Detta inlägg bygger i mångt och mycket på det förra (där jag också utlovade ett inlägg om cancerindustrin) Det är samma mekanismer in action. Många tyckte att det var vågat skrivet, men det är i så fall inget mot detta. Varför jag inte skrev om cancerindustrin med en gång var nog för att jag blev så överväldigad av information jag tagit del av, att jag var tvungen att s.a.s. “trappa ner det stora dramat till ett mindre drama”. För att samla ihop mig lite.
Som sagt: det är samma mekanismer. Bara en längre gången konsekvens av dem.
Jag tar avstamp i en reflektion som görs i den video jag länkar ut här: “De senaste hundra åren har människan gjort enorma framsteg inom vitt skilda områden”, noterar man. “Men i hundra år har framstegen inom cancerforskningen stått blick stilla” (det finns propaganda som säger att så inte är fallet, men det är inget att bry sig om, (min kommentar)).
Min far, min styvmor, min moster, min morbror, farfar…en av mina bästa vänner och vänners anhöriga, har dött i cancer. De gånger jag varit med själv har jag slagits av hur brutalt det alltjämt är: det är oftast inoperabelt, man får strålning och när inget annat hjälper är det cellgifter som gäller. Mot smärtorna är det bara morfin som står till buds, rakt av och utan hymlande, precis som för 100 år sedan.
Jag har hört min far (själv död i cancer) målande berätta om hur det var när farfar dog 1948. Precis samma sak 1984 när han själv dog. Och inget hade förändrats heller 2003 när min styvmor dog i sjukdomen, precis samma paket: operation-strålning-cellgifter.
I väldigt många fall (jag lägger nu till berättelser jag hört från andra) har det varit inoperabelt och nästan alltid ”en ytterst ovanlig cancerform – typ en på tiotusen”. Jag har hört detta sägas så många gånger att jag börjat tro att det ovanliga är vanligare än man vill erkänna. Så vanligt, kanske, att man vill skyla över något som borde se betydligt bättre ut efter 100 år.
Den som läste förra inlägget får kanske redan nu tanken att om något står stilla så länge som hundra år, är det en maktstruktur som vill finnas kvar, och som lever på något osunt. Det här finns i våra gener. Katolska kyrkan höll effektivt tillbaka varje form av framsteg i Europa under 1700 års tid. Det stod blickstilla. Det var möjligt därför att folk inte vågade sätta sig upp mot auktoriteten. Mera tillspetsat: Man vågade inte därför att man fruktade att brinna i helvetet om man sa emot dem som verkade i Guds namn.
Och när cancer slår till känner jag – som inte haft cancer själv – hur mäktiga nedärvda krafter sätts i rörelse. Jag känner ur predestinerat och overkligt allt blir, man förlorar kontrollen, hamnar i en trans och man måste bara göra som auktoriteten säger. Och nu söker man den högsta Auktoriteten – som man gjorde för mycket längre tillbaka än hundra år sedan.
Idag, i vårt sekulariserade samhälle, är det inte utsikten om en kommande Himmel eller ett (troligare?) Helvete som injagar skräck, utan det är betydligt ömkligare än så – vi vill inte dö helt enkelt, och vågar inte annat än åtlyda dem som verkar i vetenskapens namn.
I det läget framstår en burk Nexavar – 120 dragéer a 200 mg – som det sista hoppet, och i det läget betalar vi gärna 5500 dollar. Femtusenfemhundra alltså. Dollar. För det är vad detta värdelösa kemoterapigift kostar. Inte per burk väl? Jo visst! Om man får tro på videon. Det finns mycket dyrare gifter än så! Det hymlas inte ens med det: det ÄR ett gift (kallas ju cellgift) och det är i sig cancerframkallande. Det bryter ner immunförsvaret och sätter levern ur spel (det finns en lååång lista över biverkningar). Så även om du skulle överleva tar kroppen så mycket stryk att det är kört ändå. Troligast att du får ny cancer av giftet.
Men det skiter vi i, i den situationen. Vi kanske inte betalar giftet själva? Kanske samhället betalar?
Jamen då gör det ju inget?
Så du slänger i dig detta, och giftet skjuter upp det oundvikliga så att du hinner köpa ett antal sådana burkar innan du kolar av. Det är det som är meningen. Lyckas du leva i fem års tid kommer du dessutom att i statistiken räknas som ”botad”, oavsett om cancern slår till igen och du mular veckan därpå. Det finns en hoper andra statistiska tricks som används. Enligt Ty Bollinger (mer om honom sedan) är den sanna siffran för antalet cancerpatienter som botas på det vedertagna sättet 2%, att jämföra med 30-40% som hävdas.
Nu ska vi ha klart för oss att vårt system är kapitalistiskt (tro nu bara inte att jag slår på trumman för kommunism!), och nästan all väsentlig verksamhet vi har utgörs av aktiebolag, som alltså har aktieägare. Det gäller även läkemedelsföretag. Även läkemedelsföretag, som tillverkar nämnda Nexavar, lyder alltså under aktieägares förväntningar på lönsamhet, och inte bara det: tillväxt också. Tänk på det här ett tag. Vad innebär detta?
Det betyder att ”återväxten” av nya fräscha cancerpatienter måste tryggas. Helst också att antalet ökar progressivt, vi vill ju ha tillväxt. Eller kan någon se en annan bild här? Jag menar, något mera än ”det ska inte fungera så”, något som inte bara är ett önsketänkande?
Nej, det är bara att konfrontera faktum, och gå vidare. Man måste vara villig att SE, även om det smärtar. Vad betyder det, längre fram?
På vilket sätt tryggas återväxten av cancerpatienter?
Kan det vara genom utbudet av processad föda med kemiska tillsatser, genmodifierad mat, skräpmat helt enkelt, och för att inte tala om tobak och alkohol? För att citera Ty Bollinger:
Each year, we spray over a billion pounds of pesticides on our crops.
We feed millions of pounds of antibiotics to our farm animals.
We inject our cattle with cycle after cycle of growth hormone.
We eat grains contaminated with mycotoxins (fungal toxins).
We dump billions of tons of toxic waste into our waste sites and rivers.
We unknowingly poison our children with vaccinations.
We drink water that has been poisoned by chlorine and fluoride and
other chemicals.
We drink diet sodas contaminated with aspartame.
We have mouths full of mercury fillings and root canals.
We breathe air that has been polluted with “chemtrails.”
We let doctors destroy our bodies with X‐rays.
We smoke cigarettes and drink lots of alcohol.
We eat mainly junk food, fast food, and processed food.
Is it any wonder we are sick all the time?
-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box
Ty Bollinger har skrivit en bok alla borde läsa, där han också listar upp en stor mängd av alternativa cancerbehandlingar (mycket mer än de som videon räknar upp).
Nästan alla dessa behandlingar är ense om en sak: Cancer älskar socker:
“The cell stops breathing oxygen and starts
fermenting glucose (blood
sugar) to make energy. The waste byproduct
of the fermentation process
is a sea of lactic acid, which further
inhibits the cell from receiving oxygen.
Calcium and oxygen are used up trying
to buffer this acid. This is what
enables a cancer cell to stabilize.”
-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box
Så jag kan ju addera en viktig sak till hans lista: Vi vräker i oss socker, därför att så otroligt många födoämnen är formligen kontaminerade med socker. Särskilt sådant som kommer från USA (ta till exempel Heinz’ Ketchup!). I USA får 50% av alla män cancer. 33% av alla kvinnor får det. Detta är oerhörda siffror.
One American dies of cancer every minute!
That’s over 1,400 people per
day – enough to fill four fully
loaded jet planes.
That’s over half a million Americans
each year.
In his book, Don’t Waste Your Life,
John Piper quotes Ralph Winter on
pages 115‐116.
“Satan has, horrifyingly, employed his
rebellious freedom in the
development of destructive
germs and viruses at the microbial level,
which today account for 1/3 of all deaths on the
planet…(however all of the) funded
projects of the federal National Cancer
Institute are focused on chemo and
radiation treatment, not prevention. It’s
like getting caught up in 150 Vietnam wars
at the same time – as far as battle
deaths are concerned.
And yet we act as though no war exists!
How can the consciousness of America be aroused
to the fact that 1/3 of all women and
1/2 of all men will contract cancer
before they die?”
-ur Ty Bollinger: Cancer: Step Outside the Box
Se även en bra lank:
http://www.cancertutor.com/Other/Decision.html
Jag måste i detta sammanhang nämna Jamie Olivers TV-sända kamp i USA för en anständig skolmat. Barn som växer upp serveras processad smörja, full med socker och främmande tillsatser, och t o m deras mjölk är sötad! De vet inte vad en tomat är för något. När de serveras riktig näringsrik mat vill de hellre ha den processade smörjan, därför att de har vants vid denna. Sjukdomsstatistiken är mycket alarmerande med tanke på barnens låga ålder. Men det jag då tyckte var så märkligt var det ABSURT hårda motstånd Oliver stötte på från de mäktiga etablissemang som en gång för alla bestämt att barnen ska ha genmodifierad och kemiskt framställd föda full av socker och utan näring. När han äntligen fick lite respons någonstans och folk började förstå, så var den gamla rutinen tillbaka igen så snart han vände ryggen till. Det var så hopplöst att Oliver tog till lipen. Det var hårt hemma i England också, men inget mot USA.
Jag förstår bättre nu varför, och vad det handlar om. Och det är ingen rolig insikt.
Människor har blivit business, Det är rentav så att cancer – och många andra sjukdomar – odlas. Ni får ursäkta ordvalet, men jag står för det tills någon motbevisar mig. Det odlas, dessutom på ett ytterst utstuderat sätt. Börja med barnen.
Min avsikt är inte att räkna upp botemedel mot cancer i detta inlägg. Jag rekommenderar istället (starkt) att se videon och läsa Bollingers bok (finns som pdf).
Men innan man gör något sådant fordras kanske en omvärdering av sitt eget synsätt på auktoritet, vilket är vad hela den här bloggen handlar om. Att ta eget ansvar över sitt liv, och inte vara beroende av auktoritet.
Detta beroende förblindar, och denna blinda tro banar väg för ignorans: Ignorance is bliss. Vetenskapen som den torgförs idag, ser bara på yttre ting, hur saker fungerar. Den ser inte på oss själva, hur vi själva (framför allt egot) fungerar.
Att bara se på objektiva ting och skjuta bort allt som är subjektivt är farligt, särskilt med tanke på att all objektivitet pågår inom en subjektiv ram. Denna ram är ett grundantagande om verkligheten, som glöms bort mycket lätt. Om det glöms har man blivit extremt lättlurad, samtidigt som man upplever sig själv som kritisk och ifrågasättande. Det kanske du är, men du stänger av på en viss nivå, vilket beror på en ovilja att ta eget ansvar. Det här är orsaken till att cancergåtan inte har lösts (jag menar att lösningen inte blivit officiell). Det var också orsaken till att kyrkan kunde hålla folket i stagnation så länge.
När du slutar ta eget ansvar finns det någon som lever på detta, och vill fortsätta med det – tills fan avlöser.
Det heter officiellt att cancer ”kostar samhället” miljarder varje år. Som om alltsammans är ren och skär förlust för alla. Men när man nämner dem som tjänar på det här stänger du av (om vi antar att du är en av ”dem”), eftersom du inte kan se subjektiva saker som girighet, maktlystnad och kontrollbegär.
Du ser bara sådant som är vetenskapligt relevant och hänvisar till ”trovärdiga källor”, som du aldrig ifrågasätter, eftersom de är accepterade och vedertagna. Du tror på den officiella versionen av allting, och lever i en låtsasvärld. Du tror att vetenskapen förtvivlat vänder på varje sten och tänjer sig själv till bristningsgränsen för att hitta det slutliga botemedlet mot cancer. Och du har rätt – det finns sådan vetenskap. Men inte där du tror. Det finns verkligen sådan vetenskap – men den jagas, hånas och förföljs. Många av dess utövare har blivit mördade. Ett botemedel vore nämligen ekonomiskt vansinne för aktiebolag som förväntas växa. Bara blotta ryktet om ett botemedel skulle minska rädslan för cancer – med katastrofala följder!
“The ruling class
has the schools and press under its thumb.
This enables it to sway the
emotions of the masses.”
-Albert Einstein
G. Edward Griffin gillar jag. Han har en sådan där knivskarp och saklig attityd. Han har en stor roll i videon, där han bl a säger detta:
“Anything that comes from nature, cannot be patented. They are not interested in that.
So, we translate that into the world of FDA approval. Surely, these drug companies aren’t gonna spend 20 million dollars or more, testing any substance from nature, because it cannot be patented.
That, of course the FDA says is illegal to use unless it’s been tested for ethicacy and safety.
…you see the Catch-22 you’re in there: Nothing from nature, regardless of how effective it might be, will ever be proven safe or effective according to the FDA – it will NEVER be. Because nobody’s gonna spend the money to go through the test.”
-G Edward Griffin
Samma sak som med hampan i förra inlägget. Ett naturligt material som växer som ogräs och som kan odlas av vem som helst, med suveräna egenskaper. Men nylon och andra saker kunde patenteras. Hampan svartmålades och gjordes olaglig, som alla naturliga läkemedel mot cancer, och märk att det är företag, av allt att döma privata, som har sådan makt att de kan stifta lagar som passar dem i vilket land de vill, och med omedelbar verkan. De har så mycket pengar att de kan köpa vad – och vem – som helst. Inklusive hela regeringar.
Om du räknar lite på de siffror som nämnts, förstår du vilken business cancer är?
Jag tror cancerindustrin är världens största business, och världens största skamfläck.
För att aktiebolaget ska expandera, krävs att folk alltid betraktar cancer som något farligt, något att vara rädd för. Cancer ska alltid vara ”något hemskt som kan hända”, och om det händer, ska du vara totalt beroende av vetenskapen. Du ska inte kunna ta eget ansvar över din situation. Det är därför ett cancermedel måste vara något ytterst komplicerat, något som garanterat ingen vanlig människa kan framställa själv.
När folk låg för döden under mörka medeltiden, och när den katolske prästen kom för ett sista samtal, övertalades de ofta att testamentera sina tillgångar till kyrkan, mot att prästen ”garanterade” den dödssjuke förlåtelse för all synd och att han/hon fick komma till paradiset.
Därför är katolska kyrkan en av världens största markägare, och en av världens rikaste institutioner – om inte den rikaste. Den är västvärldens största struktur, därför att man skott sig på människors rädsla, som cancerindustrin gör idag. Och samma blinda tro fanns här. Samma sak här, att ingen vanlig människa ska kunna ta ett eget ansvar och finna Gud på egen hand- nej det måste gå genom en präst, det är de dom är de ”enda kanalerna” till Gud. Allt annat är hädelse.
Vetenskapsmännen är de ”enda kanalerna” till den faktiska Sanningen. Allt annat är olagligt, kvacksalveri, samhällsfarligt, pseudovetenskap och bedrägeri.
När du kan se både det subjektiva och det objektiva, ser du också att vetenskap kan korrumperas precis på samma sätt som Gud. Det var vetenskapen som befriade oss från kyrkans förtryck och bevisade att jorden är rund, men nu har den själv intagit samma plats, därför att det mänskliga egot finns här likaväl som där – och skapat en makthierarki också av vetenskapen.
Men vad ska vi göra då? Vad kan man göra?
Som sagt: Bestäm dig för att du kan ta fullt ansvar över ditt liv. Lämna ditt Ignorance-Is-Bliss-liv. Finn ut vem du verkligen ÄR. Mer än så har inte jag själv gjort. Börjar man ställa sig dessa frågor, börjar också ett uppvaknande. Få andra att vakna upp också. Efter ett tag framgår det vad som ska göras, rent konkret.
Studera det mänskliga egot, dess ständiga drift att kontrollera och känna sig säkert. Var villig att se, också det som anses vara de Stora Livsfrågorna. Vad är vi? Är vi biologiska djur som lever bara en gång, eller är vi eviga medvetanden som reinkarnerar? Du märker snart att svaren finns inom dig.
Läs den här boken (kanske också den av Ralph W. Moss som jag la in en bild på, ska läsa den själv), se videon. Jag tror faktiskt det är rätt viktigt.
17 replies on “Cancerindustrin”
Fantastiskt skrivet! Instämmer till fullo. Hoppas att fler vaknar upp och modigt börjar ifrågasätta saker o ting. Detta är ju fruktansvärt tragiskt och jag lider med alla som fallit och faller offer för kapitalismen, är ju själv en av dessa idioter men har i alla fall vaknat och blir stärkt av sådana inlägg som dina och skall verkligen se till att börja protestera mera högljutt. Innerst inne vet vi ju alla är det är ngt helt galet tokigt med vårt samhälle men alla är vi hjärntvättade. Jag tackar Eckhart Tolle för mitt uppvaknande och ser fram emot den dagen då alla våra egon försvinner. Hoppas kan man ju alltid! Kram på dig Perra och tack så mycket för ditt inlägg! Vänligen Annika Nordlander
Stort tack, Annika!
Ja, det är ju inte bara kapitalismen, om vi nu ska tala om dess “motsats” som skulle vara kommunismen. Bägge är precis samma lidande. För mig känns det numera mer relevant att bara skilja mellan centraliserande och de-centraliserande krafter, varav det förstnämnda är det mest ego-mässiga. Ego vill alltid skapa slutna system. Cancerindustrin är verkligen ett slutet system.
Även om kapitalismen skulle försvinna, om hela det monetära systemet skulle kollapsa, skulle centraliserande krafter kunna agera. Det är egentligen inte pengar det handlar om tror jag, utan makt och kontroll (pengar är bara ett sätt att erhålla makt och kontroll).
Ja, du känner ju till Tolle, så du vet vad jag menar. Egot vill hela tiden bekräfta sig självt, oftast genom att trycka ner andra. Skapa en hotbild, något farligt som skulle kunna hända. Definiera en fiende.
Identifikation med tanke. Om vi alla kan se tänkaren så dör tänkaren. Se bjälken i vårt eget öga. Om man inte vill se det, vågar man inte se hemska saker. Som Tolle säger: “Ego (eller om det var “pain-body”), does not want to be looked upon, directly.”
Tack för den, håller med tidigare kommentarer. Jag tackar de som lärt oss tänka självständigt, vilka de nu är, jag kan nog inte räkna upp dem alla. Det du avhandlar är så djävla sant tycker jag. Hur går man vidare då?
Tack för den själv, Ruben.
Roligt att det droppar in kommentarer. Jag trodde nästan att ingen skulle kommentera, då det finns en djupt rotad skräck för allt som har med cancer att göra. Just den här skräcken är i sig det som möjliggör den här industrin!
Den som är villig att se sig själv blir medveten om tunnheten i yttre ting. Denna medvetenhet kommer gradvis med insikten om att man själv inte är ett “ting”. Och då kan man kliva ut ur hierarkin, och se sådant här.
Hur man då går vidare? Jag skulle vilja säga: genom att sprida insikten till andra, så att det kollektiva medvetandet ökar till en punkt där dessa hierarkier inte längre kan existera. Under den processen kommer det att framgå vad som ska “göras”, rent konkret.
För den enskilde personen kan det vara jobbigt (och skrämmande) att inse sanningar som slår hål i den trygghet vi tyckt oss ha. Men det är en fas. En barriär att gå igenom. Om det är HÄR du är när du ställer frågan “hur går man vidare?”, så säger jag: somna inte om!! Du MÅSTE igenom rädslan. Det finns en högre och bättre trygghet på andra sidan den barriären.
Om du hittar din sanna Identitet, finns det inget på denna jord som kan hota dig.
Jag har inga som helst illusioner om läkemedelsindustrin, så jag blev inte särskilt förvånad över vad som står i inlägget. Men en reflektion jag gjorde var att det är ju faktiskt så att nu för tiden är det fler som överlever cancer än förr, då det ju oftast var detsamma som en dödsdom att få sjukdomen. Beror det alltså enbart på att cancern upptäcks tidigare, då den fortfarande går att bota? För cancerforskningen har ju stått stilla i hundra år enligt vad som sägs här.
Hej Susanne, tack för kommentar.
Jag hävdar att cancerforskningen har stått stilla i hundra år, vad avser att finna botemedlet mot det. Och det kommer att stå stilla i hundra, och femhundra år till, om man inte är villig att se vilken business cancer är. Se videon här, och läs boken (du kan få den av mig). Alla hierarkier som lever av något osunt är i sista hand beroende av massornas godtycke. Eller av massornas ignorans.
Märk nu att jag sa i avseende att hitta botemedlet. Cancerindustrin tillåter ingen forskning att hitta det definitiva botemedlet, utan bara att göra små, små framsteg, som får folket att tro att något överhuvudtaget pågår. Att det går framåt.
Men för att hålla igång kommersen är det viktigt att underhålla massornas rädsla för cancer, och därmed är det “not an option” att presentera ett botemedel.
Massorna måste dock alltjämt fås att tro att det görs framsteg.
Det är möjligt att göra, genom att t ex manipulera statistik. Det framhålls att nuförtiden överlever 30-40 % av alla cancerdrabbade. Men den sanna siffran är 2%. Cancerindustrin (somliga vill använda uttrycket cancermaffian), väljer att utesluta de mest dödliga cancerformerna (som lungcancer) i sin statistik, och det tar i stället med t ex icke-malign hudcancer, som de flesta klarar sig ifrån.
Och sedan ska vi veta (som jag säger i inlägget) att om fem år har gått efter diagnosen så bokförs man som botad, oavsett om cancern återkommer senare (vilket den oftast gör, och då med ödesdiger kraft).
De stora massorna skiter fullkomligt i att kolla upp hur det verkligen går till, och litar i stället på “vetenskapen”.
Det är bara det att vetenskap går alldeles förträffligt bra att manipulera.
Det här är svåra saker att ta till sig. Svåra saker att se. Men det är nödvändigt. Vi lyssnar blint på något slags auktoritet, fast vi tror vi är fria, och dessutom medvetna och kritiska.
Tack för svaret och det generösa erbjudandet om boken 🙂 Jag orkar dock inte läsa på engelska, men apropå cancer så håller jag på att läsa den intressanta boken “Den odödliga Henrietta Lacks”. Vet inte om du känner till den, men den handlar om cellprover som togs av en fattig svart kvinna i USA som dog av cancer 1951, och dessa celler har odlats och “lever” fortfarande. En sak som faktiskt slog mig, och det innan jag läst detta inlägg, var hur “modern” cancerbehandlingen verkade vara redan 1951. Man tror ju faktiskt att man inte kunde göra lika mycket åt cancer för 60 år sen som nu. Så det överensstämmer ju med vad du skriver.
Det var just det där med att det inte finns något botemedel som jag tänkte på när jag föreslog att den minskade dödligheten kanske beror på tidigare upptäckt. Mammografi t ex. (Fast det har ju påståtts av en del att själva undersökningen kan orsaka cancer pga att brösten kläms ihop.) Nog har man ett intryck av att många tillfrisknar från bröstcancer numera. Men visst går det att manipulera statistik… Jag har inte haft tid att se videon än, men jag ska göra det snart.
Tack för tipset om Henrietta Lacks, ska genast kolla upp.
När det gäller detta ämne förslår jag att du “biter ihop” lite och konfronterar lite engelska! Det är heller ingen svår engelska som Ty Bollinger skriver, och kapitlen är korta. När det gäller mammografi skriver han dessutom något som jag anser är särskilt intressant, och som jag bara måste rekommendera (om vi säger såhär: ska du låsa NÅGOT ur denna bok, så läs åtminstone detta! Kapitel 8 är det.)
Faktum är att jag övervägde att skriva ett inlägg om mammografi snarare än om det “större” ämnet cancer.
Det här som du säger om att brösten kläms ihop tar han upp, men också den praxis som råder (vad gäller all cancer) att utföra biopsi. Det betyder att man gör sönder cancersvulsten lite, varpå cancerceller riskerar gå ut i blodomloppet, och då alltså kan bilda svulster någon annanstans. Och för att inte tala om röntgenstrålningen, som alltid är en stor cancerframkallare. Sedan allmän mammografi infördes i USA har statistiken för diagnostiserad bröstcancer hos kvinnor ökat med 328%.
Och visst! Det kan man förklara med att den upptäcks snabbare tack vare mammografin! Men: det är bara det att då borde verkligen dödligheten ha minskat, men dödligheten har OCKSÅ ökat! Så något är sjukt.
Så här säger t ex Samuel Epstein (citat från kapitel 8):
“Regular mammography of younger
women increases their cancer risks.
Analysis of controlled trials over the last
decade has shown consistent increases in breast cancer mortality within a few years of commencing screening.
This confirms evidence of the high
sensitivity of the premenopausal breast, and on cumulative carcinogenic effects of radiation.”
(The Politics Of Cancer, p. 539)”
Märk alltså att han pratar om mortality här (dödlighet)
Word Perra! Tack för du vågar lyfta fram i rampljuset detta viktiga ämne. Det är nästan på gränsen till tabu att tala om eftersom så många människor är drabbade. Men även du som skriver är drabbad av att närstående fått canser. Jag vet inte varför jag hamnade i din blogg just nu? Du skriver i detta inlägg om Hampa som alternativ cansermedicin. Jag hade knappt hört talas om Hampa tidigare när jag nyligen i en meditation tillsammans med en vän, (vars anhörig har canser) får till mig ordet Hampa, hampa, hampa… Det upprepades för mitt inre öra så många gånger att jag var tvungen att säga det till henne efter meditationen. Nu ska jag läsa ditt förra inlägg om hampan och även skicka länken till henne så hon får läsa. Jag googlade på hampa men lyckades inte få fram något vettigt om det alls. Men NU fattar jag. Så än en gång stort tack Perra, särskilt för att du vågar. Det är dags att göra upp med det kapitalistiska skräckväldet.
Jennyli
Nämen! Hej Jennyli! Det var inte igår! Ja, du är väl samma Jennyli som kommenterat här för ett par år sedan? Jo de måste de va, vad roligt! 🙂
Jo detta är VERKLIGEN tabubelagt, därför att det ger upphov till svart-och-vitt tänkande. Det är väldigt kontroversiellt att kritisera det rådande paradigmet, därför att man kan dra på sig anklagelser för att sätta griller i huvet på cancerdrabbade, så att de inte får “korrekt” vård. Det är laddat på samma sätt som vaccinerna (det minns jag att du kommenterade förut), eller frågan om 9/11 gick till enligt den officiella versionen: bara själva frågan gör att man anklagas för att skydda terrorister. Läs i sammanhanget även mitt inlägg om Breivik.
När det gäller hampa, så finns det mycket riktigt ett cancerbotemedel som är hampabaserat, det finns mer att läsa om det i boken jag omnämner här (du kan få ett ex du med). Hampa omnämns dessutom i Neale Donald Walsch:s Samtal Med Gud-böcker, som något som det rådande paradigmet (makten) medvetet har tryckt ner, därför att det hotar ekonomiska intressen – på samma sätt som botemedel mot cancer. Och hampa är dessutom inte BARA ett cancerbotemedel utan ett hot mot så många andra industrier!
Historien om hampan är ett så lysande exempel på hur mycket annat kan gå till. Jag menar, när ekonomiska intressen också har total kontroll över massmedia. Samma situation råder vad gäller cancer.
Tack för kommentar, skriv gärna igen!
[…] http://perraj.wordpress.com/2012/12/05/cancerindustrin […]
Hej Perra!
Helt enastående måste jag säga! Det kan tänkas att det är en del som man redan “visste” men det är riktigt utförligt beskrivet. Jag önskar att så många människor som möjligt läser detta och verkligen begrundar. Det är alldeles för mycket som vi tar för givet här i livet utan att ens tänka tanken att ifrågasätta. Vi tror oftast att det inte direkt berör oss och vi skyller på att vi inte har tid med sådana “ytliga” saker. Jag är riktigt glad att du har mod nog att ge dig på något sådant. Du har allt mitt stöd. Jag har sett hela filmen också och även läst ditt inlägg om hampa. Jag tackar verkligen för att jag har lärt mig något. Man lär sig så länge man lever. Varma hälsningar!
Hej Miguel!
Tack för det du säger. Jo, det är så mycket man bara “tar för givet”, fast man på något vis ändå vet att något är fel. Det finns en punkt där vi inte längre tar något ansvar, och det är där det fallerar!
[…] vi får cancer! Så förargligt. Då är vi ännu mera TOTALT BEROENDE av läkemedelsindustrin (och cancerindustrin). Jo, det måste vara […]
[…] http://perraj.wordpress.com/2012/12/05/cancerindustrin/ […]
Får jag komma med ett inlägg i denna debatt. 🙂
Även jag har en del information som jag vill sprida om Världens Bästa Medicin som är den så förhatliga “Marijuanan” som den så kärt kallas, men det är ett stulet ord från Mexiko som heter egentligen Marihuana.
Jag har en del matnyttig information i ämnet ” Finns det bot mot Cancer ”
besök mig på http://endocannabinoider.bloggplatsen.se/kategori/268857-alternativmedicin/
Där har jag bara sanna dokumentärer om vad som händer ute i världen, som den ser ut idag, Det är så orättvist när myndigheterna skärmar/filtrerar bort all obehaglig information i deras ögon sett. för att föra oss i okunskap om sakers tillstånd. mvh Stefan
Stefan,
Tackar & bugar! Ska som sagt kolla upp allt när jag får lite mera tid över.
Allt handlar egentligen om det jag skriver om i mitt senaste inlägg.
Om vi ser inom oss, och tar ansvar för våra egna liv i stället för att låta någon yttre autoritet göra det åt oss, så faller allting annat på plats.
Det är också då vi ser genom hur ego fungerar. Allt handlar om det mänskliga egot.