. Jag tappar själv andan… Detta blir kanske för mycket att ta till sig, risken är att den som tar del av detta stänger av, och vägrar acceptera. Jag uppmanar läsaren av detta inlägg att läsa boken, och fråga sig om det är möjligt.  

I USA, ja. Men hur är det i Sverige, då?  

Vill du veta? OK… Vi kan ju börja med att nämna ett möte i Hot Springs, där de allierade länderna – och i hemlighet Sverige – deltog, varvid garantier gavs för att säkra amerikanska livsmedelsproducenters marknad för framtiden.

Allierade länderna? Just det. Mötet hölls 1943. I Sverige har också näringsläran fasats ut från akademin ut till livsmedelsföretagen, precis som i USA. Det ser i stort sett likadant ut. Vi har även här en stab av ”experter”, med sina karriärer utstakade och betalda av livsmedelsbolagen. De är i sina utlåtanden skyldiga att avge s.k. jävsdeklaration,  men detta går att fiffla med och dölja, och det görs också. Författaren nämner två svenska representanter (vilkas namn jag här endast återger som initialer):  

”Många har ju gjort sina karriärer på samma sätt som ÅB och BV och blivit beroende av externa forskningsanslag från läkemedels – och livsmedelsindustri och har på så sätt lyckats bli betydande opinionsbildare på sina respektive områden. Särskilt i USA har kostfrågorna blivit kraftigt politiserade där olika lobbyister står i kö för att påverka FDA, och där kan vi ju se de mest extrema resultaten av dessa karriäristers råd i form av detta lands enorma fetma- och diabetesepidemi. Och råden från dessa experter med industrikopplingarna förblir: Fortsätt att göra som förut, precis som vi sagt, fast ät nu ännu mindre fett än vi sa till er tidigare, så blir det nog bra.”  

Det finns alltså inte, som folk så ofta tror, en ren, obesudlad instans av objektiv vetenskap, isolerad från subjektiva drifter som girighet, maktlystnad, kontroll, osv, som hängivet och plikttroget arbetar i mänsklighetens tjänst.  Detta har jag sagt så många gånger förut och här kommer slutligen handfasta exempel  nära nog direkt från “The Horse’s Mouth” på att folk odlar en myt också om vetenskap. Vi tar för givet att det är så, men vad vi gör är att totalt överlåta ansvaret över våra liv, på en auktoritet. Och tack vare att vi gör så, kan detta försiggå. Vi borde vara de domare som saknas.  Men vi saknar ju de vetenskapliga kunskaperna fatbrothers-Det gör ju också de som fört mänskligheten bakom ljuset. De har utnyttjat vår okunnighet och vår benägenhet att inte ifrågasätta auktoritet, för egen maktlystnad och girighet. Och detta mönster går igen inom läkemedelsindustrin och cancerindustrin. Se på detta stagnerade fasthållande vid kolesterolet – samma nu som efter kriget. Jämför med den stagnerade cancerbehandlingen – samma nu som efter kriget det också! Se hur man nu kommit med statinerna, som ska ”sänka kolesterolet” (sista skriket inom forskningen). Och på cancersidan, se hur man nu kommit med (sista skriket inom forskningen), en ny generation strålkanoner: http://www.svd.se/naringsliv/en-revolution-inom-cancervarden_8854494.svd  

Vi ser här en liten korrupt elit som i ”vetenskapens namn” tar sig rätten att diktera över liv och död för alla människor, exakt – som jag sagt förut – som det lika korrupta (och stagnerade) katolska prästerskapet gjorde, där prästerna ”i Guds namn” tog sig rätten att döma människor till helvete eller paradis.  Som tur är finns den riktiga kunskapen där. Saker och ting börjar hända. Ralfs bok har satt igång något, men det har också varit känt av andra sedan år tillbaka.

” Bara det näst största kolesterolsänkande läkemedlet på jorden sålde för över sex miljarder dollar under ett enda år i början på 2000-talet. Att medier och vetenskapliga rapportörer inte meddelar allmänheten två sådana medicinska sensationer som att det saknas bevis för att fett är farligt och att kolesterol är ofarligt är obegripligt.” Christer Enkvist, överläkare http://www.bt.se/debatt/overdriven-oro-for-fett-och-kolesterol(1441224).gm

”Vi producerar själva 3-4 gånger mer kolesterol än vi äter. Produktionen ökar när vi äter för lite kolesterol och minskar när maten redan är rik på kolesterol. Detta förklarar varför det är så svårt att ändra sitt kolesterol genom att ändra sin kost”  Den nyare sortens kolesterolsänkare, statinerna förebygger hjärtinfarkt, men effekten är mycket svag och har inget med kolesterolsänkningen att göra. Tyvärr är de även cancerframkallande, både hos försöksdjur och hos människor. -Uffe Ravnskov (nämnd i Ralfs bok) http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm  

Ett sista citat ur Ralfs bok: Att lågt intag av kolhydrater i kombination med högt fettintag är nyttigt och ofarligt även för friska stöds dessutom av en mängd etnografiska studier på inuiterna före 1930, liksom hos massajerna där diabetes och hjärt/kärlsjukdom är okända företeelser. Sådan kost har intagits i 1000-tals generationer av dessa folk innan den västerländska kosten introducerades och ledde till de välfärdssjukdomar vi nu diskuterar.

-Ralf Sundberg

EDIT 2016-08-17. Ralf Sundberg har själv läst denna recension och säger på Facebook: “Perra, din recension är nästan bättre än min bok. Du har fattat det här. Ni andra, läs den gärna”

EDIT 2016-08-17: Ralf har nu skrivit en uppföljare till sin bok: http://www.adlibris.com/se/bok/forskningsfusket-bara-fortsatter-macchiariniskandalen-karolinska-instit-9789163612619

 Länk till Adlibris (skaffa nu denna viktiga bok!): http://www.adlibris.com/se/bok/forskningsfusket-sa-blir-du-lurad-av-kost–och-lakemedelsindustrin-9789172412538

deception

Categories
Uncategorized

Att göra det overkliga verkligt

reality-illusionDetta inlägg ska handla lite mera om hur main stream media (MSM) skapar harmlösa bubblor, inom vilka vi kan debattera det ena och det andra, i tron att vi ser klart på Verkligheten, medan bubblan i själva verket är skild från verkligheten och är underkastad nyckfulla vindar, som bara fan känner till…

Jag har två nyliga exempel som får tjäna som inspiratörer till detta inlägg; varav den ena är en intervju i ett av de senaste Skavlan-avsnitten av norskfödde Professor Gro Amdam, om hennes verksamhet vid Arizona State University vad avser den allvarliga och omfattande bidöd som nu drabbar planeten (se f.ö. föregående inlägg). Den andra inspiratören är en artikel i dagens Göteborgsposten om hur diabetes hos barn fördubblats under de senaste åren och alltjämt ökar kraftigt. Så här ser det ut i USA:

The number of people diagnosed with diabetes has risen from 1.5 million in 1958 to 18.8 million in 2010, an increase of epidemic proportions

(detta fanns ej i artikeln, utan här: http://ndep.nih.gov/diabetes-facts/ )

I bägge fallen drabbades jag av en klaustrofobisk känsla av att bli undanhållen det allra mest väsentliga. Att det finns ett ansvar som inte tas, även om det finns en fokusering på reella fakta och problem som inte kan förnekas. Många dras med i det och tror att de de pratar om är av vikt, vilket det också är, i relation till andra saker av vikt, i stunden – men inte om faktiskt man vill lösa ett problem på lång sikt. En bubbla skapas där vi har kort sikt, så att vi bara ser närliggande faktorer. Och blir blinda för faktiska orsaker.

För att börja med diabetesartikeln: det finns inte ens en klar källangivelse till varifrån den här informationen kommer. Endast lite perifer information (bara i pappers-GP tror jag) om en nyligen avslutad kongress i Göteborg om diabetes hos barn och ungdomar, på Svenska Mässan, där 1400 forskare samlats för att diskutera de senaste vetenskapliga rönen. Så vi får anta att det är härifrån denna info kommer.

Vad artikeln istället gör är att omgående kliva in hos en diabetesdrabbad familj, vars bägge söner drabbats av diabetes, och fokus riktas genast mot näraliggande reella ting:

”Det är jätteviktigt att blodsockret ligger bra till. Om det är för högt kan organ som ögon och njurar ta skada, medan för lågt blodsocker innebär risk för kramper och medvetslöshet”

Artikeln övergår sedermera till diskussionen kring faktum att statliga subventioner för insulinpumpar nu slopas, varvid endast familjer med god ekonomi kommer att ha råd att ge anständig vård åt sina diabetesdrabbade barn i framtiden.

mainstream_mediaOch jag säger ingenting om det här. Omedelbara åtgärder krävs i det näraliggande. Så här är den faktiska verkligheten ”vid fronten”, för de drabbade. Vad jag dock säger något om är orsakerna bakom själva kriget, som genererar ”fronten”, med sina drabbade. För det perspektivet behövs också.

Men MSM har alltid utelämnat – och kommer alltid att utelämna – det perspektivet.

Jag säger alltså inte emot artikeln. Jag reagerar bara på det som artikeln utelämnar.

Om man lämnar MSM – och bubblan – finner man en anmärkningsvärd mängd information om diabetes. Hur sjukdomen – och andra jämte den – i själva verket skapas, av livsmedelsfabrikanterna, och via dem av all processad GMO-mat, hela Coca-Cola-kulturen… allt socker överallt. Alla tillsatser överallt. Och via all reklam – som förstås också pumpas ut genom MSM – som 24 timmar om dygnet frestar oss att frossa i detta. Vi ska fredagsmysa i siffan med chips. Blir vi lite ”sugna” står vi inför en stor hylla med socker i alla former, det finns få (om ens något) alternativ, och de hälsosammare alternativ som man hittar smakar inte lika ”bra” som det stora utbudet, därför att organismen vant sig vid sockret (jag har kommit på mig själv med detta). Detta är ännu mera alarmerande i USA, och jag har skrivit om det på andra ställen. Barn drivs från späd ålder successivt in i ett sockerberoende. Och ”som av en händelse” stiger diabetesstatistiken till epidemiska proportioner.

(Det är faktiskt också så att livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin kan vara samma företag.)

Business_PlanNär det gäller Gro Amdams utkväde hos Skavlan, ringde varningsklockor på ett tidigt stadium. Vi ställdes inför fakta: Oerhörda mängder bin dör på bred front i hela världen, något liknande har aldrig skådats. Så endast några korta svepande kommentarer om orsakerna: ”Ingen vet egentligen. En del tror det är pesticider, andra tror det är bekämpningsmedel, andra tror det är klimatet… etc” får vi höra. Som i förbigående. Sedan går hon snabbt, och med stor energi in i ett intressant vetenskapligt projekt där man laborerar med binas hjärnor, i syfte att förändra dem på något vis. Med andra ord pratar människan på bästa sändningstid mitt i fredagsmyset om genmanipulation av bin, och lägger ner hela den charm hon kan uppbåda i det. Det slutar med att hon och Skavlan dansar runt som två skadeskjutna pingviner för att åskådliggöra något om bihannens torftiga sexualliv. Eller vad det var.

Inte ett ord om det jag tar upp i det föregående inlägget, och det faktum att bidöden är som värst där vissa företag håller på med sina GMO-fält. Det visar sig senare att man, vid läsningen av Rune Lanestrands blogginlägg: http://runelanestrand.wordpress.com/2013/10/13/gmo-professor-vill-fa-bina-att-arbeta-mer-bidoden-blev-underhallning-hos-skavlan/

…kommer till följande lilla upplysning (jag anade det nästan):

Under min research gör jag en riktigt obehaglig upptäckt. En av de ledande GMO-forskarna vid samma institution vid Arizona-universitetet är Ph Dr George H.Poste som sedan 2003 sitter i styrelsen för Monsanto.”

(Tack Rune)

I bägge de här fallen bedriver man profit genom att få folk att bortse från orsaker som inte ligger uppe i det omedelbara ljuset, för att i stället fokusera all uppmärksamhet på symptom som däremot ligger i det omedelbara ljuset, och dessa symptom är alltid så ”allvarliga” att själva orsaken abstraheras och framstår som trams – allt det här görs i media, och möjliggör i själva verket den profitgivande verksamheten eftersom orsaken aldrig söks. Och vi tror att media speglar verkligheten – vilket den ju faktiskt gör, fast inte HELA verkligheten. Det är såhär korrupt vetenskap gör.

Och en dag spricker bubblan. Var vill du vara då?

Mer om Gro Amdam:

http://www.forskningsradet.no/en/Newsarticle/NorwegianAmerican_bee_research_attracting_attention/1253952128884

Artikeln i G-P:

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2145891-allt-fler-barn-far-diabetes

Categories
Uncategorized

När Multinationella Företag Spelar Gud

MonsantoJag vet inte hur många det är som observerat det drama som utspelat sig de senaste månaderna. Klart är att de som låter mainstream media bygga sin verklighetsuppfattning knappast kan ha noterat någonting alls. Nej, detta drama har funnits där – och finns alltjämt – för den som anlitar Internet. Vi har ännu inte ett slutet system. En tanke går osökt till länder som Kina eller Nordkorea, där Internet är kraftigt reglerat. I stater med en stark central makt är det alltid viktigt att skapa polaritet, och brukligt att vinkla faktiska uppgifter (eller tiga om dem) i statens intresse. Vi återkommer till detta. Men redan nu kan fastslås att det handlar om mega-mäktiga multinationella företag som löper amok och försöker skaffa sig global kontroll, och monopol över vår tillgång på föda. Dessa företag har sådan makt – faktiskt – att de kan vinkla faktiska uppgifter (och tiga om dem) i sina egna intressen. De kan stifta lagar i vilket land som helst.  Vi talar alltså inte nödvändigtvis längre om något ”Staten”. Den rollen har övertagits av globala nationsoberoende företag, det som idag kallas Corporatocracy. Vet inte om det kan översättas till korporatokrati, begreppet är ännu så okänt i detta land att det knappt finns ord för det. Och det finns knappt ord heller att uttrycka det brott mot mänskligheten och naturen som begås. Jag tror faktiskt att mänskligheten nu står inför sin hittills största prövning.

I över 200 städer världen över, har våldsamma demonstrationer ägt rum (inte ett ord i media) mot företaget Monsanto (och det finns andra liknande företag), som använder genmanipulering för att effektivisera – som det heter – jordbruket.

http://en.wikipedia.org/wiki/March_Against_Monsanto

Det betyder i första hand att profitera på Naturens egna gåvor, genom att – för att nämna ett exempel – förändra dem i laboratorium, och ta patent på produkten, så att bönder, som alltid kunnat spara undan utsäde till nästa års sådd, begår en olaglig handling om de fortsätter denna vana:

” The practice of using renewal seeds dates back to ancient times, but Monsanto seeks to collect massive royalties and put an end to the practice. Why? Because Monsanto owns the very patent to the genetically modified seed, and is charging the farmers not only for the original crops, but the later harvests as well.”

5 Million Farmers Sue Monsanto for $7.7 Billion

Verkar det rimligt att frön som använts på denna jord alltsedan mänskligheten bodde i grottor, plötsligt inte längre existerar, därför att ett företag har köpt upp alla frön och förändrat dem, så att de ej längre är av Naturen utan en patenterad produkt?Jag är ganska säker på att jag vet vad alla Indiska bönder som begått självmord svarade:

” Back in 2008, the Daily Mail covered what is known as the ‘GM Genocide’, which is responsible for taking the lives of over 17,683 Indian farmers in 2009 alone. After finding that their harvests were failing and they started to enter economic turmoil, the farmers began ending their own lives — oftentimes drinking the very same insecticide that Monsanto provided them with.”

För ett par månader sedan kom ett besked om att en ny EU-lag skulle träda i kraft, som ”förbjöd folk att odla sina egna grödor”: http://avpixlat.info/newsdesk/odla-sin-egen-mat-forbjuds-i-nytt-eudirektiv. Och det var i samma veva de våldsamma demonstrationerna världen över tog fart. Och faktum är att kort efteråt kom en dementi från Monsanto: ”Monsanto backar i Europa” – man pustade ut, icke desto mindre med en obehaglig känsla av att något var för bra för att vara sant. Mycket riktigt dröjde det inte så länge innan det kom rapporter som pekade mot att alltsammans var ett bedrägligt utspel avsett att rikta uppmärksamheten från Monsanto, troligen så att de kan operera i fred:

http://newsvoice.se/2013/06/10/monsantos-bedragliga-gmo-spel-i-europa-vi-ar-inte-skyddade-fran-gmo/

…och sedan är det ju inte bara Monsanto. Folk glömmer att vi har egna drakar här i Europa, som tex Bayer:

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Genmodifierade-rapssorter-EU-godkanda/#.UdH5xKNrA6I.facebook

Tre GMO-rapssorter har alltså i dagarna godkänts av EU över huvudet på oss. En fara är att just Monsanto framställs som så sinistert, att andra lika hänsynslösa företag framstår som ”goda”. Det är det här jag menar med att skapa polaritet. Ett dualistiskt trick för att styra massorna, och som fungerar med medias hjälp, bara därför att vi sover. Namnet Monsanto blir en symbol för ”det onda”, och då kan nog media, ska du se, vakna till och rapportera ”skandalen”, vartefter kanske Monsanto försvinner – och dyker upp igen under annat namn – och då är det ingen som säger någonting!

971965_599752546709936_2039870276_n

Alltsammans, jag upprepar detta, har alltså ägt rum utan att mainstream media (TV, radio, dagstidningar) sagt något alls, eller möjligen otroligt lite. En anmärkningsvärd episod var avslöjandet att Annika Åhnberg, som är GMO-förespråkare, faktiskt satt med i Saltå Kvarns styrelse! Alla vet vad Saltå Kvarn står för: garanterat ekologisk, kravmärkt föda. På grund av en massiv folkstorm på bl.a Facebook, tvangs hon dock lämna styrelseposten:

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.511306/gmo-foresprakare-tvingas-lamna-salta-kvarns-styrelse

Värt att nämna i sammanhanget är den mödosamma kampen i USA för att driva igenom krav på GMO-märkning av all föda (Connecticut lär ha lyckats!). Det är nämligen så, att detta inte självklart görs, som en grundläggande mänsklig och demokratisk rättighet. Min fråga är:

Varför?

Trots att det existerar massor med oberoende vetenskapliga studier som klart visar på starkt ökad cancerfrekvens hos försöksdjur som utsätts för GMO (om jag ska uttrycka mig milt), existerar också doktrinen att vi ska acceptera GMO-grödor som precis likvärdig med naturlig gröda – att det inte finns NÅGRA risker alls med det. Det är rentav så att den som marknadsför jordbruksprodukter som ”fria från GMO” kan bli åtalad för diskriminering; ”som om GMO skulle vara mindre värt än något annat”. Jag anser därför min farhåga att GMO mycket väl hade kunnat smygas ut både som ekologisk och kravmärkt föda från Saltå Kvarn, som välgrundad.

Vi ska inte bry oss, är det tänkt. Känner du igen namnet Bayer som nämndes förresten? Visst, det är också en av läkemedelsgiganterna. De tillverkar vaccin! Och vaccin har vi alltid pumpat i oss utan att bry oss alls, förrän på senare tid. Och som av en tillfällighet, i dessa dagar, släpps samtidigt det första GMO-vaccinet:

Första GMO vaccinet ute på marknaden

Den som följt denna blogg vet vad jag har sagt om vacciner. Jag kommer inte att ändra min ståndpunkt nu.

Möjligen är det värsta kvar. Det har inkommit rapporter världen över om att alla bin dör ut. I USA lär 90 % av bina ha försvunnit. Från Canada kommer denna artikel:

 ELMWOOD – Local beekeepers are finding millions of their bees dead just after corn was planted here in the last few weeks. Dave Schuit, who has a honey operation in Elmwood, lost 600 hives, a total of 37 million bees.“Once the corn started to get planted our bees died by the millions,” Schuit said. He and many others, including the European Union, are pointing the finger at a class of insecticides known as neonicotinoids, manufactured by Bayer CropScience Inc.

( http://www.realfarmacy.com/37-million-bees-found-dead-in-elmwood-canada/ )

Jag erinrar mig något som Albert Einstein sa:

 “If the bee disappears from the surface of the earth, man would have no more than four years to live.”

Om bina dör ut, kommer naturens egen pollinering att upphöra, och vi blir TOTALT BEROENDE av de globala företagen och deras genmanipulerade produkter. Ligger det uträkning bakom? Om bina dör kommer tillgången på föda att dramatiskt MINSKA. Brist på mat uppstår – men dessa företag kommer då in på scenen som mänsklighetens räddare. Och då kan man förstå varför de inte vill att vi ska veta att det är genmanipulerat. Vi äter – och vi får cancer! Så förargligt. Då är vi ännu mera TOTALT BEROENDE av läkemedelsindustrin (och cancerindustrin). Jo, det måste vara uträknat.

Monsanto har funnits i hundra år. De var det företag som lanserade DDT. Jag har en talande reklamaffisch här. Se, begrunda och tappa hakan (för det gjorde jag).

ddt-is-good-for-me-old-ad

Monsanto var också det företag som tog fram PCB (ett av de starkaste miljögifterna på jorden), vietnamkrigets avlövningsmedel Agent Orange – samma beståndsdelar som i Hormoslyr, vilket marknadsfördes som absolut ofarligt, tills oberoende forskare påvisade förekomsten av dioxin – en annan oerhört giftig förening. Nu idag stoltserar Monsanto som tillverkare av det (ö)kända bekämpningsmedlet Roundup – givetvis garanterat ofarligt; koffein och ättika är mycket giftigare säger de på sin hemsida (jag ser nu att deras svenska hemsida försvunnit!). Här en video som handlar litegrann on Roundup:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=v6N9KKhGvPw#at=472]

Överhuvudtaget genomsyras hela hemsidan av samma bigotta ton som den på DDT-affischen. Det är som om de vill ta sig an rollen av en trygg mamma som leende försäkrar sin lille son som ska ta en spruta: ”men lilla gubben, det är inte AAALS något farligt – farbror doktorn vet precis vad han gör!!”

Vad är detta för attityd? Det är helt otroligt! Det kryper i mig, vi behandlas som dårhuspatienter; jag känner mig som McMurphy i Gökboet, till synes hjälplöst i händerna på korrupt vetenskap!

För det är vad det är i grunden. Korrupt vetenskap, vilket jag definierar som en maktsträvan som endast utger sig att vara vetenskaplig (för att vinna folkets förtroende), medan den sanna drivkraften är ekonomisk makt och kontroll över folket.

GMO-bill

FDA (Food & Drug Administration) är den Amerikanska myndighet som Monsanto vilar på. Ja, du ser att även Drug finns med, vilket är läkemedelsindustrin. Och som av en tillfällighet har nu Monsanto kommit i åtnjutande av ”The Monsanto Protection Act”, påskrivet av Obama, vilket innebär juridisk immunitet mot alla skador de kan tänkas förorsaka – precis vad läkemedelsindustrin också har. De jävlarna är åtalsimmuna. De står över domstolen, har kontroll över media och de är sina egna granskare. De har sista ordet. De bestämmer vad som ska vara vetenskapligt bevisat och vad som inte ska vara det. Corrupt Corporate Science. Liksom vi hade korrupt religion i 1700 års tid. Makten kunde bara säga ”Gud har befallt <något efter eget godtycke>”, och ingen kunde säga emot. Nu kan de säga ”det är vetenskapligt bevisat”, och komma undan med det. Man gör allt för att ”bevisa” att Gud inte existerar. Inte bara den vitskäggige, straffande ”gud” uppe bland molnen, utan varje form av Högre Ordning. Det betyder att människor får fritt fram att agera Gud, ändra i Naturens egen gång, rubba den ekologiska balansen utan tanke på ansvar. Hur ser världen ut om 50 år? Ska barn lära sig att människor skapade Naturen, i laboratorier? Eller finns världen kvar då?

För balansens skull, i beaktande av faran att just Monsanto framstår som det onda, ska nämnas att Bayer – som tar fram våra vacciner – en gång skapade företaget IG Farben, vilka framställde Zyklon B, om det är bekant.  http://sv.wikipedia.org/wiki/Bayer_AG

DuPont är ett annat företag, som nämns i mitt inlägg om hampa.

Ju mer man tänker på det ju mer slås man av hur det är möjligt, att vi kan låta dessa mördarföretag hålla på, utan att ifrågasätta något alls. Varför har media – som alltid varit alerta att riva upp nazistiskt förflutet både här och där – tigit om Bayer?

Det fungerar för dem. Så länge vi sover. De har makt. Men bara så länge vi sover. De är som kackerlackor, kommer fram när det är mörkt, smyger bakom ryggen på oss. Mörkret är vår egen ignorans. Vågar du vakna upp? Jo, det gör du. De vill inte att du ska våga. De vågar inte väcka den björn som sover.

Men vad ska jag göra då?

-Sprid medvetandet vidare! Var inte rädd. När tillräckligt många ej längre sover, kommer en kritisk massa att nås, och då är det inte längre möjligt för dem att fortsätta!

Categories
Uncategorized

Systemfel eller Fel System?

20101201-system-changeDet gick en mycket intressant film på UR för ett tag sedan; länk ges här:

http://urplay.se/Produkter/170919-Varlden-Systemfel-som-hotar-varlden

Jag tror det är första gången jag ser whistleblowers som Noam Chomsky och John Perkins i mainstream media, måhända är det ett hälsotecken? Redan för sisådär fem år sedan sa dessa gubbar det dom säger här, men då ansågs det förstås som konspirationsteorier. Men nu är det så många som har vaknat upp till de insikter som ges här att det inte längre går att hålla locket över det.

En gång i tiden ställde Gutenbergs tryckpress till med problem för makthavarna. Det trycktes överallt, det gick inte att hemlighålla saker längre. Nu är det Internet som är problemet för dem. Nu börjar kontrasten mellan mainstream media och Internet bli så påtaglig att de förstnämnda alltmer exponeras. Det går inte att bara tiga om sådana här saker. Se filmen, jag ska inte gå in i detalj på vad som sägs här. Jag ska däremot ta upp själva andemeningen i det som nämns i själva titeln (Systemfel som hotar världen). En utveckling av tanken – som följer här – är frågan om människor blir goda om systemet förändras, eller om systemet förändras till det bättre först efter det att människor förändrats till det bättre(?)

printing-press-uf4uwk

John Perkins säger att han träffat många ”terrorister”, som inte alls vill vara det. De har blivit tvingade till det av omständigheter de inte kunnat råda över. Ett exempel: USA har exploaterat något fattigt land i Sydamerika, ett stort dammbygge har svämmat över och sköljt bort byarna de fram tills nu levat fridfullt i. Nu tvingas de till kriminella utvägar för att överleva, och i mainstream media läser vi om dessa avskyvärda ”terrorister” och förfasar oss över deras framfart. Vi ifrågasätter inte att mainstream media ger oss en korrekt bild av verkligheten, eftersom vi lever i demokrati, vi är fria och media har inget tvång över sig, som i diktaturer. Tror vi. Vi VILL tro det. Men det finns två typer av terrorister, bara den ena typen rapporteras i media (men saker förändras också här). Det är den lilla människan i periferin, som löper amok efter att ha blivit orättvist behandlad. Den här terroristen syns väl, han är lätt att peka ut, och han har ingen makt att tala om. Han kan dock framhållas i media som ett så stort hot att det hotar mänskligheten. Han kan framställas som en galning besatt av hat, och tillhörandes nåt sinistert ”nätverk” av likasinnade. De kan smälla av en bomb i vilken gränd som helst och kanske döda dina barn!! Sånt tar skruv.

Den andra typen av terrorist är inte så lätt att peka ut. Det är makthavaren som inte kan få nog av makt, han är besatt av girighet och använder sin makt att köra över den lilla människan och förslava honom, han anser sig ha självklar rätt till det. Man ser honom inte, eftersom han verkar genom så många mellanled av uppenbart hyggliga människor som bara gör sin plikt. Och eftersom man inte ser honom kan det inte vara någons fel, utan det blir då i stället fel på Systemet.

Det här är ett stort framsteg: vi går från att anklaga ”terrorismen” till att anklaga Systemet. Nu är det bara det att media inte bedrivit samma kampanj mot den mäktige terroristen som man gjort mot den typiske terroristen (vilket kan bero på att den mäktige terroristen äger media), och det är också därför vi (de flesta av oss) inte ser. Vi är indoktrinerade att sköta vårt och inte rikta blicken uppåt i hierarkin. Media har format oss under många år. Även om det är demokrati. I demokratier finns taggtråden bara lite längre bort.

Om inte Internet hade existerat, hade vi satt full tilltro till mainstream media. Vi hade aldrig ifrågasatt USA:s rätt att agera som de gör, därför att de bekämpar ju den där hemska terrorismen, och då är det för vårt eget bästa. Hade vi på något vis protesterat hade vi själva genast blivit terrorister, och kanske utlämnade åt ”legal torture”.

Måhända står vi nu inför ett nytt System. Det vi har håller inte längre, avhoppade höjdare bekänner galenskapen i det. Evig tillväxt funkar inte. Det funkar inte att skapa pengar ur tomma intet och pumpa ut i marknaden i evighet. Det nya Systemet måste präglas av omtanke, respekt och jämlikhet. Ingen mer rovdrift på människor och natur kommer det att vara. Nu blir allt bra. Hierarkin rasar, nu är det vi, folket, som tar över. Så här är det jämt när ett system rasar, folket tar över. Oavsett var det är.   Men är det så självklart att det blir det blir bra? Historien lär oss att nya system ofta blivit ännu värre än de som var innan. ”Folket” som tar över är de flesta av oss, men de flesta av oss lever kvar i den självbild vi formats till. Få vill förändra sig själva, de flesta vill bara ha nya ledare och kunna fortsätta vara de dom är. I såna här lägen finns det ofta ”karismatiska” aktörer bakom hörnet som vädrar morgonluft. Oftast med en hög grad inom frimureriet.

Ett systemskifte hade vi i Tyskland, när kejsardömet föll och många år av kaos och stridigheter följde. När det dök upp en stark ledare såg folk honom som Gud. Behöver jag berätta vem det var? I Ryssland föll tsardömet. Nu skulle vi få ett nytt System, utan maktmissbruk och klyftor mellan fattiga och rika. Folket skulle styra. Planekonomin tillät inte att folk kunde bli stormrika och andra utfattiga. Förvisso inte. Men det går att ta makt och bygga hierarkier på andra sätt, och även här ville folk bara fortsätta vara de dom var, och överlåta ansvaret på ledare, som också kom, och blev dyrkade som gudar. Och eftersom de ånjöt sådan status var det heller ingen som vågade ifrågasätta hur mycket pengar de hade. Terroristerna här var – i bägge fallen – de som ansågs fientliga mot det nya fina och dyrbara Systemet. Det fanns hur många som helst överallt – uppenbarligen ett stort hot mot folket, som givetvis då förstår varför ledarna måste finnas till. Det handlar alltid om att få folket med sig. Rädsla är ett perfekt medel.

Men det systemskifte vi står inför denna gång kommer ändå att stå i särklass. Det är inte en enskild nation det handlar om utan, om inte hela världen  så åtminstone hela västvärlden. Grundbyggstenen i alla System är hierarki. Och den är på någon nivå alltid baserad på rädsla. Även i så kallade demokratier. Även i Sovjet – som skulle vara folkets jämlika Sovjet där alla skulle vara varandras kamrater – uppstod en hierarki, som dessutom var oerhört stark och rädslobaserad.

Jag tror för egen del att vi rör oss mot en verklighet liknande den som William Gibson beskriver i sina böcker. Det finns väldigt starka krafter som bara väntar på en chans att göra business inom neuroscience. Darwinism är på stark frammarsch, jämte en materiell livsåskådning och hela du-är-din-kropp-kittet. Samtidigt tror jag att påvedömet kommer att röra på sig – för det måste alltid finnas två polariteter. Annars kan man inte ha kontroll över folket. I en hierarkisk rädslobaserad struktur är det nödvändigt med ett dualistiskt medvetandetillstånd. Vilken sida du än väljer, är den andra sidan ett hot mot det du gör och den du är. Och så länge de flesta människor är kvar i detta medvetandetillstånd, kommer alla system att vara rädslobaserade hierarkier. Kolera kommer att ersättas med pest, även om det kan se lovande ut i början.

Jag hade tänkt avsluta detta inlägg med ett tankeexperiment (jag är säker på att den kommer att bli minst lika klassisk som Platons grottliknelse eller något):

allegory_of_the_cave

Tänk dig världen som ett hus. I varsin ände av huset finns ett rum. I det ena rummet sitter vetenskapsmännen. I det andra sitter de religiösa. I bägge rum finns ett fönster ut mot tillvaron, som både vetenskapsmännen och prästerna hävdar är Verkligheten. Från inget av fönstren kan man se solen, annat än indirekt, som ett sken på en avlägsen bergstopp. Såväl prästerna som vetenskapsmännen har en bestämd uppfattning om att de själva har ensamrätt på att förklara vad detta mystiska sken är, eller vad det inte är – eller att auktoritärt hävda att ”ingen kan någonsin veta vad det är, men man kan forska och komma närmare”. Varken vetenskapsmännen eller prästerna har varit utanför – eller kommer att gå utanför – sina rum. I resten av huset, i en stor dunkel sal mellan rummen, finns världens befolkning. De är fångade här, i ett kraftfält genererat av de bägge polerna som rummen utgör. Bägge polerna säger: ”den här polen är RÄTT. Den andra polen är FEL”. I den spänning som dallrar mellan polerna går folket nedböjda och grubblande. Inte för att alla nödvändigtvis går och grubblar på om vetenskap är rätt och om religionen är fel, utan de är fångade i dualism, i någon form av ”mindre” polaritet som på någon nivå har sitt ursprung i den stora polariten. För innerst inne har alla har sin verklighetsuppfattning. Och då måste man ha någon uppfattning om vad som är är rätt och vad som är fel.

Huset far illa av den konstanta spänningen. Så illa att sprickor uppstått i taket, och de släpper igenom solljus. Från vissa vinklar är det rentav möjligt att se själva solen. Men eftersom nästan alla går nedböjda är det nästan ingen som ser den. Dock finns det ett fåtal modiga och alerta världsmedborgare här, som förundrat ser uppåt. Dessa vakna individer kan komma från bägge läger; såväl den som anser sig mest tillhöra den vetenskapliga sidan eller den religiösa, kan se sprickorna och dra sina egna slutsatser. Så mycket mera kan de i nuläget inte göra, för tiden är inte mogen. Det är alltjämt Rummens polaritet som har makten i huset. Och över folket. Det gäller att inte reta dem som har makt – bättre då att stillsamt bedriva sina iakttagelser, i avvaktan på bättre tider.

Nära dörrarna, i dunklet vid bägge sidor, håller de argaste till. Här har vi de religiösa fanatikerna å ena sidan och materialisterna å den andra. Sedan blir det successivt ljusare ju närmare mitten man kommer. Och här, om man ser precis rakt uppåt i mitten, kan man se solen genom en öppning långt däruppe. Det är här, ganska nära mitten men inte i mitten, majoriteten av folket håller till. Man kan tro att de är lite mer ”upplysta”, och det är sant bara i den mån att de är lite mera balanserade än de arga i dunklet. Närmare sanningen är att de inte vill sticka ut åt något håll, utan hellre sköta sitt och inte bry sig. Ignorance is Bliss. Om man inte skapar problem slipper man problem, är mottot. Bäst att tiga och lyda auktoriteten.

Auktoriteten (i de två rummen) talar till folket genom TV-skärmar som finns överallt i salen. Inte direkt dock, utan alltid genom olika mellanled, det finns betrodda personer som rör sig ute i salen och vinner respekt, politiker t ex. Egentligen är det nästan ingen som känner till existensen av auktoriteten i de två rummen. Det är bara för de orädda som tittar uppåt och kan se sprickorna i taket och solen därute, som den blir mycket tydlig.

Auktoriteten gör allt för att hålla folket i tron att huset är allt som finns. I varje fall allt som är någon mening i. Men de djärva – det sägs att somliga t o m har tagit sig ut ur huset, sett solen och ett underbart landskap – ser tydligt att folket lever i en kapsel, en illusion. Ett statiskt, stagnerat dödläge, men som ger folket illusionen att de är på väg någonstans. Det verkar som att huset har tröttnat på att hålla folket i mörker, men samtidigt kan endast folket ta sig ur det. Så fort någon riktar uppmärksamheten uppåt, släpper huset beredvilligt ännu en bräda, och lite mera ljus släpps in. Det här märker auktoriteten i rummen också, och de intensifierar sin propaganda.

Vi avbryter här, för ungefär här är vi nu. Vad jag vill åskådliggöra med liknelsen är två möjliga systemskiften – varav ett definitivt är att föredra. Kan du se vilket?

Det sämre systemskiftet vore ett där den här polariteten kvarhålls – det spelar ingen roll om auktoriteterna byts ut eller om polariteten ändrar namn. Vi byter pest mot kolera. Även om det kanske kostar ett enormt lidande efter det att de bägge polariteterna möjligen (och troligen) drabbat samman i en global konflikt, kanske ett tredje världskrig.

Det bättre systemskiftet vore om polariteten och huset helt enkelt klappade ihop. Och visst, det här kan också bli besvärligt, men det leder någonstans. Är det Systemet som är problemet, om Systemet kan bytas ut under bibehållande av en dualistisk polaritet, vilket uppenbarligen betyder att inget nytt egentligen hänt under solen. Bara andras tur att ha det bra, andras tur att lida?

Liknelsen att rikta blicken upp mot taket symboliserar ett icke-dualistiskt sätt att tänka. Niels Bohr var en fysiker som tidigt anammade detta, jag citerar:

” A Great Truth is a truth whose opposite is also a Great Truth” Eller: “Contraria sunt complementa”  ( ’’opposites complement each other” )

yinYang-300x300

Detta får mig osökt att tänka på Yin och Yang, där Yin – samtidigt som den bildar polaritet med Yang – också innefattar Yang. Och vice versa! Överhuvudtaget är Österns filosofi mycket tillämpbar på den ”nya” fysiken, som Bohr, Einstein, Heisenberg och andra torgförde. I väst har vi dock alltid genom media fått inhamrat att i en dualistisk konflikt måste förr eller senare den ena parten utplåna den andra.

Filosofen Hegel har dessutom myntat begreppet Hegelsk dualism, där en tes alltid står mot en antites, och i den resulterande striden föds en syntes. Det här ekar också av Darwin. Den starkes seger över den svage. I västs kultur finns alltså ingen naturlig polaritet som bygger upp harmoni, utan strid är en nödvändighet. Alla totalitära regimer tillämpar dualism med nödvändig konflikt, det är alltid en ”strid för det goda” och ”ändamålet helgar medlen”. Och det finns nästan alltid ett mytomspunnet Högre Mål någonstans i framtiden, men som aldrig nås.

-Men Perra, vadå ”två sidor som ska besegra varandra”? Livet är mycket mera mångfacetterat än dina ”två sidor”. Det är ett myller av komplexa skillnader och man vet egentligen ingenting.Varken ut eller in!

Jag menar principen med två motsatser, som tillämpas i det oändliga. Det upplevs till slut som att det blir ett hönshus, en konflikt där tusen parter är i konflikt. Zenons paradox beskriver detta bra: Om man från en punkt A ska ta sig till en punkt B, genom att halvera avståndet från A till B, och sedan halvera det, och sedan halvera det…så får du två nya halvor i det oändliga och når aldrig B, fastän du hela tiden kommer närmare. Och överfört till vårt problem: Det går alltid att skapa en polaritet till. Om någon säger ”det är så”, kan man alltid säga ”nej det är inte så”. I konflikter där vi har extremistiska motparter med stor aggression, håller detta på i evighet – eller tills fan avlöser. Folket hamnar i en kapsel, där det som är RÄTT bara är rätt i förhållande till den andra parten, som är FEL och måste bekämpas. De identitierar sig själva totalt häri. Men om du transcenderar allt detta (går utanför konflikten), ser du klart att bägge sidor har fel. Dessutom ser du att de är så lika varandra att de är identiska. RÄTT har blivit FEL, och FEL har blivit RÄTT. Det du bekämpar, blir du själv. What you fight, you become.

-Men om man aldrig kommer fram till målet, kan man inte komma såpass nära att man kan göra som Kapten Jack Sparrow gjorde? Hans fartyg nådde aldrig bryggan innan det sjönk, men han var tillräckligt nära för att kliva över!

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=R7m5Int1hAA]

Absolut! Men, överfört till detta problem igen, du måste våga se uppåt, annars kommer du inte att se bryggan hur nära den än kommer. De som ser bryggan i liknelsen är de som förstått att verkligheten finns utanför huset, att man kan ta sig ut ur huset. Men vad du egentligen ska se är dig själv. Det här huset är i din skalle. Och i alla andras skallar. Och då speglas det i en yttre verklighet.

-Att ”se uppåt” är att se sig själv?

Yep. Du är i ditt eget rum, liknande de rum som de två polariteterna befinner sig i. Rummen är mentala boxar. En del är totalt instängda i mentala boxar, och det är de som är absolut säkra på att de ser den korrekta verkligheten. Inom vetenskapen finns en sådan falang. Men det är inget riktig vetenskap, utan vetenskaplig materialism. Den bildar polaritet med religiös fundamentalism. Men du är inte så sluten som de är, du kan ifrågasätta dig själv. Och då ser du att det finns ytterligare en dimension. Du har ett högre medvetandetillstånd! Du ser det här, som så många inte ser ännu. I detta läge ska man släppa allt det man trodde var sant. Man ska inte ”ta strid”, och ”kämpa för ett bättre system” (hur rätt det än kan låta), då är du fortfarande fast, du förlorar dig i dunklet.

Sammanfattingsvis: Det finns systemskiften som inte betyder att medvetandenivån höjs. Många sådana systemskiften har ägt rum, uppenbarligen utan att något har blivit bättre. Varje sådan gång har det berott på att vissa individer lyckats skapa en ny dualistisk polaritet att fånga folket i. Idag kan vi se en febril aktivitet vad gäller att skapa polariteter. Det finns tendenser att hetsa Islam och Kristendom mot varandra, ateister och troende osv, och så länge du inte bryr dig kommer du att vara fångad. Tro inte att utvecklingen automatiskt kommer att leda dig någonstans, om du inte ser bryggan och tar steget över, som gamle Jack…

Categories
Uncategorized

Cancerindustrin

Detta inlägg bygger i mångt och mycket på det förra  (där jag också utlovade ett inlägg om cancerindustrin) Det är samma mekanismer in action. Många tyckte att det var vågat skrivet, men det är i så fall inget mot detta. Varför jag inte skrev om cancerindustrin med en gång var nog för att jag blev så överväldigad av information jag tagit del av, att jag var tvungen att s.a.s. “trappa ner det stora dramat till ett mindre drama”. För att samla ihop mig lite.

Som sagt: det är samma mekanismer. Bara en längre gången konsekvens av dem.

Jag tar avstamp i en reflektion som görs i den video jag länkar ut här: “De senaste hundra åren har människan gjort enorma framsteg inom vitt skilda områden”, noterar man. “Men i hundra år har framstegen inom cancerforskningen stått blick stilla” (det finns propaganda som säger att så inte är fallet, men det är inget att bry sig om, (min kommentar)).

Min far, min styvmor, min moster, min morbror, farfar…en av mina bästa vänner och vänners anhöriga, har dött i cancer. De gånger jag varit med själv har jag slagits av hur brutalt det alltjämt är: det är oftast inoperabelt, man får strålning och när inget annat hjälper är det cellgifter som gäller. Mot smärtorna är det bara morfin som står till buds, rakt av och utan hymlande, precis som för 100 år sedan.

Jag har hört min far (själv död i cancer) målande berätta om hur det var när farfar dog 1948. Precis samma sak 1984 när han själv dog. Och inget hade förändrats heller 2003 när min styvmor dog i sjukdomen, precis samma paket: operation-strålning-cellgifter.

I väldigt många fall (jag lägger nu till berättelser jag hört från andra) har det varit inoperabelt och nästan alltid ”en ytterst ovanlig cancerform – typ en på tiotusen”. Jag har hört detta sägas så många gånger att jag börjat tro att det ovanliga är vanligare än man vill erkänna. Så vanligt, kanske, att man vill skyla över något som borde se betydligt bättre ut efter 100 år.

Den som läste förra inlägget får kanske redan nu tanken att om något står stilla så länge som hundra år, är det en maktstruktur som vill finnas kvar, och som lever på något osunt. Det här finns i våra gener. Katolska kyrkan höll effektivt tillbaka varje form av framsteg i Europa under 1700 års tid. Det stod blickstilla. Det var möjligt därför att folk inte vågade sätta sig upp mot auktoriteten. Mera tillspetsat: Man vågade inte därför att man fruktade att brinna i helvetet om man sa emot dem som verkade i Guds namn.

Och när cancer slår till känner jag – som inte haft cancer själv – hur mäktiga nedärvda krafter sätts i rörelse. Jag känner ur predestinerat och overkligt allt blir, man förlorar kontrollen, hamnar i en trans och man måste bara göra som auktoriteten säger. Och nu söker man den högsta Auktoriteten – som man gjorde för mycket längre tillbaka än hundra år sedan.

Idag, i vårt sekulariserade samhälle, är det inte utsikten om en kommande Himmel eller ett (troligare?) Helvete som injagar skräck, utan det är betydligt ömkligare än så – vi vill inte dö helt enkelt, och vågar inte annat än åtlyda dem som verkar i vetenskapens namn.

I det läget framstår en burk Nexavar – 120 dragéer a 200 mg – som det sista hoppet, och i det läget betalar vi gärna 5500 dollar. Femtusenfemhundra alltså. Dollar. För det är vad detta värdelösa kemoterapigift kostar. Inte per burk väl? Jo visst! Om man får tro på videon. Det finns mycket dyrare gifter än så! Det hymlas inte ens med det: det ÄR ett gift (kallas ju cellgift) och det är i sig cancerframkallande. Det bryter ner immunförsvaret och sätter levern ur spel (det finns en lååång lista över biverkningar). Så även om du skulle överleva tar kroppen så mycket stryk att det är kört ändå. Troligast att du får ny cancer av giftet.

Wiley-Miller-Comic-Strip

Men det skiter vi i, i den situationen. Vi kanske inte betalar giftet själva? Kanske samhället betalar?
Jamen då gör det ju inget?
Så du slänger i dig detta, och giftet skjuter upp det oundvikliga så att du hinner köpa ett antal sådana burkar innan du kolar av. Det är det som är meningen. Lyckas du leva i fem års tid kommer du dessutom att i statistiken räknas som ”botad”, oavsett om cancern slår till igen och du mular veckan därpå. Det finns en hoper andra statistiska tricks som används. Enligt Ty Bollinger (mer om honom sedan) är den sanna siffran för antalet cancerpatienter som botas på det vedertagna sättet 2%, att jämföra med 30-40% som hävdas.

Nu ska vi ha klart för oss att vårt system är kapitalistiskt (tro nu bara inte att jag slår på trumman för kommunism!), och nästan all väsentlig verksamhet vi har utgörs av aktiebolag, som alltså har aktieägare. Det gäller även läkemedelsföretag. Även läkemedelsföretag, som tillverkar nämnda Nexavar, lyder alltså under aktieägares förväntningar på lönsamhet, och inte bara det: tillväxt också. Tänk på det här ett tag. Vad innebär detta?

Det betyder att ”återväxten” av nya fräscha cancerpatienter måste tryggas. Helst också att antalet ökar progressivt, vi vill ju ha tillväxt. Eller kan någon se en annan bild här? Jag menar, något mera än ”det ska inte fungera så”, något som inte bara är ett önsketänkande?

Nej, det är bara att konfrontera faktum, och gå vidare. Man måste vara villig att SE, även om det smärtar. Vad betyder det, längre fram?

På vilket sätt tryggas återväxten av cancerpatienter?

Kan det vara genom utbudet av processad föda med kemiska tillsatser, genmodifierad mat, skräpmat helt enkelt, och för att inte tala om tobak och alkohol? För att citera Ty Bollinger:

Each year, we spray over a billion pounds of pesticides on our crops.
We feed millions of pounds of antibiotics to our farm animals.
We inject our cattle with cycle after cycle of growth hormone.
We eat grains contaminated with mycotoxins (fungal toxins).
We dump billions of tons of toxic waste into our waste sites and rivers.
We unknowingly poison our children with vaccinations.
We drink water that has been poisoned by chlorine and fluoride and
other chemicals.
We drink diet sodas contaminated with aspartame.
We have mouths full of mercury fillings and root canals.
We breathe air that has been polluted with “chemtrails.”
We let doctors destroy our bodies with X‐rays.
We smoke cigarettes and drink lots of alcohol.
We eat mainly junk food, fast food, and processed food.

Is it any wonder we are sick all the time?

-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box

 

Ty Bollinger har skrivit en bok alla borde läsa, där han också listar upp en stor mängd av alternativa cancerbehandlingar (mycket mer än de som videon räknar upp).

Nästan alla dessa behandlingar är ense om en sak: Cancer älskar socker:

“The cell stops breathing oxygen and starts
fermenting glucose (blood
sugar) to make energy. The waste byproduct
of the fermentation process
is a sea of lactic acid, which further
inhibits the cell from receiving oxygen.
Calcium and oxygen are used up trying
to buffer this acid. This is what
enables a cancer cell to stabilize.”

-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box

 Så jag kan ju addera en viktig sak till hans lista: Vi vräker i oss socker, därför att så otroligt många födoämnen är formligen kontaminerade med socker. Särskilt sådant som kommer från USA (ta till exempel Heinz’ Ketchup!). I USA får 50% av alla män cancer. 33% av alla kvinnor får det. Detta är oerhörda siffror.

One American dies of cancer every minute!
That’s over 1,400 people per
day – enough to fill four fully
loaded jet planes.
That’s over half a million Americans
each year.
In his book, Don’t Waste Your Life,
John Piper quotes Ralph Winter on
pages 115‐116.

“Satan has, horrifyingly, employed his
rebellious freedom in the
development of destructive
germs and viruses at the microbial level,
which today account for 1/3 of all deaths on the
planet…(however all of the) funded
projects of the federal National Cancer
Institute are focused on chemo and
radiation treatment, not prevention. It’s
like getting caught up in 150 Vietnam wars
at the same time – as far as battle
deaths are concerned.
And yet we act as though no war exists!
How can the consciousness of America be aroused
to the fact that 1/3 of all women and
1/2 of all men will contract cancer
before they die?”

-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box

 Se även en bra lank:

http://www.cancertutor.com/Other/Decision.html

 Jag måste i detta sammanhang nämna Jamie Olivers TV-sända kamp i USA för en anständig skolmat. Barn som växer upp serveras processad smörja, full med socker och främmande tillsatser, och t o m deras mjölk är sötad! De vet inte vad en tomat är för något. När de serveras riktig näringsrik mat vill de hellre ha den processade smörjan, därför att de har vants vid denna. Sjukdomsstatistiken är mycket alarmerande med tanke på barnens låga ålder. Men det jag då tyckte var så märkligt var det ABSURT hårda motstånd Oliver stötte på från de mäktiga etablissemang som en gång för alla bestämt att barnen ska ha genmodifierad och kemiskt framställd föda full av socker och utan näring. När han äntligen fick lite respons någonstans och folk började förstå, så var den gamla rutinen tillbaka igen så snart han vände ryggen till. Det var så hopplöst att Oliver tog till lipen. Det var hårt hemma i England också, men inget mot USA.

205481_432189266835180_554126207_nJag förstår bättre nu varför, och vad det handlar om. Och det är ingen rolig insikt.

Människor har blivit business, Det är rentav så att cancer – och många andra sjukdomar – odlas. Ni får ursäkta ordvalet, men jag står för det tills någon motbevisar mig. Det odlas, dessutom på ett ytterst utstuderat sätt. Börja med barnen.

Min avsikt är inte att räkna upp botemedel mot cancer i detta inlägg. Jag rekommenderar istället (starkt) att se videon och läsa Bollingers bok (finns som pdf).

Men innan man gör något sådant fordras kanske en omvärdering av sitt eget synsätt på auktoritet, vilket är vad hela den här bloggen handlar om. Att ta eget ansvar över sitt liv, och inte vara beroende av auktoritet.

Detta beroende förblindar, och denna blinda tro banar väg för ignorans: Ignorance is bliss. Vetenskapen som den torgförs idag, ser bara på yttre ting, hur saker fungerar. Den ser inte på oss själva, hur vi själva (framför allt egot) fungerar.

Att bara se på objektiva ting och skjuta bort allt som är subjektivt är farligt, särskilt med tanke på att all objektivitet pågår inom en subjektiv ram. Denna ram är ett grundantagande om verkligheten, som glöms bort mycket lätt. Om det glöms har man blivit extremt lättlurad, samtidigt som man upplever sig själv som kritisk och ifrågasättande. Det kanske du är, men du stänger av på en viss nivå, vilket beror på en ovilja att ta eget ansvar. Det här är orsaken till att cancergåtan inte har lösts (jag menar att lösningen inte blivit officiell). Det var också orsaken till att kyrkan kunde hålla folket i stagnation så länge.

När du slutar ta eget ansvar finns det någon som lever på detta, och vill fortsätta med det – tills fan avlöser.

Det heter officiellt att cancer ”kostar samhället” miljarder varje år. Som om alltsammans är ren och skär förlust för alla. Men när man nämner dem som tjänar på det här stänger du av (om vi antar att du är en av ”dem”), eftersom du inte kan se subjektiva saker som girighet, maktlystnad och kontrollbegär.

Du ser bara sådant som är vetenskapligt relevant och hänvisar till ”trovärdiga källor”, som du aldrig ifrågasätter, eftersom de är accepterade och vedertagna. Du tror på den officiella versionen av allting, och lever i en låtsasvärld. Du tror att vetenskapen förtvivlat vänder på varje sten och tänjer sig själv till bristningsgränsen för att hitta det slutliga botemedlet mot cancer. Och du har rätt – det finns sådan vetenskap. Men inte där du tror. Det finns verkligen sådan vetenskap – men den jagas, hånas och förföljs. Många av dess utövare har blivit mördade. Ett botemedel vore nämligen ekonomiskt vansinne för aktiebolag som förväntas växa. Bara blotta ryktet om ett botemedel skulle minska rädslan för cancer – med katastrofala följder!

ca_industry1“The ruling class
has the schools and press under its thumb.
This enables it to sway the
emotions of the masses.”

-Albert Einstein

 G. Edward Griffin gillar jag. Han har en sådan där knivskarp och saklig attityd. Han har en stor roll i videon, där han bl a säger detta:

“Anything that comes from nature, cannot be patented. They are not interested in that.

So, we translate that into the world of FDA approval. Surely, these drug companies aren’t gonna spend 20 million dollars or more, testing any substance from nature, because it cannot be patented.

That, of course the FDA says is illegal to use unless it’s been tested for ethicacy and safety.

…you see the Catch-22 you’re in there: Nothing from nature, regardless of how effective it might be, will ever be proven safe or effective according to the FDA – it will NEVER be. Because nobody’s gonna spend the money to go through the test.”

-G Edward Griffin

 Samma sak som med hampan i förra inlägget. Ett naturligt material som växer som ogräs och som kan odlas av vem som helst, med suveräna egenskaper. Men nylon och andra saker kunde patenteras. Hampan svartmålades och gjordes olaglig, som alla naturliga läkemedel mot cancer, och märk att det är företag, av allt att döma privata, som har sådan makt att de kan stifta lagar som passar dem i vilket land de vill, och med omedelbar verkan. De har så mycket pengar att de kan köpa vad – och vem – som helst. Inklusive hela regeringar.

Om du räknar lite på de siffror som nämnts, förstår du vilken business cancer är?

Jag tror cancerindustrin är världens största business, och världens största skamfläck.

För att aktiebolaget ska expandera, krävs att folk alltid betraktar cancer som något farligt, något att vara rädd för. Cancer ska alltid vara ”något hemskt som kan hända”, och om det händer, ska du vara totalt beroende av vetenskapen. Du ska inte kunna ta eget ansvar över din situation. Det är därför ett cancermedel måste vara något ytterst komplicerat, något som garanterat ingen vanlig människa kan framställa själv.

När folk låg för döden under mörka medeltiden, och när den katolske prästen kom för ett sista samtal, övertalades de ofta att testamentera sina tillgångar till kyrkan, mot att prästen ”garanterade” den dödssjuke förlåtelse för all synd och att han/hon fick komma till paradiset.

Därför är katolska kyrkan en av världens största markägare, och en av världens rikaste institutioner – om inte den rikaste. Den är västvärldens största struktur, därför att man skott sig på människors rädsla, som cancerindustrin gör idag. Och samma blinda tro fanns här. Samma sak här, att ingen vanlig människa ska kunna ta ett eget ansvar och finna Gud på egen hand- nej det måste gå genom en präst, det är de dom är de ”enda kanalerna” till Gud. Allt annat är hädelse.

Vetenskapsmännen är de ”enda kanalerna” till den faktiska Sanningen. Allt annat är olagligt, kvacksalveri, samhällsfarligt, pseudovetenskap och bedrägeri.

När du kan se både det subjektiva och det objektiva, ser du också att vetenskap kan korrumperas precis på samma sätt som Gud. Det var vetenskapen som befriade oss från kyrkans förtryck och bevisade att jorden är rund, men nu har den själv intagit samma plats, därför att det mänskliga egot finns här likaväl som där – och skapat en makthierarki också av vetenskapen.

Men vad ska vi göra då? Vad kan man göra?

Som sagt: Bestäm dig för att du kan ta fullt ansvar över ditt liv. Lämna ditt Ignorance-Is-Bliss-liv. Finn ut vem du verkligen ÄR. Mer än så har inte jag själv gjort. Börjar man ställa sig dessa frågor, börjar också ett uppvaknande. Få andra att vakna upp också. Efter ett tag framgår det vad som ska göras, rent konkret.

Studera det mänskliga egot, dess ständiga drift att kontrollera och känna sig säkert. Var villig att se, också det som anses vara de Stora Livsfrågorna. Vad är vi? Är vi biologiska djur som lever bara en gång, eller är vi eviga medvetanden som reinkarnerar? Du märker snart att svaren finns inom dig.

Läs den här boken (kanske också den av Ralph W. Moss som jag la in en bild på, ska läsa den själv), se videon. Jag tror faktiskt det är rätt viktigt.

Categories
Uncategorized

Den Vedervärdiga Hampan

Ladies and gentlemen, detta inlägg kanske kommer att förändra ert liv. Jag har under de senaste veckorna blivit av med en lång rad av rigida uppfattningar jag så länge haft om saker och ting, och måhända har jag hittills bara skrapat på ytan. Jag väljer att inleda med följande reflektion:

Ibland ser man att vi lever i en sekteristisk verklighet. Det är känt, att vid provokation ekar sektmedlemmen sektledarens vansinne. Men det är inte sektmedlemmen medveten om. Inte förrän efteråt, när han ställt sig vid sidan av den hierarki han tillhörde, uppenbaras sanningen. Medan han tillhörde hierarkin var han dock väldigt bra på att utpeka andra sektmedlemmar i andra sekter, som hjärntvättade. Det är det som skapar blindheten inför den egna belägenheten.

Men eftersom en sekt helt enkelt är en hierarkisk ordning, med en auktoritet som inte kan ifrågasättas, kan då sektmedlemmens belägenhet överföras på alla och envar, kanske rentav på dig? Det hela hänger alltså på om vi har en hierarkisk struktur med en auktoritet i toppen.

Bara som ett exempel omges vi i dessa tider av människor som reagerar mycket hetlevrat om man ifrågasätter etablerad läkarvetenskap, och i sina koleriska utfall mot alternativ behandling, ekar de läkemedelsindustrins vansinne. Och de gör det utan att veta någonting alls. Men det är de inte medvetna om. Ok, det var ett exempel, ett slags uppvärmning om man så vill. I detta inlägg ska vi gå in på ett annat, i närmare detalj:

Jag talar om hampa. Och jag talar om en äkta konspiration, som ägt rum under större delen av förra århundradet, och som ligger över oss än idag. Ett test: vet du kanske inte ens vad hampa är (om du inte gör det, var det nog meningen)? Men om jag säger marijuana?

Ok, innan ni rapporterar Perra till WordPress för att få den här vedervärdiga bloggen stängd eller något, rekommenderar jag att ni läser vidare. Allvarligt.

Det här handlar om ekonomiska vinstintressen, medias makt, och de medel som används: det kallas propaganda. Vi tar avstamp i USA 1937, med filmen Reefer Madness, som Wikipedia klassar som propagandafilm: http://sv.wikipedia.org/wiki/Reefer_Madness (den kan ses i sin helhet här nedan)

-Men vänta nu, propagandafilm? 1937 var världen skådeplats för massiv propaganda, i Sovjet såväl som Nazityskland, men inte USA, väl!?

Jag vet, jag har vuxit upp med bilden att USA personifierar den där ”nyktra” synen på verkligheten, det som ÄR, det ofärgade, själva essensen av folkvett. I min ungdom har jag i min passiva övertygelse om detta också gett USA ”rätt” att agera som ett slags världspolis. Många av dessa illusioner har dessbättre dukat under en efter en under årens lopp. Men här märker jag att jag fortfarande hade en del illusioner kvar.

Till att börja med, det är rätt roligt att se Reefer Madness, där en ny lömsk drog tornar upp sig därute, och som förslavar våra ungdomar. Folk som röker marijuana i den här filmen börjar snart skratta med en vansinnig glimt i ögat, för att kort efteråt bege sig ut på bärsärkagång (de flesta behöver inte gå så långt). Filmen avslutas med ett budskap som ska fastna på näthinnan: ”Tell your children”. Detta har gjorts. Jag minns när min far allvarligt och med stort patos upplyste mig om riskerna med marijuana och andra droger.

Det är inte riktigt lika ”roligt” (hellre intressant) att se på nazistiska eller sovjetiska propagandafilmer och upptäcka hur lika dessa är Reefer Madness. Media är ungt, folk tror på det de ser, därför att media förmedlas av Auktoriteten i samhället. Media formar det kollektiva medvetandet. Media är förträffligt att använda för intressen som vill få med sig massorna. Och i synnerhet var det så, när det var så nytt! Det är intressant att bland det första media användes till i stor utsträckning var proganda, och jag undrar faktiskt om media var en följd av kriget som komma skulle, eller om media delvis orsakade det?

Alltid, när det handlar om propaganda, handlar det om en centraliserande kraft som vill få med sig massorna. Rädsla är det bästa medlet, därför måste man måla upp ett hot, vilket görs med liknade dramaturgi i alla tre fall: den nazistiska, sovjetiska och den amerikanska. Och var och en av dessa är absolut övertygade om att de är på den rätta sidan: Att ”VI” är ”de GODA” – men därute har vi problemen. Precis som i en sekt. Jag har personlig erfarenhet.

-Men, Sovjet och Nazityskland, är inte detta mest krigspropaganda? Det är väl ändå inte realistiskt att åberopa marijuanapropagandan som jämförelse?

Jo, men i fallet USA är detta ännu ett i raden av alla dessa ”War on…” (de tre punkterna kan ersättas med ”terror”, ”cancer”, ”communism”, ”drugs” (som i detta fall)… fler kommer säkert).
Och egentligen: Det är ingen skillnad på krigspropaganda och annan propaganda, eftersom folk inte förändras under ett krig, mera än att de blir mera rädda, och att propagandan får frihet att bli mera blatant. Men i sin struktur är den densamma: en central kraft vill ”ena” folket i en sak, däri ingår alltid att uppmana individen till vaksamhet, och att rapportera till myndigheterna, osv…
En ännu mera användbar frukt av propaganda är att man kan få folket att rikta sin uppmärksamhet åt ett visst håll, så att man får tillfälle att utföra vissa ”justeringar” på ett annat håll…

Alltid, när det kommer ett nytt ”War on…” (från USA, en auktoritet vi ogärna ifrågasätter, alla fall sedan gammalt), vet vi åtminstone två saker:

• Detta ”War on…” har kommit för att stanna.
• Det egentliga syftet är något annat.

När det gäller hampa (Cannabis), erbjuder Wikipedia en god sammanfattning av hela konspirationen, som jag återger i detta stycke:

The decision of the United States Congress to pass the Marijuana Tax Act of 1937 was based on hearings and reports. In 1936 the Federal Bureau of Narcotics (FBN) noticed an increase of reports of people smoking marijuana, which further increased in 1937. The Bureau drafted a legislative plan for Congress, seeking a new law and the head of the FBN, Harry J. Anslinger, ran a campaign against marijuana. Newspaper mogul William Randolph Hearst’s empire of newspapers began publishing what is known as “Yellow journalism”, demonizing the cannabis plant and putting emphasis on connections between cannabis and violent crime. Several scholars argue that the goal was to destroy the hemp industry, largely as an effort of Hearst, Andrew Mellon and the Du Pont family. They argue that with the invention of the decorticator hemp became a very cheap substitute for the paper pulp that was used in the newspaper industry. They also believe that Hearst felt that this was a threat to his extensive timber holdings. Mellon was Secretary of the Treasury and the wealthiest man in America and had invested heavily in nylon, DuPont’s new synthetic fiber, and considered its success to depend on its replacement of the traditional resource, hemp.
( http://en.wikipedia.org/wiki/Legal_history_of_cannabis_in_the_United_States )

Det hör till saken att hampa har en lång historia bakom sig, och att den har odlats av miljontals bönder världen över i evinnerliga tider. Hampa var ett förträffligt material inom sjöfarten (tågvirke, segelduk). Ordet Canvas (segelduk) kommer från grekiskans ord för Cannabis (latinska ordet för hampaväxten). Men hampa har dessutom en rad andra suveräna egenskaper. Det är miljövänligt, kan odlas var som helst, växer som ogräs, det är gratisbilligt, och ur hampa kan erhållas några av de bästa mediciner världen känner – däribland t o m ett botemedel mot cancer. Det var f.ö. i en bok om cancerindustrin jag fick kännedom om hampa (ett inlägg om cancer kommer snart). De engelska pundsedlarna är gjorda av hampapapper. Av hampa kan man tillverka ett par byxor som håller livet ut. Överlägset bomull, men inte på det vis företagen vill. Hampa är för bra kvalitet, helt enkelt. Man behöver inte köpa nytt hela tiden.

Henry Fords T-Ford sägs ha gått på hampabränsle. Somliga hävdar rentav att den också var gjord av hampa, vilket jag dock tillåter mig tvivla på: tills vidare anser jag att det var inte förrän i början på 40-talet som Ford faktiskt lät tillverka en bil med kaross av hampabaserad plast, som var nästintill okrossbar (”tio gånger starkare än stål”), och billig att framställa. Henry Ford intresserade sig överhuvudtaget för alternativa material och metoder som hotade oljeindustrin. Han ville även få stopp på andra världskriget, och ansåg att det var ett resultat av giriga intressen. Här en intressant länk: http://hempforyou.com/hemp-industrial-hemp-and-henry-ford-cars-and-fuel/

-Men är det inte av intresse även för industrin att det är billigt och miljövänligt, och att det kan odlas av alla? I alla industrier jag jobbat på handlar det alltid om att ”få ner kostnader”…

Mja, det där var nog lite naivt. När det gäller banker så vet vi alla en sak: De vill låna ut massiva mängder pengar, för att håva in ränta på dem. Det måste vara dyrt, och komplicerat att framställa, så att endast en elit kan göra det. Folket måste hållas borta! Därför vände bankiren J. P. Morgan geniet Nicolai Tesla ryggen när denne ville skapa en universell energikälla, med ständig energi, tillgänglig för alla, och billig. Allt sånt tänk är emot kapitalismens grundprincip: Pengar är makt.

Det är också emot Vetenskapens princip i västvärlden, där denna har ersatt Gud som den ultimata makten, och den är allierad med bankerna. Bankerna bekostar vetenskapen, så att den ska generera dyra tekniker, som helst också genererar ett visst mått av ”damage” så att bankerna kan låna ut ännu mer pengar för preventiva/reparativa åtgärder. Det måste alltid vara något som är farligt, för det skapar behov, som gör att folk (och nationer) lånar, mot ränta. Men: Det måste i samma anda också alltid finns något som är dyrt! Om du förstår: Om pengar ska ha makt måste det alltid finnas något livsviktigt, som är för dyrt för folk! (som typiskt får folk att ta massiva lån, med ränta)

Så, i denna konspiration har vi alla ingredienser som behövs för en sk: ”unholy alliance”. Vi har:
• Mäktiga industrimagnater (Hearst, DuPont)
• En bankir (Mellon)
• Media (Hearst, han har två roller här)
• Vetenskap (i detta fall t ex ifråga om nylon (dyrt, oljebaserat och miljöovänligt))
• En regering, som lyder under allt detta, och som med medias hjälp får folket att tro att deras säkerhet är i fara.

Och här har vi den hierarkiska strukturen. Vi vanliga medborgare får alltså bara höra att det har dykt upp någon farlig drog som kanske hotar mänskligheten, och att myndigheterna – som i själva verket lyder privata företag – därför måste få ta i med hårdhandskarna. Och detta ifrågasätter vi inte.

Med raffinerad och skoningslös kvällstidningsjournalistik (det är från Hearst själva begreppet kom, ”yellow journalism”) styrde han det kollektiva medvetandet så att ordet hampa fasades ut ur språket, och ersattes av det sinistra ordet marijuana. Denna drog, som kanske inte är farligare än alkohol (en film som Reefer Madness kunde ha gjorts om alkohol!), renderade plötsligt livstidsstraff att inneha – och gör fortfarande på de flesta håll i USA. Och inte nog med det: Den nyttiga (icke-drog)- hampan drogs över samma kam, kallades marijuana och renderade samma straff! Men sanningen är på väg att segra. I Sverige har vi flera seriösa hampaodlare, några av bilderna här är tagna härifrån. Detta hade jag inte en aning om, hade du? För tre veckor sedan hade jag utan vidare ringt polisen om jag hörde att min granne odlar marijuana!

När jag ser på dessa bilder och studerar detta, önskar jag nästan att jag var åtminstone 20 år yngre. Då skulle jag allvarligt överväga att satsa på detta själv. Och till er som är runt 30 och läser detta vill jag bara säga: släpp allt, bli marijuanabonde. Det här är framtiden!
Här är en artikel som borde läsas i sammanhanget, från svenska Hampanätet:
http://www.hampa.net/page42/page42.html

Missa heller inte 15-minutersvideon längst ner!

EDIT: På förekommen anledning ska tydliggöras att den hampa som talas om här, och som har alla dessa goda egenskaper, är industrihampa, och denna går inte att göra någon drog av. Halten av THC är inte tillräcklig: “Det är lagligt för jordbrukare att odla vissa sorter av så kallad industrihampa med en THC-halt lägre än 0,2%.” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hampa)

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Azf320JDdqU]

Categories
Uncategorized

Konstnären är Närvarande

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=pziHssaMqj4&feature=relmfu]

Jag har sett en mycket bra film. Den gick på TV häromveckan (tack Sluggo, för tipset!). Ingen actionrulle, inte alls. Bara en film, där huvudrollsinnehavaren är Närvarande. That’s all folks. Mer behövs inte.

Det betyder inte att man därmed bara har uppfyllt den mest basala nödtorft som fordras för att det ska få kallas film (och att filmen därmed skulle vara ohjälpligt medioker). Tvärtom, det är bland det häftigaste jag sett, och drivor med människor instämmer med mig.

Men jag ska förklara lite närmare. Det är inte filmen i sig (vilken är en dokumentär), utan det filmen handlar om som är det väsentliga, vilket är ett konstnärligt experiment; ett performance. Detta performance, som kallades ”The Artist is Present” ägde rum på Museum of Modern Art (MOMA) i New York och utfördes av Marina Abramovic (jag tycker mig känna igen den här människan). Det hela innebar att konstnären (MA) satt på en stol i tre månader (inte 24/7 dock), och bara var närvarande. Vissa förberedelser erfordrades (t ex en stol som samtidigt fungerade som toalett). Vissa säkerhetsföreskrifter måste förstås uppfyllas. Men annars skulle allt vara bara så avskalat som möjligt.

Men vad kan vara så häftigt med det här? Det mest basala man kan göra är väl som tidigare antytts att bara vara närvarande? Förresten är det väl också förbannat onyttigt, eller hur? För att inte säga dödtråkigt?

Precis dessa synpunkter tas upp i dokumentären. I Väst är det mest ”syndfulla” i vår tid att inte göra någonting. Och att göra ingenting är precis vad MA gör, i tre månader. Tjänar pengar kanske hon gjorde också, vilket naturligtvis gjorde det hela ännu mer syndfullt. Men OK, det ska i rättvisans namn nämnas att denna tid inte förflöt helt utan ansträngning för MA. Kroppen tog stryk, MA föreslogs att avbryta, hon vägrade.

Men frågan kvarstår: Varför?

Publiken som drogs dit har svaret. Det häftiga med det här var att folk kunde sätta sig på en stol mitt emot MA och betrakta den närvarande konstnären – och bli betraktad av densamma. Ja, det var det här som var det häftiga. På kvällarna när muséet stängde för dagen fick folk fösas ut, i det att de bad: ”bara några minuter till…”

Folk – män, kvinnor från alla kategorier, raser och åldrar – som satt där, berördes i djupet, tårarna rann. Folk kände att något stort hände, att det var någonting.

Men vadå, jag fattar ändå inte. Varför?

Jag undrar om det var Neale Donald Walsch som sa att om man betraktar en annan människa rakt på – oavsett vem – så blir man förälskad. Inte på det erotiska sättet, utan det är större än detta. Det är något annat som händer. Det handlar om den Universella Kärleken.

Walsch och så många andra berör alltså det mysterium som ligger i betraktandet. Och Abramovic demonstrerar kraften i betraktandet. I synnerhet att bli betraktad av någon som är totalt närvarande. Det gör att du också blir totalt närvarande. Jag menar nu Närvarande, HÄR, med ditt medvetande, och inte bara som fysisk kropp. Du kan koppla bort tankemaskinen, inträda i Nuet. Om du inte gör motstånd. Många gör det, det syns så väl. De som inte gör det faller i tårar.

Jag kommer att tänka på en historia som Adyashanti berättade, som handlade om den japanske Zen-mästaren (men han ville hellre kalla sig poet) Taigu Ryokan. Jag återger här i korthet Adyashantis historia:

Ryokan hade ombetts att hjälpa en familj som hade stora problem med sin vanartige tonårsson, som blivit ett ”pain in the ass” för sin omgivning. Sagt och gjort, Ryokan åkte till den här familjen, bodde där, åt middag med dom, pratade strunt som vanligt folk. Dagarna gick och alla väntade på det som skulle komma, när Ryokan skulle tala några ”sanningens ord” till grabben, i sin egenskap av mästare. Det hände dock inte så mycket. Till slut sa Ryokan att det var dags för honom att åka hemåt, och man tvangs acceptera faktum.

Ryokan satt på sängen och snörde på sig sina sandaler, när den vanartige grabben kom in för att säga adjö. Men då hände något. Ryokan tittade hastigt upp mot honom och betraktade honom, med tårar i ögonen. Och grabben tog det till sig. Det gick rakt igenom hans pansar, han hann inte värja sig, och han blev förändrad efter detta. Det behövdes bara några sekunder, att bli betraktad av Närvaro. Ingen yttrade ett ord. Jag gillar den storyn.

John Sherman är en gammal kåkfarare, som stod med på FBI:s tio-i-topplista över USA:s mest eftersökta brottslingar. Han upplevde också något sådant när Gangaji kom på besök i fängelset, och det förändrade honom. Gangaji behövde bara vara där. Han (Sherman) är numera en andlig ledare, och han har bara ett budskap: Look at yourself. Jag har skrivit om Sherman tidigare, han är alltid aktuelll.

 Look at yourself. Just some seconds. The looking does the job. Så säger han. Det är så fantastiskt enkelt. Det finns inget för tanken – intellektet – att ta tag i. Det är då det sker.

Jag kommer att tänka på ett annat glimrande citat i sammanhanget:

 Enlightenment always comes after the road of thinking is blocked

-Mumon (ur Gödel, Escher, Bach av R D Hofstadter, tack Tomas, för lånet!)

Eckhart Tolle säger hela tiden att ”Identification with thought” är det största problemet för mänskligheten. Vi skyddar oss bakom tankar. Vi tror vi ser verkligheten, men det vi ser är våra mentala bilder av den. Vad Abramovic visar är att något sker, när denna outtröttliga tankemaskin sätts ur spel och man bara betraktar.

Annars är ju nästan precis allting omkring oss i Västerlandet, sådant som stimulerar tanken, och som håller oss kvar i vår identifikation med tanke. Vi ser inte oss själva, utan vi ser på saker och ting utanför oss själva (våra tankar om dessa saker och ting). Och då ser vi heller inte andra!

Men när vi tvingas se på någon annan, tvingas vi också se på oss själva. Därför att vi är alla EN. Jag säger inte att alla är samma, utan att alla är EN.

Jesus säger också ”Älska din nästa som dig själv”. Inte ”som om det vore dig själv”, utan ”som dig själv”.

Felet med oss människor är att vi inte vet vad vi är. Somliga säger att vi inte vet vilka vi är, men jag tror vad är ett bättre ord. Det finns inget intellektuellt svar på frågan vad vi är. Om du inte väljer att göra några bryska förenklingar. Det finns folk som vill att någon ska peka ut på en plansch över hjärnans olika delar: ”Det här är DU!”. Så då vet dom.

Men du kan inte ”veta” vad du är, bara uppleva! Visst, man kan ”veta” att man är en andlig varelse och inte en kroppslig. Men du vet ändå ingenting, därför att du har en mental bild av vad en ”andlig” varelse är, som inte alls stämmer. Att uppleva det är en helt annan sak, och det enda som har mening. Intellektuella definitioner leder dig ingen vart.

Mitt emot Abramovic upplever man. Det finns inget att tänka. Man betraktar.

Att se den andre är att se sig själv. Just det här som Sherman tjatar om, bara några sekunder. Du ÄR den andre, inte i termer av ”vem” utan ”vad”.

Too lazy to be ambitious,
I let the world take care of itself.
Ten days’ worth of rice in my bag;
a bundle of twigs by the fireplace.
Why chatter about delusion and enlightenment?
Listening to the night rain on my roof,
I sit comfortably, with both legs stretched out.

-Taigu Ryokan

Categories
Uncategorized

Den Förlorade Dimensionen

Det talas mycket om verkligheten nuförtiden, och ibland om den fascinerande (oftast oroande) möjligheten att verkligheten inte varit vad man trott. Jag talar om sprickor i verkligheten; sådana där plötsliga insikter, som slår bort själva grunden man står på, så att man störtar handlöst, miljoner mil rakt ner. Eller alternativt: upplevelsen av att stå kvar där man står, men att världen omkring en störtar handlöst ner; varvid man finner sig stående på en miljoner mil hög pelare, med bara såpass yta att du kan stå på den. Sånt här är alltid kul. Och en lika störande upplevelse är kanske den att det inte finns något som är ”på” någonting – utan att allt bara flyter, svävar. Trots det trygga ankare talesättet ”stå med bägge fötter på jorden” kan innebära, kan man inte bara kasta ankar och bli kvar där man är, för alltid. Det finns ingenting som är för evigt Sant, utan allt transcenderar, blir större, mera. Allt går vidare, det verkar vara en av universums grundläggande lagar. Allt blir MERA. Faktum är att universum också expanderar med accelererande hastighet.

Men trots detta ÄR en absolut Stillhet någonstans.
Den finns där, bortom allt, och före allt. Omkring allt.

In the practice of the Tao,
everyday something is dropped
-Tao Te Ching

Out beyond ideas of wrong-doing and right-doing,
there is a field.
I’ll meet you there.
-Rumi

Om det är den stillheten du adresserar när du ”står med bägge fötter på jorden”, så är det inte dåligt. Men för det mesta betyder ordstävet att man helt enkelt ska vara människa, vilket kan vara en identifikation som inte håller i evighet. Visst, att vara medmänsklig är bra! Men att vara ”människa” enbart i den bemärkelsen att man är sin kropp och inget mera, är inte längre att ”stå med bägge fötterna på jorden”. Nej, då har det gått Jantelag i det; då är det en tanke om dig själv, och du identifierar dig i dina tankar. Då faller du, därför att tankar – särskilt de som du identifierar dig med – är statiska, de transcenderar inte! Sprickorna i verkligheten påminner dig om fallet. För du har fallit ur Nuet, ner i tiden. Från En-heten ner i separationen. Nej, att stå med bägger fötter på jorden är att hitta den där Absoluta Stillheten.

Hur låter det här? Jag skulle råda dig att ta en titt på Peter Dziubans videoserie som jag har lagt in här. Ta en time-out, för att göra upp med tiden. Första gången man hör detta, går det kanske bara en förbi. Man fattar inte, man är inte mottaglig. Jag tror inte jag fattar fullt ut heller. Mottaglig så tillvida att jag lyssnar på detta med stort intresse är jag dock.

Peter Dziuban är en av förgrundsfigurerna för Non-duality. Han säger samma sak som Eckhart Tolle och de andra som jag länkar till, fast på sitt sätt. Vad är non-duality? Det är ett medvetandetillstånd där du har ställt dig på en abstraktionsnivå utanför vårt ”normala” medvetandetillstånd där vi alltid ser 2-polariteter, där det ena är ”rätt” och det andra ”fel”, där det ena sant och det andra falskt. För att du ska inse vilken mental fälla det är, studera t ex kontroversen mellan religion och vetenskap, eller någon annan konflikt, som höger – och vänsterpolitik, utan att handlöst välja någon av sidorna. Du ser det dualistiska medvetandet tydligast i ”laddade” sammanhang, dock. Ta t ex 9-11. Det är mycket laddat. Jag lägger här in en utmärkt analys av Torbjörn Sassersson, om hur TV4:s Kalla Fakta har betett sig. Det är inga ”fakta” nu längre, utan man utgår från idé för att sedan förvränga fakta så att de överensstämmer med idén:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=tYCWTSOM3g4&feature=relmfu]

Verkligheten spricker när mentala boxar spricker. Det är egot som bygger dessa boxar, och för egot är säkerhet nödvändigt. Lever vi i en värld där – OK om det är lite strul här och där – men där det på det stora hela ändå är tryggt, att allt strävar åt rätt håll; att våra högsta ledare ALLTID guidas av de högsta sanningar som finns?

Vad händer när en sådan mental box ifrågasätts, som sker i fallet 9-11? Vågar vi se en ohygglig sanning, eller vägrar vi transcendera oss själva? Söker vi oss tillbaka till det statiska, det vi trott oss veta i alla tider, och kallar det ”fakta”? Fakta, det högsta, det ideala, för endast det bästa duger att täta vår box. Allt bygger på tillit. Det måste kännas säkert.

Alla situationer där du markerar en av de två sidorna i en konflikt och gör motstånd mot den andra sidan, där du ÄR någon som kämpar för något, är dualism. Att antaga en abstraktionsnivå utanför denna polaritet är att öppna sig för möjlligheten att bägge polariteterna kan ha fel. Då upptäcker du helt nya saker. Mer än så: du transcenderar en identitet. Jag skojar inte. Det är då verkligheten kan spricka. Med verkligheten (den du upplever) menas den mentala box du byggt under detta liv (och sannolikt tidigare liv) där du anammat det dualistiska medvetandetillståndet.

Om du är HELT fast i dualism kan du inte se det absurda i detta yttrande:

”Därför att vetenskapen har rätt, kan Gud inte finnas”.

Om du har öppnat dig för den andra abstraktionsnivån, kan du kanske se att bägge sidorna diskuterar mentala bilder, tankar, som givetvis inte existerar – vilket öppnar för att Gud kan vara något helt annat – och även vetenskapen. Både Gud och vetenskap är så mycket mer, att det inte är möjligt att formulera en sådan mening.

E.F Schumacher har ett alternativt sätt att se det. Han använder annorlunda termer, men han är oerhört intressant att läsa. Han talar bl a om konvergerande och divergerande problem. Det finns två sorters problem helt enkelt. Ett konvergerande problem kännetecknas av att dess lösning blir alltmer uppenbar och att flera parter gör samma iakttagelser, och enas om en definitiv lösning. T ex är ett konvergerande problem hur man skapar ett fortskaffningsmedel på två hjul. Det lär bli en cykel. Punkt. Problemet löst.

Men ett divergerande problem är ”hur undervisar vi våra barn”? Det problemet bara växer, grenar ut sig, och har ingen definitiv lösning. Men likväl förekommer att man förenklar också sådana problem genom att tvinga dem att vara konvergerande problem. Och det är det som har skett när man skapar meningen ovan (denna slutsats är min egen, inte Schumachers):

” Därför att vetenskapen har rätt, kan Gud inte finnas”’

Det är ett försök att tillämpa logik där logik inte kan tillämpas. Logik kan tillämpas endast på konvergerande problem. I meningen ovan är det endast själva orden som illustrerar en logik, och sålunda är detta en bokstavstrohet, lika absurd (och farlig) som religiös sådan.
Så här säger han om logik och divergerande problem:

”Logic does not help us, because it insists that if a thing is true, its opposite cannot be true at the same time. It also insists that if a thing is good, more of it will be better. Here we have a typical and very basic problem, which I call a divergent problem, and it does not yeld to ordinary straight-line logic; it demonstrates that life is bigger than logic ”.

(Läs E.F Schumachers utomordentliga bok ”Handbook for the Perplexed”. Den har översatts till svenska men upplagan är slut – go for the English one. Stort tack till Maria, som en gång tipsade mig om den!)

EDIT: Det kom nyligen till min  kännedom (tack vare Susanne, se kommentarerna!)  att en nyöversättning föreligger:

http://www.bokus.com/bok/9789113049861/vagledning-for-vilseforda/

En annan sak som Schumacher belyser – och även Dziuiban – är ett perspektiv som gått förlorat; ett vertikalt perspektiv. Rentav en dimension! Schumacher talar om Levels of Being. Helt enkelt högre/lägre nivåer av varande. Fanns det inte, skulle inte transcendens vara möjligt. Man skulle inte kunna gå till en annan abstraktionsnivå.
Det här är kittlande. Peter Dziuban antyder att det existerar ett ”Jorden är platt” även idag, på ett annat plan men precis lika absurt som på medeltiden. Det grundar sig i vår totala oförmåga i västerlandet, att se oss själva, utan vi projicerar allt utanför oss. Men det finns inget som existerar utanför oss. Inget kan existera fristående, utanför vårt medvetande.

Dualism behöver inte den vertikala dimensionen. Det räcker att det finns något att identifera sig med. Vad, är mindre viktigt. Somliga härleder sin identitet från sin bil(!) Yrke, utbildning, status är identitetsskapande. För att få folk att ställa upp på krig måste man lyckas fånga deras identitet. Det görs genom uniformen, och ”äran”. I det kollektiva medvetandet – där bevisföring utövas – är sådant viktigt för egot, som alltid måste bevisa sin falska identitet.

Vad egot gör hela tiden är bara att bekräfta, bevisa och hävda sin falska identitet.
John Cleese visar det på ett alldeles ypperligt sätt, som figuren Basil Fawlty. Och det är därför det är så bra. Vi känner igen det här. Fawlty Towers är en grundlig utbildning i hur det mänskliga egot fungerar.

Finns det ett samband: tvådimensionellt tänkande – två polariteter? Det är en hårresande tanke!

Det känns som att den vertikala dimensionen kommer på bred front nu. Vi blir gradvis mera medvetna om sådant vi inte såg förr. Jag tycker den här videon belyser mycket av det jag sagt. Och den har faktiskt paralleller också med Sasserssons analys:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=BWyTxCsIXE4]

Categories
Uncategorized

Engelsk blogg – The Cosmic Diviner

Jag har sedan en tid också haft en engelskspråkig blogg, som jag dock har legat lågt med, då jag inte har ansett mig ha tid med två bloggar. Nu – när jag kanske har mindre tid än någonsin – väljer jag att promota den lite mera. Jag har fyra inlägg på den, ingen har kommenterat på den ännu. Vem ska bli den förste?

http://cosmicdiviner.wordpress.com/