När min dator blev ett horhus

Jag är en stillsam människa. Tro inte annat.
Jag har uppnått den ålder då man just börjat idka stavgång på söndagsförmiddagarna, och hälsar på dylika ekipage i 80-årsåldern (där är jag inte än, men det går fort nu..), vilket får mig att tänka på skepp som möts till havs. Det är kutym att hälsa på sjön. Det är kutym att hälsa på andra stavgångare. Men detta var ett utvik…

En liten last har jag. Jag spelar gärna datorspel. Gärna MYST och liknande (stillsamma!) spel. Det är avkopplande att försvinna in i de stämningsmättade världarna ett tag… faktiskt.
Sålunda: Det hände sig att jag ville spela lite en dag. Om det var MYST minns jag inte, eftersom andra saker hände…

Spelet var inte istallerat.
Jag fick hämta lådan med DVD-skivan, satte igång installationen och konfronterar det ställe där man ska mata in detta här ”serial number”.
Visst. Det ordnar jag.
Men: Typiskt! Serienumret står inte på baksidan av lådan, utan på det här lilla häftet som ligger i. Och nu är det häftet borta.

Skit. Men jag vet att man kan få tag i såna här koder ute på nätet.
Det är lite lurigt med det där, men det brukar gå vägen.
Och: Jag har ju betalat för spelet också, så jag ÄR moraliskt sett rätt ute…
OK, jag söker upp nåt ”sånt där ställe” på nätet.
Där! Finemang, där verkar det finnas vad som behövs. En liten grön länk där, bara att klicka.
Det KAN hända saker nu! Jag vet. Antivirusprogrammet kan hosta upp en ruta, men det är bara att klicka OK, så löser det sig…det går säkert bra…
Det ÄR lite lurigt!! Men seså! Nu…………komsakomsa……….klick!

Hm. Jo, jag är här fortfarande…
Det som hände var att webbsidan liksom frös ett tag. På ett lite konstigt sätt. Det är inte nåt bra tecken. När jag fortsätter börjar det ena meddelandet efter det andra poppa upp från Norton Antivirus, oftast med tillägget ”gick ej att reparera”.
Ahhh..less!
Men så kom då DEN rutan. Det stod ungefär ”Click OK to get X”. (Vad X stod för minns jag ej). Och så enbart en OK-knapp. Inget Cancel eller så.
Tyvärr har inte Perra den sinnesnärvaro som krävs nu för att se den icke-uppenbara vägen ut ur detta, som att trycka CTRL+ALT+DEL och avsluta processen, t ex. Eller rycka ur sladden! Närå. Perra trycker på den här knappen.

Och det var då min dator blev ett horhus.
Det som hände var att skärmen svartnade. Datorn gick in i en hittills oupplevd typ av verksamhet; fläktar jag inte visste fanns i den körde igång, det sa ”BEEP” ett par gånger…
Sedan en blå skärm med en stor röd ruta ”SPYWARE INFECTION!! Vänta medan Spy Sheriff reparerar maskinen. ”
Sedan startade programmet upp som hette Spy Sheriff. Det visades hur det jobbade och vad som hittades. Man såg ett träd med mina mappar, en efter en färgades RÖD, med texten ”Seriously infected”.
Fort som fan gick det…. söker den verkligen? Hmmm…

Å andra sidan : Så bra att det finns såna program som Spy Sheriff! Som rycker in här som Stålmannen från ingenstans, när det tydligen gick så snett! Norton har ju tydligen inte hajat nånting…
Det ser proffsigt ut! En support finns också, som man kan kontakta.

En kamp mellan det onda och det goda pågår i min dator…
Samtidigt som SpySheriff jobbar febrilt verkar det dock föra en hopplös kamp mot det som håller på att manifesteras på min skärm, och som alltmer liknar ett hus med våningar, lättklädda damer tittar ut här och där. Där har vi t ex Florence, plus ett telefonnummer att ringa. Och där har vi Sandra… Eve…Judith..
…och när detta kommer upp på skärmen:

Welcome to <XXX> !!! The Nastiest Little Whorehouse on W.W.W.…

… står det klart att makter jag inte kan råda över håller min annars så städade dator i ett liderligt grepp…

Jag är inte så säker på att jag gillar detta. Känslan förstärks när jag upptäcker att jag inte längre tillåts använda min egen dator. ”Computer has been locked by administrator”, kommer det upp så fort jag försöker nåt.

Och då blir jag liksom lam i armarna ungefär. Min reaktion är så lustig, och det känns samtidigt så välbekant. Det känns som att jag är uppriktigt arg över att någon tagit över datorn, men samtidigt finns en sida av accepterande: ”Öh…det här med administrator, jag har, öh…synpunkter på det här…. Hallå. Hallå!”

Vad man på medeltiden löste med ett mäktigt svärdshugg, det ska man idag lösa medelst små musklick…
Men jag tar och ringer en polare. Sven har koll…

”Hallå!”
”Tjena…jag har en dator här som….”

För att korta ner det något så spolar vi fram konversationen en bit…

”Så naiv är du väl inte att du GÅR PÅ att SpySheriff är ett seriöst antispywareprogram!?”
”Jo men det är det ser du! Himla tur att det är igång här och röjer ialla fall. Norton reagerar ju inte alls. Det finns t o m en support man kan ringa!”
”Jaha du. Och vem fan tror du svarar där? Lulu med piercad tunga?”
”Uh…”
”…en Darling-morrande Janet som frågar om du känner dig HOT ikväll?”
”Uh?”
”Samtalet kopplas till Fiji eller nåt. Det landets telefontaxa används…”
”Inte nån bra idé att ringa kanske…”
”Vet du vad som händer nu?”
”Nej”
”Datorn tas över av maffian och används som lagringsplats för förbjudet material”
”Nej!!”
”Och det får DU skulden för. Det är din dator.”
”Men va satan!”
”De kanske är dig på spåren…”
”Va? Vilka då?”
”Du kan ju välja vilka du vill reta…maffian kanske går bort? Men då har vi ju polisen, SÄPO… FRA för fan! Det tjuter illrött hos dem vid det här laget!!!”
”Neeeeeeej!!!!”
”Joooooooo!!!”
”Men vad ska jag göra?”
”Tja, i dina kläder skulle jag INTE rycka ur sladden nu. Då kommer maffian, de vet exakt var du är. Så det är nog bara att låsa dörrn. Dra ner persiennerna, släcka ner, se om det står en svart bil där ute. Be.”
(Jag springer, låser, släcker ner, kikar ut…)
”Ser fritt ut än så länge….”
”Inga biffiga typer i Trenchcoat?”
”Nä. Men fan! Det bankar!!!!!!”
(BANK,BANK,BANK…)
”Det hör jag också, det låter som hjärtslag mera tycker jag. Vems…?”
”D-du hör mina hjärtslag genom luren…??”
”Vet du vad?”
”Nä.”
”Skjut dig.”
”Är det en bra idé?”
”Du har ju en pistol?”
”I och för sig…men…”
”Skjut dig.”
”Okey då”
(Hämtar pistolen…)
”Jag är här med pistolen!”
”Det här är lite lurigt. Du kan faktiskt hamna på ”ett sånt där ställe”… men bara du moraliskt sett är rätt ute så ska det nog gå bra!”
”Jaså?”
”Ditt jävla pucko, skjut dig nu! Seså!Nu……komsakomsa….”
”………..klick!”
”Vad hände?”
”Det sa bara klick.”
”Men jag hörde en jävla smäll!”
”Nähä?”
”Och datorn?”
”Den ser jättebra ut nu, ju…”
”Så roligt!”
”Jag känner för att spela ett spel.”
”Vilket då?”
”Minns jag inte. Det har hänt en massa annat nu…”