I en artikel i dagens (2021-12-05)G-P med rubriken Covidpass jämförs med förföljelsen av judar, uttrycker Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig sin totala aversion mot akten att jämföra Förintelsen med Covidpasset. En Facebook-grupp pekas ut, där det cirkulerar en bild på den gula Davidsstjärnan med texten ”Jude” parallellt med en likadan bild men där texten bytts ut mot ”ovaccinerad”.
”Som barnbarn själv till förintelseöverlevare”, säger Aron, ”så är det mildaste jag kan säga att det är motbjudande. Att likställa den systematiska utrotningen av sex miljoner judar, homosexuella och oliktänkande med en fråga där man i snällaste fall kan säga att man har lite olika uppfattning om vaccin. Det är totalt osmakligt.”
Jag tänkte försöka bena ut vad det egentligen är, som sker här. Som vanligt kartlägger jag fenomenet polarisering som sådant, och har inga politiska eller ekonomiska intressen. Detta är min personliga blogg, och jag ”hävdar” inget här.
Det första jag reagerar på är det påstådda jämförelsen med Förintelsen. Men det finns ingen annan än Aron själv som gör den jämförelsen. Facebookgruppen använder en symbol som i krigets Europa användes som en stämpel – synlig för alla – som utpekade en särskild kategori människor såsom ”skyldiga till allt elände som nu råder”.
Förintelsen är en tragedi som nått sin fullbordan, och som vi redan sett facit av. Covidpasset är ett skeende i denna tid som vi ännu ej sett något facit av. Såtillvida är det givetvis absurt att likställa Covidpasset med Förintelsen.
Den korrekta jämförelsen erhåller vi om vi spolar tillbaka den förmenta Förintelsen-parallellen till ett skeende på den tiden, med start från tidigt 30-tal – alltså innan Förintelsen ägt rum – där symbolen användes för att definiera människor som i Weimarrepublikens elände ansågs ensamma skyldiga till misären. Dessa ådrog sig massornas avsky. De var ständigt jagade, ständigt bevakade, de utestängdes från samhället och på sikt blev de fredlösa och avhumanifierade, helt enkelt lovligt byte.
Och så småningom – det tog inte så lång tid – skedde folkmordet.
Den viktigaste läxan Förintelsen-litteraturen (jag har läst det mesta) har att lära är kanske att vara mera vaksam på tecken i tiden. Lära sig se tendenser i media att försöka definiera en kategori människor som ”onda”, vidhäfta dem något märke som gör dem igenkännbara. Och när man ser sådant ropa till, högt, innan branden fått fäste (när den väl HAR fått fäste sprider den sig med rasande fart).
Det är först då vi kanske kan förhindra det som inte fick hända att hända igen? Det var den insikten jag som ung tog till mig efter att ha plöjt igenom Förintelsen-litteraturen. Och jag tog för givet att alla andra också satte sig in i det på samma sätt som jag. Att folk i allmänhet nu var så medvetna att det aldrig skulle kunna hända igen. Men jag har varit naiv.
Med facit i hand ser vi att Goebbels propagandamaskin var just propaganda, och att folk blev hjärntvättade. Men för dåtidens människor var propagandamaskinen mainstream media. Hur kan du idag veta om dagens mainstream media är propaganda?
Tydliga tecken är ökad censur, samt en råare ton, och framför allt ett envist hamrande i media som tar samma sak om och om och om och om igen. Goebbels sa f.ö. också just det: en lögn som upprepas ofta, blir sanning.
Den hjärntvättade ser dock inte dessa tecken. Hen lyder bara handlöst allt propaganda levererar, och har förväxlat propaganda med faktisk verklighet.
Arons inlägg tjänar till inget annat är att ytterligare vässa stigmatiseringen. Vi har inget att hämta från ett folk som var med när det begav sig. Tvärtom ådrar sig den som vill referera till tidens skeenden djup indignation; en hädelse har begåtts.
Ökad censur är ett annat tecken i tiden. Men jag tror aldrig jag sett ett mera blatant exempel på detta än i fallet Jennifer Melin, 19-årig tjej från Sundsvall som anmälde sig för injicering och fick spruta #1. Tio dagar senare sitter hon i rullstol. Helt beroende av yttre hjälp.
En journalist från Sundsvalls Tidning fick nys om hennes belägenhet, och de intervjuade henne. Jennifer ville främst ha fram att vaxxinet sannolikt varit orsaken, allt spred sig från vaxxinationsområdet.
Tidningen sände ett manus till den artikel som skulle publiceras. Jennifer läste igenom det och såg att allt var exakt som hon ville ha det.
Emellertid…
Den artikel som publicerades var helt rensad på ALLA referenser till vaxxinet.
Vi tar det igen:
Den artikel som publicerades var helt rensad på ALLA referenser till vaxxinet.
Den artikeln handlade bara om någon flicka som av okänd anledning blivit rullstolsbunden.
Så man kan fråga sig: har vi ett betydande mörkertal?
Som i fallet med Arons artikel, stöter man på projektionen: ”de (antivaxarna) försöker organisera sig”. Vad tror du? Är det så?
Läget är alltså INTE muntert för Jennifer. På hennes publika FB-sida kan man se hur hon inte ens kan sitta i sängen ett längre tag – hennes underkropp orkar inte hålla upp överkroppen och hon tumlar handlöst framåt.
you must rise above the gloomy clouds covering the mountaintop otherwise, how will you ever see the brightness?
-Taigu Ryokan
Vetenskapen får inte politiseras. Det betyder att den inte får polariseras. Där polarisering sker försvinner sanningen. Den liksom abstraheras bort, vilket jag ämnar visa här.
Denna blogg har som tema att avslöja all polarisering – utifrån ett helt opolitiskt perspektiv. Det är inte helt lätt. Även den opolitiske politiseras.
För en kort tid sedan intervjuades Sveriges främste klimatforskare Lennart Bengtsson på Swebbtv, i två delar, totalt ca 2 timmar (länkar ges nedan*). En fantastisk inblick i hur sann vetenskap bedrivs, med all dess komplexitet och alla dess motsägelser. Här har vi en sann yrkesman som ser till fakta och inget annat. Det som verkligen spelar roll. Bengtsson drivs alltjämt av ett omisskännligt brinnande intresse – trots sina 86 år.
Det är dock vid ett par tillfällen han utbrister: ”nu har ju detta blivit politiskt!”, och han blir synbart besvärad, av att plötsligt behöva ta andra hänsyn än de rent vetenskapliga.
Jag tänkte ändå – i min enfald – att detta skulle kunna vara intressant att se för en FB-vän som jag vet ligger åt det vänsterpolitiska hållet:
”Swebbtv? Va? Nej du, tror inte det, va!”
Någon annan ryckte in:
”Lennart Bengtsson!! Ha ha, han är låångt ute på högerkanten! Inte att lita på! Kom nu inte dragandes med Elsa Widding också!”.
Om jag ser till mig själv – som alltså föresatt mig att vara helt opolitisk, och bara se vad som är SANT – inser jag att jag själv också ses som höger. Japp, det funkar så. Vi är ju i dualism, det finns bara två polariteter. Det skapas ju inte en tredje polaritet för ”icke-politiska” såsom mig. Och Bengtsson. Jag är nämligen helt övertygad om att hans attityd till sitt värv liknar min egen attityd till mitt. Och att det därmed inte krävs mer än så för att få stämpeln ”höger” på sig. Och det här är rätt fruktansvärt. Vad är detta för stämpel egentligen?
I egenskap av ”höger” är man FÖR ohämmad kapitalism, och utsugning av de svagare, samt rasist, och nationalist. John Perkins skriver jag om här på bloggen. Han är vänsterpolitisk, och skriver från sin karriär i CIA om just kapitalistisk rovdrift. Hur USA lurar/tvingar fattiga länder att ta enorma lån de aldrig kan betala, och då beslagtas deras naturtillgångar (vilket oftast är målet), och männen tvångsvärvas in i USAs skitkrig världen över. Horribla saker. Sök gärna Perkins i sökrutan så får ni veta vad jag anser om sådant.
Swebbtv är alltså otänkbart. Detsamma gäller givetvis Newsvoice, RT, Nya Tider, Fria Tider, Nya Dagbladet, Vaken.se, Samhällsnytt, Fox News, Exakt24, Det Goda Samhället, Youtube-alternativen Brighteon, Bitchute, Odysse, Rumble… alla dessa är dörrar som konsekvent måste hållas stängda. Onda människor finns bakom dessa stängda dörrar som aldrig får öppnas, ens gläntas på. Än om det är en hel del människor bakom dörrarna.
Människor, ja. Det är levande, äkta människor, som har stor kunskap och mycket att säga. De har empati, humor, familj och barn.
Det märker jag själv, som håller alla dörrar öppna, som hör vad alla säger, och som sedan tänker själv. Stänger man dörren och sätter skylten ”OND” på den, är det snart inte längre människor där bakom. De decimeras alla till enbart den etiketten: ondska. De är avhumanifierade. Man bryr sig inte om vad som händer dem bakom dörren. Men paradoxalt nog är alla som tagit lärdom av t. ex. Förintelsen överens om att avhumanifiering är första steget mot just ondska. Och: alltid ett obligatoriskt steg på vägen till folkmord. Jag ämnar följa upp detta senare. Nu åter till Lennart Bengtsson.
Så här säger han själv, i en av sina konfrontationer med IPCC:
“… I am worried by a wider trend that science is gradually being influenced by political views” (Wikipedia)
IPCC är en FN-ledd instans av människor med koppling till media och politik, som sammanställer vetenskapens landvinningar, utan att de själva är vetenskapsmän. Sannolikt finns här mäktiga och penningstarka aktörer som kan vara angelägna om att vetenskapen ser ut på ett sätt de önskar. De kan gå in och sponsra sådan vetenskap som uppfyller deras villkor. Vetenskapsmän – de allra flesta är beroende av ekonomiska anslag – faller många gånger för frestelsen att inhösta dessa feta anslag som ger dem trygga ekonomiska framtidsutsikter, samt lite guldkant. Samtidigt som de säljer sin själ till den onde, och kan tänka sig att… ”justera” sina vetenskapliga rön och sina data, så att det alltid passar sponsorn. Jag måste här ånyo lägga in ett citat från tidigare inlägg, då det är så talande:
I tried hard to balance the needs of the science and the IPCC, which were not always the same. I worried that you might think I gave the impression of not supporting you well enough while trying to report on the issues and uncertainties.
Märk att Bengtsson säger ”political views”. Han säger inte ”leftist views” eller ”rightist views”, utan är bara irriterad över allmänt politiskt intrång i det vetenskapliga arbetet. Egentligen tror jag han är rätt naiv politiskt sett.
I Bengtssons värld är CO2-halt en storhet bland andra storheter, vars betydelse inom objektiv vetenskap kan förändras imorgon, beroende på nya rön. Objektiv vetenskap måste ges denna frihet. Vetenskapen är en pågående process, ett ständigt framåtskridande. Vetenskapen är INTE en fixerad, komplett, slutgiltig sanning som aldrig ändras (det senare är givetvis eftersträvansvärt utifrån politisk/ekonomiska hänsyn. En sponsor vill kunna göra framtidssäkra investeringar).
Bengtsson är gammal nog att minnas alla turerna med Romklubbens alarmistiska hamrande i media, som tog sin början 1972, med globalisten – och socialisten – Maurice Strongs ”vi har 10 år på oss”. Samt även: ”vi är överbefolkade”.
Det stämde uppenbarligen inte. Det förhindrar dock inte att samma profetia upprepas om och om och om igen, i media. Al Gore sa att havsnivån skulle stiga 6 meter tills 2014. Vet ej om det stämmer att han ändå skaffade hus vid havet. Något som dock sannolikt stämmer är det någon sa (Goebbels?), att en lögn som upprepas tillräckligt ofta slutligen blir till sanning. Det är hjärntvätt.
En annan person som insåg faran med politisk påverkan på vetenskapen var vetenskapsfilosofen Karl Popper. Efter att ha lämnat marxismen (som han till en början tilltalades av) när han erfor dess doktrinära natur bröt han upp och lämnade 1937 ett Wien som höll på tas över av totalitärt mörker – för att landa i Nya Zeeland där han la de viktigaste grundstenarna för det vi idag hyllar som Den Vetenskapliga Metoden. Den metoden fungerar som den skall, endast när vetenskapen är fri från politisk påverkan. (I den utomordentliga boken The Knowledge Machine av Michael Strevens skildras vetenskapsfilosoferna Karl Popper, Thomas Kuhn och andra. Samt hur den vetenskapliga metoden utvecklats från Isaac Newtons tid till vad den – på gott och ont – blivit idag. Kommande inlägg kommer att handla om den utvecklingen. Tipstack till Björn!)
Notera alltså – viktigt – att totalitarism varken är vänster eller höger. Fascism (som anses höger) skiljer sig inte från kommunism (som anses vänster), eller från nazism (som var vänster, men ”blev” höger). Alla är totalitarism Den vill kontrollera totaliteten av mänskligt liv. Den lägger sig i ALL verksamhet inom konst, musik, litteratur, filosofi, arbetsliv, undervisning, barnuppfostran, idrott, religion, andlighet -och vetenskap. Överallt vill den lägga in sina slogans och sina doktriner, och kräver kadaverlydnad i dess åtföljande.
Marxism var från början ett projekt skapat av den högsta bankeliten (vilken ekonomen Karl Marx tillhörde) för att på något vis samla upp allt det arbetande folket, in i ett ekonomiskt beroende. Pengar och ekonomi var från början något som bara angick de högsta topparna. Man ville nu dra med hela folket. De visste tidigt att sann makt är att få folket med sig. Man skapade då en folkrörelse.
Denna folkrörelse var alltså i högsta grad bankens grepp om folket, och även – egentligen – ”bankens egna politiska parti” (som alltid finns i bakgrunden oavsett vad folket röstar på, eftersom det är en del i själva ekonomin, som omsluter alla).
Marxism – kommunism – socialism är samma folkrörelse, som också – liksom bankmakten – ytterst har ett globalt mål. Den förste globalisten var Leo Trotskij**, som troligen hade en viktigare roll än de mera kända Stalin och Lenin. Jag kan rekommendera närmare studium av Trotskij, som hade inflytande på Komintern, och Internationalen.
Detta har folket oerhört svårt att se, så länge de är helt fångade i en vänster/höger-dualism (polarisering) inne i den här bankkontrollerade sfären. Det är ”vi och bourgeosin i ständig klasskamp”. Men den bourgeosin är bara medelklassen. De ser inte (förutom de riktigt vakna) att det finns ytterligare en nivå där de verkliga kapitalisterna sitter. Dessutom har hela mainstream mediaapparaten – som bankmakten styr – anammat samma folkrörelse och spinner i samma sfär även den. Inne i den här sfären råder – för de som inte är vakna (de är få) – hjärntvätt.
Nu när globalismen blir tydligare, blir det också tydligt att folket hamnar i samma säng som bankmakten, och att hela den rosenröda socialistiska drömmen varit en illusion, liksom givetvis polariteten vänster-höger.
Som helt opolitisk non-dualist kan man se detta klart och tydligt. Tyvärr “högras” man ändå om man försöker kommunicera sanningar av detta slag av de som identifierat sig helt i, och byggt hela sin verklighetsuppfattning på (de är många) mainstream media.
När man har identifierat sig i något, betyder det att ens överlevnadsinstinkt kopplar in på detta något. Det blir “JAG”. Då ses varje utmaning som ett personligt angrepp som kan utlösa våldsam vrede, och fysiska försvarsmekanismer. I utsträckningen faktiskt även folkmord, om detta applicerar på gruppdynamiken. Det blir “VI”. Ju mer laddning/affekt som går in i detta desto mer svart-vitt blir det: Den som inte tänker EXAKT som jag tillhör fienden – och blir i detta fall ”höger”. Det är denna mekanism som gör krig möjligt. Det är alltså ren illusion, och ren hjärntvätt. Och varje Vietnamveteran vet dels att alla man dödat skedde helt under eget personligt ansvar fast det inte kändes så när det skedde, dels att samma myndigheter som sände en ut i kriget skiter totalt i en när man kommit tillbaka traumatiserad från det krig som framställdes så ärofullt.
För att förstå den här ”sfären” jag talar om, skrev jag tidigare om virtuell identitet. Du kan totalt förlora dig i ett datorspel med VR-mask, som gör att alla fem sinnen är med i spelet – och nu leker jag med tanken att du kan glömma bort hur du kommer ut ur spelet, och du måste helt enkelt leva resten av ditt liv i spelet. Till slut måste du i någon mån om-identifiera dig inne i spelet, fast du intuitivt vet att detta är inte JAG, något är fel, det finns något utanför spelet. Inne i spelet möter du andra spelare som liksom du glömt hur man kommer ut, men som – de flesta av dem – har omidentifierat sig totalt i spelet och inte ser att det finns något utanför spelet. De ser ingen logisk förklaring till att det skulle finnas något sådant – och det finns givetvis heller ingen logisk förklaring, inne i spelet. Du finner dig omgiven av spelare som förträngt att de är spelare och de är övertygade om att de lever i den enda, faktiska, sanna verkligheten.
När jag denna kväll ser TV4s envetna, envetna, envetna propaganda, hur man nu på fullt allvar framgångsrikt torgför vaccinpass, och det framgår att 60% (om det stämmer) av svenskarna faktiskt vill ha det, inser jag att det inte behövs nån VR-mask och nån virtuell värld i nån dator – illusionen kan skapas ändå, och jag finner mig omgiven av folk som är helt övertygade om att de lever i den enda sanna verkligheten.
Nu börjar jag fullt ut förstå KGB-avhopparen Yuri Bezmenov, som varnade oss i väst för den skickliga socialistiska propagandan – under många decennier utarbetad i det totalitära Sovjetunionen – som kan fostra människor till att bli fullständigt faktaimmuna, oresonliga robotar. Sannolikt genom att effektivt ta död på den intuitiva fakulteten. En människa som vet vem han/hon ÄR, har balans mellan den logiska fakulteten och den intuitiva. En sådan människa är trygg i sin identitet, och föga emottaglig för propaganda – vilket är en form av hypnos. Den som är osäker på sin identitet – och emottaglig för hypnos – stiger gärna tillbaka när hen ställs inför auktoritet, som upplevs ”starkare” än dig. Som att inta baksätet i sin egen bil och låta nån annan sätta sig vid förarplatsen (där aldrig nån annan än du ska sitta, då vi antar att din bil är din kropp). Du vet inte vem det är, eller ens VAD det är – du låter dig köras nånstans bara. Du bara följer. Ditt styrsystem har tagits över. En skicklig hypnotisör vet exakt vilka symboler som kan användas, och vilka knappar man kan trycka på för att manipulera, och i princip helt ta över en människa. Och de som kontrollerar våra mainstream media, och hela folkrörelsen, har samma kunskaper som hypnotisören. Se denna film:
Som tidigare sagts på denna blogg, är sann makt att få massorna med sig. Men det finns en faktor till: att kunna diktera för folket vad som är verklighet.
Den där sfären, som kontrolleras av folkrörelsens mainstream media, är – upplever vi – den faktiska, riktiga, ofärgade, neutrala verkligheten. Vi är förvissade om att det är vår direktupplevelse av verkligheten, och inser MYCKET ogärna att den ”direktupplevelsen” har passerat mainstream medias journalister och medias ägare, med sina direktiv, och politiska ståndpunkt (”konspirationsteorier” behöver inte nämnas) – innan den når våra perceptioner. Detta är en öm punkt att ens beröra. Som sagt identifierar vi oss gärna med vår verklighetsuppfattning, och det är många som flyger i taket om man antyder det jag säger här (egen observation).
Det finns båtar som kan styras utan ratt och roder. Dessas funktion har nu tagits över av två vattenjetaggregat – ett på styrbordssidan, ett på babordssidan. Genom att öka pådraget på det ena samtidigt som man stryper det andra, får man båten att svänga dit man vill. På samma vis kan man styra vårt konsensus – vår verklighet – genom informationsflöde. Man prioriterar viss typ av information samtidigt som annan (oönskad) information hålls tillbaka. Så innan man ojar sig över ”högerextremism” skall man verkligen fråga sig: var är båten? Den kanske är så långt åt vänster att det inte går att komma längre? I vänstra änden av skalan? Det är väldigt mycket nu, nämligen, som är ”högerextremt” – sannolikt nästan hela skalan. Allt du läser här är isåfall också ”högerextremt”! Du som tvivlar, ställ dig frågan varför det aldrig nämns något om vänsterextremism. Det kan bero på att den nu är så legal att den helt går under radarn? Varför stödjer Greta vänsterextrema terrorgruppen Extincton Rebellion, t ex, vars ledare Roger Hallam satt i fängelse för att ha stört flygtrafiken på Heathrow med drönare, och kunde ha orsakat en flygkrasch? Se gärna BBC-intervjun med Hallam, där han inte utesluter att folk kan dödas: därför att – som han uttrycker det – klimatvetenskapen visar att det är nödvändigt. Men en annan av ledarna säger att ER inte alls handlar om klimatet ens – utan om ren socialism (!)
Och är inte BLM – som de svenska fotbollstjejerna böjde knä för i Japan-OS – också en terroristorganisation som redan dödat och lemlästat tusentals? Bryr de sig egentligen om de svarta? Och hur är det med Antifa?
Sann makt handlar om att få folket med sig, som sagt. Gretas intåg på arenan visar detta. Klimatvetenskapen förvandlas nu till en massmedia-show, som riktar sig direkt mot – eller via nån ”expert” från Romklubben (Rockström?) – det okunniga folket i TV-sofforna. Allt blir nu känslomässigt postmodernistiskt. Showen lever på, och göds av, folkets känslor och okunnighet. Det skapas ett enormt kollektivt momentum i folkets övertygelse, som folkrörelsen – och den bank som den göds av, kan surfa på – och få RÄTT. Än om det är fel. Det är just detta momentum som är makten. Den går inte att stoppa.
Att få folket med sig handlar om att gömma sig bakom värderingar, begrepp och nyckelpersoner som folket respekterar. En terrororganisation från gamla tider (men den finns ännu!) är jesuitorden, som begått oerhörda grymheter i Jesus namn.
Idag gömmer man sig bakom vetenskapen. Därför missar vänstermänniskorna totalt den verkligt flagranta råkapitalistiska utsugningen av ALLA, som äger rum i denna stund, i form av påtvingad vaccinförsäljning i kolossalformat, där nationerna undertecknat slavkontrakt som inte kan hävas, med de cyniska läkemedelsbolagen, som – via de globala WHO och (det kommunistiska) FN – nu kan utöva ren utpressning i vetenskapens namn, som i slutändan drabbar det arbetande folket. Och handlar det inte om vacciner så handlar det om klimat. Det är precis samma globalistiska instanser som alarmerar, som vill skrämma upp oss alla inför något globalt hot. Och samma (uppenbarligen) globalister reste – också på 70-talet – ett monument i Georgia, där de på 7 olika språk formulerar exakt hur de vill ha världen. Kommunismens mål har aldrig nåtts säger de insatta. Jag tror – min personliga åsikt alltså – att det målet är det som ristats i sten på detta monument.
Med detta sagt tror jag vi kan slå fast att Lennart Bengtsson är en klassisk vetenskapsman som i poppersk anda reagerat mot politiska doktriner i vetenskapen, samt att vetenskapen fungerar bäst utan något sådant inflytande.
**) På Netflix finns en rysk serie om Trotskij som är välgjord och sevärd. På ett politbyrå-möte sa han “Låt 30, 50 eller 70% gå under, resten kommer med oss, kommunister. Vår grymhet kommer att ta bibliska proportioner. Låt floder av blod rinna!” Nice guy. Tanken går till monumentet i Georgia….
I förra inlägget beskrevs hur en till antalet liten elit medelst korrupt vetenskap kan ta kontrollen över de stora massorna. Det är, såsom tidigare har konstaterats på denna blogg, just där makten ligger: att få massorna med sig. Detta var känt av den nazistiska propagandaapparaten. I våra tider med internet och allt är det givetvis långt mera raffinerat, och allt går så mycket kvickare. Lagarna är dock precis desamma, och dagens propagandaapparat jämfört med den Goebbels hade till förfogande, vore som att jämföra David med Goliat, ifråga om storlek. Men liknelsen har andra poänger. Jag menar att oräddhet och en smula förslagenhet kan få jättar på fall.
Discouragement is the sharpest tool in the devil’s toolkit, var det någon som sa. Den djupare sanningen är: att aldrig tycka allt ser hopplöst ut, och ge upp. Betänk att det är en promille som styr resten av befolkningen – men att det är denna promille som lyckas framstå som Goliat. Eller hur?
Detta är alltså en illusion. Och jag tror det ytterst handlar om illusionen av separation!
Men nu introduceras något nytt: globalism.
Globalism? Det finns nog en kortsiktig eufori i detta. Det duger inte längre att leva i separata stater, nu ska vi bli ETT! Globalism ställs nu mot nationalism: starka nationalister som Trump och Putin får nu ge sig av, för nu kommer….
Ja vad då? Något nytt som gagnar folket, kan man ju börja med att fråga sig. Men den globalism jag sett hittills handlar mest om globala hot: klimatet och pandemin. Samtidigt framställs nationalism som ”brunt”, högerextremt. Trump, Putin och Assad är onda människor, despoter, icke-demokratiska, själviska narcissister… allt man kan komma på – och mediaapparaten både göder och vattnar fantasin utifall den skulle tryta.
Globalism introducerar dock en pandorabox av bekymmer för vänstermänniskan – ty vi får förmoda att vi som stämplar ”högerextrema” själva är vänsterextrema? Eller tror vi att vi bara är neutrala realister? En sak är i vart fall säker: vi är goda. Och ju mer ont vi definierar desto mer växer vi i vår godhet. Eller är det våra egon som växer? Men nu åter till globalismen:
Vi har ju aldrig upplevt globalism förut, bara som ett abstrakt begrepp.
Nu är den dock här, snart i våra egna vardagsrum, och den som inte är ytterst vaken denna tid kan lätt råka ut för tråkigheter. Låt oss betrakta ett citat, några decennier gammalt:
The liberty of a democracy is not safe if the people tolerate the growth of private power to a point where it becomes stronger than their democratic state itself. That, in its essence, is fascism—ownership of government by an individual, by a group, or by any other controlling private power.
-Franklin D. Roosevelt
Det citatet torde inte vara helt lätt för den goda vänstermänniskan att assimilera, såvida han/hon inte är helt avsomnad. Vad sker? Som alltid är jag opolitisk och non-dual; istället för att gå åt höger eller vänster vill jag gå UPPÅT, där man får överblick och ser helheten. Vad har citatet med globalism att göra? Finns de faktorer Roosevelt nämner idag? Jag tror det. Det finns starka privata krafter som kan utöva påverkan på regeringar och myndigheter. I sådan grad, vill jag påstå, att de kan sägas rentav äga dem. De är så kapitalstarka att de kan köpa dem, och ingå sk oheliga allianser. Detta är fascism. Det kallas också kapitalistisk fascism.
-Hm. Vänta nu. Är inte detta det ”högraste” som finns? Men vi har ju redan definierat högerextremism, och tagit avstånd från dem? Var hamnar vi med detta?
-Just det. Men det viktigaste är vart du hamnar själv, med all din så kallade godhet. Det är väl inte så att det är du själv som nu hamnar i fascisternas läger?
Ta nu läkemedelsindustrin i betraktande. De är så kapitalstarka att de kan köpa WHO. Sannolikt har det skett redan, och för länge sedan. Och WHO har redan vidtagit mått och steg av sådan art att man kan misstänka inflytande från just sådana controlling private powers Roosevelt nämner:
WHO ändrade på sin definition av vad som ska klassas pandemi (2009). Efter den ändringen är det legalt att pandemiklassa en vanlig säsongsinfluensa.
WHO ändrade på sin definition av flockimmunitet (2020). Efter den ändringen kan man inte längre erhålla immunitet på annat vis än genom vaccin. Och vaccin-immunitet varar ett halvår. Well, kanske något längre, innan det är dags att vaccinera sig igen. Allt enligt Fauci. ”Några års” immunitet läste jag förresten i nån tidning nyss. Så pass. Även detta hittade jag (tack Bengt): https://www.nytimes.com/2021/06/28/health/coronavirus-vaccines-immunity.html
Men alltså: även om du har genomgått sjukdomen och enligt det gamla synsättet därigenom förvärvat livslång immunitet, så måste du eventuellt ändå vaccinera dig. Och om du inte måste, gör du det ialla fall.
Let that sink in.
-Men det är genom att vaccinera sig man visar sin godhet. Sin lojalitet och kärlek till sina medmänniskor. Och sedan visa upp sin plåstrade överarm på Facebook!! Massor av likes får man. Och man får tillfälle att säga: ”ni andra, ta ert ansvar ni också”!
-Det är känslor. Känslor är viktiga och underbara. Dock ej alltid sanning. Och våra mainstream media – som alltid följer kommersen – gör inget annat än bearbetar våra känslor. Det här med ansvar, vad sker egentligen med ansvar, sett ur ett globalistiskt fascistiskt perspektiv?
Exakt. Ingen tar ansvar, läkemedelsindustrin är åtalsimmun (varför, om vacciner är så säkra?) och vi vallas in i manipulativa och känslobaserade vänsterfloskler som ”ansvar” och ”solidaritet” som låter hedervärda men som bara göder industrin och globalisterna.
SANT ansvar kräver mod och oräddhet, såsom den David hyste!
SANN solidaritet skulle kunna skapa den sammanhållning som krävs av 99.99% av folket för att hålla stånd mot den återstående promillen!
Jag läste i dagarna ut boken ”En vacker dag” av Ira Levin (1970). Jag råkade sedan gammalt ha boken i min hylla vilket jag ska vara tacksam för eftersom den tydligen är nästan omöjlig att få tag i, i dessa censurtider.
En resumé av boken startar med konstaterandet att den där ”vackra dagen” redan har kommit. Här lever ett folk under ständig kontroll av en centraldator, som vet ALLT. Allt du gjort. Överallt där du varit. Allt du tänkt. Allt du känt. Datorn kräver ständig uppdatering medelst sk skanners, som man måste hålla upp sitt armband emot, när man passerar. Ingen vågar passera en skanner utan att hålla upp armbandet. Alla har alltså armband och de är givetvis omöjliga att ta av sig.
Med jämna mellanrum måste dessutom alla genomgå ”behandlingar”. Det är en injektion helt enkelt, som gör dig passiv och nöjd med allt. Alla ser fram emot nästa behandling. Dock händer att man kan drabbas av ”farliga” tankar. Och det finns en myt i svang om ”de obotliga”; uppenbart sjuka individer som inte ens bär armband(!!!) och som inte tar några behandlingar(!!!). Det går dock alltid bra eftersom din omgivning snabbt märker ditt tillstånd och ser till att snabbt få in dig på behandling igen – och du tackar dem efteråt för att de ”räddat” dig från de obotligas inflytande. Och livet går sin gilla gång.
Rebellen i boken – vår David (som heter Chip) – inser gradvis alltsammans och startar en process som resulterar i att centraldatorn förstörs (ursäkta denna spoiler (läs dock boken ändå)). Alla blir fria, och får leva längre än till 62 års ålder (datorn dödade tidigare automatiskt alla som uppnått denna ålder).
Och, ja, här är vi snart redan, eller hur? Det enda som saknas är nåt som dödar oss automatiskt vid en viss ålder. Men det är tekniskt fullt möjligt att genomföra.
Den här boken är en av de tre berömda dystopierna; de andra är Orwells 1984 och Huxleys Brave New World.
En livs levande David denna tid, och som också har startat en process, är den tyske advokaten Reiner Fuellmich. Han samlar och sammanställer material, intervjuar folk etc, för att få till stånd ett åtal mot de globala fascisterna.
Ni såg en skymt av Reiner i det här klippet som fanns i förra inlägget:
Jag vill dock varna: du som redan har vaccinerat dig kommer inte att gilla det du hör. David Martin är en ”patentgeneral” kan man säga, som har örnkoll på alla patent som utgetts och ansökts om, med fokus på läkemedelsindustrin och pandemin, men också ur ett perspektiv som går 20 år tillbaka, där man medvetet har utvecklat skadliga spikproteiner genom 73 patent mellan åren 2008-2019. Tidigare än så, framgår det, utvecklades dessutom SARS av människor. Utbrotten av epidemier av SARS, och av t ex mjältbrand (Anthrax), kan spåras till patent som beviljats kort innan utbrotten.
Men det blir mycket, mycket värre än så här. Det här är inte lätt att konfrontera. På frågan: vad ska vi göra åt det? har jag inget omedelbart svar. Men det hjälper inte att sticka huvudet i sanden.
Jag tror det är såhär: sprid informationen. Låt det vara ”det vi gör åt det”.
Om tillräckligt många blir medvetna och tillämpar Davids oräddhet, kommer det att ta skruv i det kollektiva medvetandet, och då kommer det att utkristalliseras vad vi ska göra åt det. Vårt mänskliga ego vill ha en omedelbar, snabb, konkret lösning, men höj dig över egot!
Och betänk: en sak är dock klar: det finns verkligen bevis. Det är det som är det positiva med den här intervjun.
Det vaccin som nu torgförs oerhört aggressivt genom mainstream media är inget vanligt vaccin. Väldigt många tror dock det. Att det är precis som vilket vaccin som helst, som de man fick när man gick i skolan.
We do not have a vaccin for a virus.We are injecting a spike proteine mRNA sequence which is a computer simulation. It’s not derived from nature, it’s a computer simulation of a sequence which is known and patented since years.
–Dr David Martin (55.30 ca)
Det är inget vanligt vaccin. Let that sink in. Please.
Det har troligen sina orsaker att mRNA-teknologins uppfinnare himself(!) – Dr. Robert Malone – har suttit i ett över tre timmar långt krismöte, där man bl a diskuterar spikprotetinernas skadlighet.
Malone är nu totalcensurerad på alla officiella kanaler, och man tog t o m bort hans Wikipedia(!) Mötet kan dock ses på Bitchute här. Den som ser den intervjun finner att Malones första kommentar – ironiskt nog – är att han är emot den censur som råder, och som omöjliggör vetenskapligt arbete. Och handen på hjärtat: tror du själv att den som verkställer denna censur har något med vetenskap att göra?
För att addera ytterligare ett ”måste ses” torde nämnas Dr. Richard Flemings 4-timmarskurs. Fleming håller en hög vetenskaplig nivå och undviker alla konspirationsteorier – än om han inte kan hjälpa att verkligheten utan vidare överträffar dem alla. Här är mycket fakta, och det gäller att hänga med:
Höjdpunkter i denna är t ex ett uttalande av Modernas (en av vaccinproducenterna jämte Pfizer, Johnson&Johnson mfl) CEO, som entusiastiskt breder ut sin ang. vaccinet och inledningsvis uttrycker:
”We are hacking the software of life” .
Japp. Han säger så. Vilket du givetvis måste sätta in i sitt sammanhang. Men: ett vanligt vaccin är det inte. Nope.
En annan höjdpunkt är ett inslag från amerikanska 60 Minutes om svinifluensaepidemin i USA 1976 (hade du hört talas om den ens?), som blev en stor vaccinskandal, och dåvarande CDC-chefen får skamset se in i kameran och erkänna. Den här videon har varit censurerad på Youtube men är nu tillbaka.
För att runda av detta: Inse att ju mer rädsla media pumpar in i det kollektiva medvetandet, desto större och hotfullare blir Goliat. Ju mer rädsla vi investerar desto starkare blir han.
Men all rädsla är illusion. Goliat är bara så verklig som vi gör honom till.
David – beväpnad med en enkel stenslunga – såg Goliat för vad han var, och plockade upp några vassa stenar som han senare slungade mot Goliats panna – och besten stöp.
-Bevisen som nämns ovan kan definitivt vara sådana stenar. Men det hänger på oss alla. Vi kan inte längre passivt vänta på att ”experter” ska fixa det hela åt oss.
Så: applicera Davids oräddhet. Sätt dig in i det. Du lär se mycket mörker, men du är det ljus som skingrar det. Tack för mig. Ha en fortsatt bra sommar.
Detta inlägg bygger på ett kort videoklipp som länkas till här. Så se detta.
Det är intressant, det här med experter. Benägenheten att överlåta viktiga, komplexa ting åt mera kunniga, ”experter”. Jag hade nyligen en diskussion med en god vän om det här. Vi pratade i sammanhanget även om demokrati, att dess principer aldrig får rubbas.
Kanske att ha ett direktdemokrati-system vore lösningen? Vi har då omröstningar om precis allt. Inget går över våra huvuden. Detta skulle i den bästa av världar ifrågasätta vår benägenhet att överlåta åt experterna, engagera det passiva folket, få oss att ta reda på saker, inte bara följa direktiv och konsensus.
En fara vore då att man bortser från kunnig, utbildad expertis och låter rent folktycke ta över?
Förvisso. Men som i allt annat är det en fråga om balans. Det måste finnas någon form av genomsikt. Det är under de stenar man aldrig lyfter på, som giftormar bygger sina bon.
Det finns så otroligt mycket som vi borde se på lite närmare. Ta en sådan sak som vetenskap. Ett okunnigt passivt folk respekterar gärna vetenskap. Med rätta. Men det kan gå snett, kom ihåg det här med balansen. Vetenskap ÄR inte i sig, ett perfekt, absolut system som utesluter allt fusk. Långtifrån. Vetenskap blir bara vad vi gör den till. Men just vetenskap är ett område där vi ytterst gärna överlåter ansvaret till expertis. Helt och hållet.
Men de fordrar en egen vetenskaplig kompetens att ifrågasätta experters råd och kunnande? Vem har det?
Förvisso igen. Men jag säger inte att du måste vara professor. Är du bara lika smart som en femteklassare, kan du nå långt i att avslöja dolda bedrägligheter. En femteklassare förstår utan vidare vad professor Robert Hahn säger, se nu detta korta klipp ovan (det tar inte ens 5 minuter). Här handlar det om homeopati. Men det är bara som ett exempel det nämns här. Innan vi går vidare: vi kan direkt slå upp det på Wikipedia och konstatera att homeopati är ”pseudoscience”. Så, bara. Inget snack.
Det Robert Hahn – som är läkare och alltså ingen homeopat – gör, är att utifrån rent logiska aspekter (utan att åberopa sin auktoritet som professor) sätta fingret på ett antal uppenbara oegentligheter.
För den som vill säga något om ämnet homeopati finns 110 vetenskapliga studier att gå igenom. Men den som ”avslöjat” homeopati som pseudoscience har – konstaterar Hahn – successivt ratat 95% av dessa studier, tills det fanns 8 studier kvar, som klart tog ställning mot homeopati. På den rapport som sedan skrevs – vars utslag inte är svårt att räkna ut – baseras sedan ”sanningen” om homeopati.
Det är alltså fullt möjligt att i en ”objektiv” vetenskap utifrån eget subjektivt tyckande, bearbeta vetenskapen på detta sätt och uppnå ett önskat resultat, som ett okunnigt folk genast anammar såsom strikta vetenskapliga FAKTA, som aldrig kan ifrågasättas. Och man har ändå följt den vetenskapliga metoden till punkt och pricka, även om det är – som Hahn konstaterar – bad science.
Detta är mycket märkligt. Så märkligt.
Det finns massor, massor av folk som tror på romantiserade floskler om vetenskap, som att vetenskapen är det där absoluta, rakknivsskarpa, obönhörligt avslöjande instrumentet, som slår lika mot alla och som inte kan korrumperas (och särskilt den om att vetenskapen är ett system som ”rättar sig självt”). Tyvärr, skulle det visa sig, tillhörde min gode vän dem.
Som sagt hade vi ändå inledningsvis en bra diskussion, om demokrati. Vi var ense om att det krävs ett vaket folk för att demokratin skall bevaras. Ett icke-centraliserat system krävs, inte ett centraliserat. Det var här jag gjorde misstaget – skulle det visa sig – att nämna vetenskap. Det finns nämligen centraliserande (dvs antidemokratiska) krafter som gärna vill ta stöd i någon vetenskap för att vinna gehör för sin politiska doktrin. Eftersom folkets respekt för vetenskap är så stor (och mycket överdriven), är det mycket tacksamt. Jag framlade för min vän att det är viktigt att genomskåda vetenskapligt bondfångeri (som i fallet med homeopatin nämnd ovan). Ett vaket folk som värnar för sin demokrati borde m a o absolut känna till t ex vad cherry-picking är. Dvs bruket att handplocka sina data för att sammanställa ”bevis” som gynnar eget intresse framför folkets.
Det är precis det Hahn sätter fingret på här!
Och många andra har som helt neutrala betraktare ”studerat studier” och funnit flagranta exempel på cherry-picking genom historien som vållat mänskligheten omätligt lidande (och som fortfarande gör det). Jag lägger även in ett klipp med Ralf Sundberg (författare till Forskningsfusket) som ni kan ta en titt på.
Men det var vid den här tidpunkten som min vän flög i taket. Han bytte ton, tvärt. Att jag inte vet vad vetenskap är, är uppenbart, ansåg han, och sedan kom nedsättande tillmälen som ”du tror väl jorden är platt också?”
Ändå har jag inte sagt ett ord om vad vetenskap är. Bara vad den INTE är. Liksom Hahn gör i klippet.
Men såhär är det. Folk är väldigt passionerade i sin övertygelse. Och när vi ändå är inne på ”att veta vad vetenskap är”: riktiga vetenskapsmän (som vet) tar aldrig till hån eller nedsättande kommentarer. De uttrycker sig försiktigt, och är alltid ödmjuka.
Demokrati måste folket förtjäna. Annars får folket – vad de förtjänar.
Om folket invaggas i passivitet och överlåter allt åt ”experter”, är demokratin snart borta. Men det går i regel etappvis, i det man kallar ”de små stegens förbannelse”. Och med små polariserande, subtila tricks, som avleder uppmärksamheten från de väsentliga sakerna.
Se t ex världspandemiker Fauci, som vid ett tillfälle gav rådet att bära två masker, och därmed reducerade frågan till om två masker skyddar bättre än en – när den väsentliga frågan borde vara om man överhuvudtaget ska bära någon mask. Därmed ”försvinner” den väsentliga frågan ut ur bilden helt. Det är faktiskt rätt raffinerat. Lite av grundkursen i ”hjärntvättens anatomi”.
Och här har vi alltså en av dessa ”experter”, som en hel värld nu lyssnar på. Han hävdar bara ett ”vetenskapligt” faktum som är tvingande och ofrånkomligt. Alla måste följa. Ingen kan säga emot.
Ur det alltmer påträngande globala perspektivt blir det här mer relevant. FN är ett råd av samtliga (medlems-)nationer. För den med globala ambitioner gäller att åberopa något som de övriga nationerna inte kan säga emot. Här kommer vetenskap – dvs ”vetenskap” – in. Med ”vetenskapen” som hävstång kan en grupp, som hävdar dessa sanningar sätta sig över de andra, som måste lyssna. Nu har den gruppen nämligen blivit överstatlig, och utom räckhåll för någon lagstiftning. Man kan på sin höjd vädja till dem. Det här är alltså en mycket skrämmande möjlighet.
Hur kan vår demokrati tillåta detta? Mitt svar är att ett passivt, oengagerat folk tillåter detta.
Globala maktintressen tillgriper alltså gärna ”vetenskap” (dvs inte vetenskap) som ett verktyg. Märk att klimatalarmeringen – minns ni, som ständigt kördes i våra medier innan Coronan bröt ut – bara över en natt tystnade för att ersättas av Coronaalarmeringen. Unisont, världen över. Kommer det från samma källa? Mycket tyder på det. Det är precis samma ”vetenskapliga” tricks som körs, och som väldigt många blint tror på. Cherry-picking är redan nämnt. Ett annat verktyg i arsenalen är att ”trolla” med statistik. Lömskt och tacksamt, eftersom man ofta kan göra det utan att ljuga.
Från klimatdebatten har vi en svårslagen klassiker i sammanhanget: grafen där man visar hur den globala medeltemperaturen har stigit med ca 1 grad sedan 1880. Om man skalar om y-axeln så att graderingen bara sträcker sig över en grad, samt drar ut den lite, gör den 10 – 20 cm hög, varpå man trycker ihop x-axeln (som visar ett tidsspann på 140 år), kan man få fram en väldigt dramatisk effekt som skrämt livet ur många vetenskapligt okunniga – och som fortsätter att göra det. Tyvärr. Se graferna nedan. De är samma, fast med olika graderingar :
I artikeln sägs bara att 7000 flera har dött i Sverige sedan 2015. Men man säger inget om folkmängden, vilket man absolut måste göra om man ska påvisa överdödödlighet. Man noterar heller inte faktum att ovanligt få människor dog 2019, vilket alltid betyder att det dör fler påföljande år. Vår befolkning ökade dramatiskt från 2015 fram tills nu. När man tagit reda på dessa saker räknar man istället ut en kvot som visar totala andelen döda, som år 2020 var 0.95%. Se förra inlägget. Jämfört med ett svårt influensaår, har inte Coronaåret 2020 stuckit ut. En vetenskapligt korrekt artikel hade för det första beaktat folkmängden, samt gått tillbaka betydligt längre än 2015. Då hade vi sett att åren 1998 – 2003 låg vi över 1.00%, samt hade vi sett att 1993 – ett svårt influensaår – nåddes 1.12%.
Coronaåret 2020 var inte värre än ett svårt influensaår som de vi tidigare haft. Men då ska vi veta att WHO 2009 (svininfluensaåret) införde en ändring i kriteriet för vad man ska räkna som pandemi. Där togs villkoret ”stort antal döda” bort. Efter ändringen är det m a o legalt att klassa en vanlig säsongsinfuensa som pandemi – det enda som krävs nu är att det är något vi saknar naturlig immunitet mot.
Notera f.ö. ytterligare en opåkallad ändring WHO gjorde 2020 vad gäller flockimmunitet.
Det som tidigare alltid gällt – det faktum att om man går genom sjukdomen och därmed utvecklar egen immunitet – antikroppar – så är man sedan immun, för resten av livet, gäller nu inte längre. Nej, numera är det bara genom vaccin man kan förvärva immunitet. Och därtill: den immuniteten räcker ca 6 månader.
Ok då, enligt Fauci ”förhoppningsvis lite längre än så”. Men sedan alltså dags för nytt vaccin.
Ännu ett verktyg alltså: till synes helt omotiverade regeländringar som alls inte är påkallade av vetenskapen utan snarare av profitintressen. Det är solklart att detta ger läkemedelsindustrin oerhörda fördelar, och makt. Den som läser lite mera finner även att läkemedelsindustrin är åtalsimmun ifråga om vacciner enligt ett avtal som skrevs 1976. Den enda äkta immunitet vi kan få av vacciner?
Det är alltså intressant att den så hyllade vetenskapliga metoden kan tillämpas trots de faktorer jag räknat upp:
Cherry-picking
Trixxande med statistik
Helt omotiverade (och ovetenskapliga) ändringar som totalt förändrar förutsättningar för vetenskapen
Storföretags profitintressen
Den evinnerliga vetenskapliga metoden, som jag haft så många debatter med idioter om – och som framställs av idioter som den ultimata, rakknivsvassa, obönhörligt avslöjande metoden som innefattar och förklarar PRECIS ALLT, kan alltså tillämpas trots det här. Idioterna bara upprepar frågan: ”har du vetenskapliga belägg för det du säger?”
Så sent som idag hade jag en diskussion på Facebook om vetenskap kontra religion. Jag fick kommentaren: ”säg mig en religion som ifrågasätter precis allt”!
Mitt svar var ”säg mig den vetenskap som gör det!”
Återigen ser man hur folk tror att det existerar en helt självständig, omutbar, oantastlig, upphöjd instans av ren vetenskap nånstans, och som jobbar 24/7 enbart för att tjäna mänskligheten. Det existerar ingen sådan instans. Det är den tes jag upprepat mest på denna blogg sedan jag startade den 2008.
Tvärtom är det så att alla vetenskapsmän är beroende av ekonomiska sponsorer som – förutom att de kan vara helt ovetenskapliga – kan ha sina krav för att fortsatt stöd ska ges. Eller för att han/hon ska få ha kvar sitt jobb. Storföretagen har sina R/D-avdelningar. Där sitter många vetenskapsmän. Heinz (ketchuptillverkaren), t ex, har en sådan avdelning. Kan en vetenskapsman som sitter där ifrågasätta om socker är nyttigt?
I tried hard to balance the needs of the science and the IPCC, which were not always the same. I worried that you might think I gave the impression of not supporting you well enough while trying to report on the issues and uncertainties.
Läs gärna det inlägget, som anknyter till 1880-grafen, och där det gällde att bevisa att tiden innan 1880 (hockeyklubbskaftet) var just så statistiskt rak som ett sådant, och där en ärlig forskare sannolikt förleddes till skumraskmetoder såsom cherry-picking.
Meningen med detta inlägg var alltså att fästa uppmärksamhet på den mycket överdrivna (därmed farliga) respekten för vetenskap – utan att glömma balansen.
Och att det krävs ett lite mera vaket folk om demokratin ska bevaras. Tänk om våran Greta istället hade kunnat göra en insats här, istället för att konsekvent mässa ”listen to the science”, och gå socialistiska ärenden. Läs gärna ett annat inlägg (ej av mig):
PCR-test används i brottsplatsutredningar för att finna spår av kroppssekret, partiklar, DNA etc som kan koppla en gärningsman till dådet. Här gäller det att kunna detektera oerhört små rester, Ralf Sundberg nämner detta. Det finns en variabel förstärkningsfaktor (antal cykler) som testexekutören kan ratta på för att göra testet känsligare resp mindre känsligt. Med en hög faktor kan man hitta i princip vad som helst i vad som helst (enligt testets skapare Kary Mullis) – vilket kan förklara hur Tanzanias president kunde få ett PCR-test på Papayafrukt Corona-positivt. Det har upprepats på flera håll. I Italien t ex (kan få tag i länk ).
Och omvänt, genom att ratta ner till låg känslighet hittar man knappt några positiva – vilket kan användas för att ”bevisa” vaccinernas verkan?
Så mycket för den obevekliga vetenskapen. Tack för ordet. Ha en bra sommar!
Det har nu meddelats från SCB att sammanräkningen över antalet döda är klar. Det har varit en något spänd väntan på facit över det hemska pandemiåret 2020. I synnerhet som debatterna varit många, och hätska. Antalet döda är det som rent krasst gäller, oavsett all desinformation man hört och all möjlig statistik man har sett. Det har under 2020 uppdagats hur man kan trolla med statistik och få fram dramatiska effekter som får folk att formligen skrika i panik – och utan att ljuga. Vi som deltog i klimatdebatten känner igen det här. Men nog talat, så här är det nu:
Året 2020 dog 98124 människor, totalt, hela riket, män plus kvinnor.
År 2020 hade vi 10 327 589 invånare i Sverige. Antalet döda brukar ligga på runt 90.000, det är ett vedertaget snittvärde.
Så visst har det hänt något. Röster har höjts i affekt att man får gå tillbaka till Spanska Sjukans tid för att hitta liknande siffror. Trots detta väljer jag att kalla 2020 för flunsaåret. Inte pandemiåret alltså. Vi ska nu kolla upp hur det ligger till med det.
Den procentuella dödligheten för 2020 blir:
100 * (98 124/10 327 589) = 0,95%
Om man betraktar tidigare år, se bild (på denna är inte 2020 färdigräknad alltså) …framgår med grafisk tydlighet att 2020 inte varit ett värre år än vanligt, oavsett hur mycket det ylas i våra media (”yla” var ett understatement). Mellan 1998 och 2003 översteg dödligheten 1.00 %.
2020 har alltså varit ett högst modest år i sammanhanget. Jag får erkänna att jag själv blev lite överraskad av att se siffrorna från 1998-2003, jag behöver ju inte ens dra till med ”storsläggan” genom att visa på året 1993. Det året hade vi en ovanligt svår säsongsinfluensa. Ja, förresten… alla andra år som figurerar här har ju också varit säsongsinfluensaår, utom pandemiåret 2020 – det ökända. Året Gud glömde. Nåväl:
1993 var det såhär:
Antal döda: 97.007
Folkmängd: 8.6 miljoner
Enligt samma formel erhåller vi då en procentuell dödlighet på 1.12%.
Jag minns hur det var 1993. Det var många som strök med, det var känt, och SKF där jag då jobbade erbjöd sina anställda vaccin, och jag tog faktiskt också vaccin vid det tillfället.
Nu har nyligen också ett vaccin kommit för Corona. Folk har sedan en tid vaccinerat sig. Nu finns också en statistik som påvisar sjunkande antal döda av Corona. Och det är vaccinets förtjänst, eller hur?
Samtidigt som det redan är allmänt erkänt att den som dör, oavsett hur och av vad, ändå bokförs i statistiken som Corona-död om denne någon gång dessförinnan testat sig Corona-positiv genom ett PCR-test som inte fungerar som en diagnosmetod, enligt PCR-testets skapare Kary Mullis (som dog strax innan Coronautbrottet). Det är tydligt att det sker en medveten påverkan på statistiken, som man sedan kan visa fram och använda som argument i alla våra mainstream media, som oupphörligen hamrar in rapporter om smittspridning och kommande restriktioner, och därmed underbygger rädsla i det kollektiva medvetandet.
Naturligtvis vet jag inget om hur det hade blivit med 2020 års statistik om de restriktioner som snabbt infördes, inte hade satts in. Då kanske det hade sett värre ut?
Från det perspektivet förlitar vi oss på att fysiska åtgärder som att ta avstånd, tvätta händer, bära mask, hålla sig hemma, och jobba hemifrån, begränsade öppettider på krogar etc, har en faktisk effekt.
Men det blir märkligt när man beaktar att våra äldreboenden som snabbt hamnade i fokus kort tid efter pandemiutbrottet, genast drabbades av dödsfall i Corona. Bara inom några veckor rapporterades dödsfall på samtliga våra boenden, där de boende äldre redan dessförinnan levde mycket skyddade. De går inte ut, håller sig på sina rum, träffar ett mycket begränsat antal människor, bara vårdpersonal och anhöriga (vilka snabbt belades med besöksförbud).
Det hjälpte inte. Trots det dog alltså flera tusen av dessa i boenden överallt, i hela Sverige, kanske i hela västvärlden. Argumentet att de äldre är så känsliga håller inte riktigt. Det måste ju trots allt finnas reella fysiska smittvägar.
Norra Italien drabbades också hårt av pandemin i början, med många döda. Men där kartlade man smittvägarna; det visar sig att många ingenjörer pendlade mellan Wuhan och Italien, och därmed drog in smitta. Men några sådana smittvägar har inte kartlagts för våra äldreboenden här. Mycket märkligt. Det var ju från Wuhan det kom, eller hur? Andra sidan jorden Där har knappt någon varit. Inom några veckor dör folk på våra skyddade boenden. Min poäng är alltså att det spelar ju ingen roll vilka åtgärder vi vidtar för att hindra smittspridning, om ändå dessa kunde smittas.
Nåväl, givetvis kan det vara så att spridningen i själva verket pågått länge, innan kinesiska myndigheter slutligen slog larm. Men det är märkligt ändå. Låt oss nu hoppas på ett ljusare 2021, en sjättedel är avverkad redan.
Trumpetaren uttrumpeterar sitt budskap, sin melodi, genom att öppna vissa ventiler i instrumentet, stänga andra. Förväxla inte trumpetaren med den avgående presidenten (men du vill gärna göra det, eller hur?) Nej jag menar en helt annan trumpetare, med långt större makt än den avgående presidentens, som står upphöjd över alla nationers huvuden så att alla måste lyssna. Och det är verkligen ingen vidare trumpetare. Kan inte spela alls på instrumentet, ur vilket kommer ett ständigt, skränande, skrämmande oljud. Och det vill aldrig upphöra. Det är samma envetna visa, om och om igen. Jag vågar påstå att du hört den till leda. Det blir allt värre att utstå.
Fast alla måste lyssna. Måste! Vem sa förresten något om att om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger, så blir lögnen sann? Och den envetna visan blir på samma sätt vår lag?
Jag läste nyss en inlaga på FB av amerikanske psykologen Melissa La Flamme som söker pejla det nuvarande problemet ur amerikanskt psykologiskt Jungianskt perspektiv. Galenskap råder nu, menar hon, och det är i huvudsak två grupperingar i strid mot varandra.
Här utdrag ur inlägget, som tydligen bara finns på FB. (jag kan lägga in hela inlägget som en kommentar)
1.) the alt-far-Lefty-meets-Libertarian-fringe/ pseudo-spiritual-5G-is-evil-and-yoga-will-save-us-all-New Age crowd that has become unconsciously whipped up by QAnon tropes. People, who are otherwise, good people have been consumed by this mind-worm, pumping out on social media streams of nonsensical lies, and covert unsourced stories, like the lie that “C19 was planned,” “don’t be a sheep/don’t wear a mask” and “do not to be afraid of C19;” “if you are, your fear is more problematic than the virus.”
And (2.) the cultish, FoxNews disinformation-soaked Trumpism that has neurologically-altered the neural pathways in the brains of million, creating a delusional, dissociated experience of reality, splitting-off millions of people from their own minds, bodies and reality itself — people now, utterly convinced and disoriented regarding the horrendous reality and facts of C19. … I am concerned with how this insidious problem will be resolved. I see many people, otherwise sound and intelligent people, good people, lost to rampant disinformation.The repair and healing of the wound to the American psyche is an enormous task ahead of us. The scourge of disinformation and shattered trust in not only government, but in each other’s words needs a radical and healing approach. On all levels of this culture. By each and every one of us. -Melissa La Flamme, Jungian Psychotherapist in private practice since 2004 (https://jungiansoulwork.com/?fbclid=IwAR1lw8Hn62F34eS4l29Rn5LuemvcGDNe96N8hxELIp5J5xVlw2MmtVSzYOo)
La Flamme drar slutsatsen att Amerika nu befinner sig i en situation med C19 (som är verklig, bortom allt ifrågasättande), plus en total galenskap med två parter i konflikt. I det senare fallet tror jag Amerikas situation gäller i resten av världen. Klart är att den avgående Trumpeten (ok, Trump) lämnar ett eftermäle, som splittat upp befolkningen i en GOD sida och en OND sida. Ja, det verkar bli så. Folket engagerar sig helt i det detta och missar totalt den tredje parten, den envetna trumpeten som nyligen börjat ljuda. Och nej, La Flamme har inte fattat ett barr. Hon ser inte det väsentliga.
Jag förstod som 16-åring, på 70-talet redan, att det skulle bli problem med FN en gång i framtiden. Jag menar alltså en institution som kan höja sig över alla andra nationer. Vad skulle sådant kunna inbjuda till? Ett korrupt litet kotteri, lierade med bank och mainstream media, i en överstatlig position, som trånar efter den där yttersta globala diktatoriska makten som inte KAN emotsägas. Och de erhåller makten inte därför att de har rätt, utan helt enkelt eftersom de har den positionen. Där de alltså kan höja sig över alla nationer och kan hävda något ”vetenskapligt” precis vad de vill, som ingen kan invända emot eftersom ingen har kompetensen.
Och riktiga vetenskapsmän som HAR kompetensen och som verkligen KAN invända, har inte den positionen. Och därmed inte den makten. De blir omedelbart överkörda av den korrupta mediaapparaten och de blir av med sina anslag, och sina jobb, och de flesta vågar inte säga ett knäpp. Här en alldeles nylig intervju av och med Öystein Rönne, Björn Hammarsköld och Ulf Bittner. Lyssna på detta. Så länge den är kvar, vill säga.
I dagarna kom en ny video som skildrar förloppet när George Floyd greps, fram till det olyckliga slutet. Den har publicerats av brittiska Daily Mail, och i Sverige av Fria Tider (de senare återger Daily Mail). Många har synpunkter på dessa källor. Källor är alltmer viktiga, och jag kommer eventuellt att underkasta detta inlägg ett sk. källverktyg. Jag lovar inget, vi får se hur det blir med det.
EDIT 2020-08-17: Håll utkik efter en liten blå fyrkant i texten. Om man klickar på denna kan man aktivera källverktyget Sourceio!
Alldeles oavsett lär det dock inte råda några tvivel om videons autenticitet. Den togs verkligen där, på plats. Det har också dykt upp fler filmer, från övervakningskameror och privatpersoner, och de bildar tillsammans ett vittnesbörd om vad som egentligen ägde rum den kvällen i Minneapolis.
Till att börja med vill jag säga: polismannen Chauvin begår här ett grovt tjänstefel. Det är alldeles klart att han utövar press mot Floyds nacke med knät, efter att Floyd förlorar medvetandet , dessutom absurt länge efter den tidpunkten. Det inses om man studerar den fulla versionen av den sekvensen, som är 10 minuter lång. Jag har fram tills alldeles nyligen sett enbart en ca 2 minuter lång version, men i den längre versionen ser man verkligen dramats ohygglighet. Totalt utövades denna knäpress 8 minuter och 46 sekunder. Det är ett lidande att se detta.
Dessförinnan har andra poliser (Kueng och Lane) betett sig om inte exemplariskt, så utan tvekan professionellt mot Floyd, vilket framgår av den nya videon. De visar mycket stort tålamod, och använder städat vokabulär, lugnar Floyd (som är i stark affekt) så gott de kan.
Chauvin med kollega Thao kommer till platsen senare, i egen bil. Chauvin tar befälet över situationen och gör sedan inget annat i princip än sätter sig med knä på Floyds nacke. Thao ställer sig som en vaktpost (vad vaktar han?) bredvid. De verkar inte ha något emot att bli filmade, vilket är märkligt.
I detta skede kan det vara bra att göra en återblick på tidigare händelser där våld mot svarta ägt rum, och vilka konsekvenser de fick:
1968. Mordet på Martin Luther King Jr. Följdes av de intensivaste oroligheterna i USA sedan inbördeskriget. Den kallades ”The Holy Week Uprising”, och krävde 43 dödsoffer, 3000+ skadade. 20.000+ arresterades. (https://en.wikipedia.org/wiki/King_assassination_riots )
Icke nämnd här är händelsen 2013, där George Zimmermann sköt en 17-årig svart juridikstuderande (Trayvon Martin) till döds. Inga direkta kravaller (Zimmermann är inte polis, och inte helt vit), men den är mycket omtalad, och det var upprinnelsen till bildandet av rörelsen Black Lives Matter (BLM). Denna har nu fått enormt uppsving, vilket ingen lär ha missat. (Det var alltså inte Floyd som gav upphov till rörelsen, om någon trodde det). BLM-rörelsen har av allt att döma underblåst hat, snarare än skapat balans.
Det ingår säkerligen i alla amerikanska polisers grundutbildning att iaktta särskilt stor försiktighet vid sådana tillfällen. Poliserna kan också filma allt de gör, med egna body cameras. Detta givetvis mycket bra, utifall någon rättstvist uppstår. Det är uppenbart att den senaste videon – den med gripandet – är inspelad med polisernas (Kueng och Lanes) egna body cameras.
Men den 10 minuter långa filmen som skildrar tiden efter att Floyd hamnar på gatan med Chauvin (som är en vit polis) över sig kommer inte från någon body camera utan från en civilist. Enligt uppgift en 17-årig tjej som står här och filmar. Andra filmar också. Noteras bör att de andra poliserna tidigare schasat bort filmande civilister. I sammanhanget torde erinras om Rodney King-kravallerna 1992: här var det en civilperson som hade filmat misshandeln (med eller utan polisernas vetskap*) med en Sony Video-8 HandyCam (f.ö. till salu för $225.000 ), och som spred filmen.
Chauvin och Thao tittar dock frejdigt, medan de gör vad de gör, rakt in i civila mobilkameror som kan sprida materialet hundratusen gånger snabbare än vad som var möjligt 1992 – dvs på Twitter, Facebook och hela internet. Det har fått enorma, och globala, konsekvenser, vi har nog inte sett slutet än. Chauvin och Thao avskedades i princip dagen efter dådet (dvs ovanligt snabbt), och de ska nu åtalas för mord (alt.dråp) resp medhjälp till mord (alt.dråp), minns ej vad den exakta lydelsen var.
Läs nu igenom det här stycket en gång till. Jag tror inte jag överdriver eller förvränger något. Fråga er inte bara vad vi ser utan varför vi ser det vi ser.
Och nästa fråga: är det rasism? Verkligen riktig rasism?
Följande video är 3 år gammal. Men det gör inget, eftersom den säger något om den mylla som rådde innan det som nu hänt hände. Existerar någon systematisk rasism i det amerikanska samhället? Larry Elder stöder sig på statistik och fakta. Och, är det rentav så att man upprätthåller en myt om rasism i politiska syften?
Sedan är det nyttigt att höra Candace Owens. Hon dissekerar den senaste filmen (den om gripandet), mycket hörvärt.
Floyd var ingen hjälte, menar Owens. Han var snarare en riktig neighborhood bully, som bufflat sig in i en havande kvinnas hem och rånat henne, och som suttit i fängelse 9 gånger. Men han har redan orsakat mer rabalder än Martin Luther King Jr, som ju var en hjälte.
Floyd kan också ha varit påverkad av fentanyl, en ny mycket farlig drog som framkallar andnöd. Floyd klagar f.ö. över andnöd (I can’t breathe) nästan hela tiden, alltså även innan han ligger på gatan med Chauvins knä i nacken.
En annan besynnerlig händelse i samband med Floyd, är arresteringen av den svarte CNN-reporten Omar Jimenez, också inför öppen ridå. Se denna absurda video.
I närheten jobbade en vit CNN-reporter (Josh Campbell) som inte blir arresterad. Och det finns ingen anledning att arrestera Omar heller. Han gör ett synnerligen professionellt jobb, lugnt och sansat, han följer alla regler till punkt och pricka, och så dristar sig poliserna plötsligt att arrestera honom, handklovar på, inför rullande kamera. Han frigavs nästan omedelbart, skall enligt egen utsago ha blivit korrekt behandlad. ”Vi bara följde order”, var den ursäkt han fick.
Men blev Omar arresterad här, enbart därför att han var svart? På faktisk, rasistisk grund? Jag är skeptisk, i skenet av tidigare händelser. Och jag tror inte att Omar själv tror på det heller. Här en något senare video där han berättar om händelsen: https://www.youtube.com/watch?v=-gsXevAjNbw
Betänk att det är presidentval i höst. Betänk också att CNN och Trump har en synnerligen infekterad relation. Trumps USA är mycket rasistiskt. Och om det INTE är så, återstår att fejka det.
Jag håller som bekant inte på Trump, och är varken höger eller vänster. Jag är helt opolitisk. Det gör kanske att jag lättare ser det polariserade spelet. Det där är en tvivelaktig artikel. Arresteringen av Omar hade bara ett opinionsbildande syfte. Poängen var bara att visa alla hur en svart man arresteras? Vad tror du?
*) Av intresse är att notera att det var ett presidentval också 1992, där demokraternas Bill Clinton slog den sittande republikanske presidenten George H.W Bush. Samma situation som nu, m a o.
I detta skede såg jag en lång intervju (2 timmar nästan) med ständigt kontroversielle Alexander Bard, gjord av Navid Modiri. Och jag har tidigare sett ett antal, det finns bl. a en nylig podcast, gjord av Aron Flam (också han i blåsväder just nu). Dessutom intervjuades Bard bara för en dag sedan av ”Arga Blatten”. Alla väldigt underhållande att lyssna på.
Varför det är intressant för det här inlägget, är den uppenbara projektion Bard fått på sig, att vara rasist. Och det är han inte. Det märker man mycket snabbt om man lyssnar på honom. Bard är en märklig gök på andra vis (och jag ifrågasätter honom på många punkter, i synnerhet hans fäbless för Marx och Hegel), men ingen rasist. Överlag tror jag Sverige – i det närmaste totalförlamat av snällhet och lättja – behöver sådana som han. Bard har en svada som ingen annan, och en skärpa som bygger på faktisk kunskap.
Med projektioner är det så här: Man kan inte freda sig mot dem. De går inte att göra något åt. I synnerhet om de kastas ut från våra offentliga mainstream media. Sådana projektioner är en form av våld mot individen, kanske värre än fysiskt våld (där läks ju skador oftast med tiden).
I det här fallet finns anledning beakta möjligheten att det kanske inte heller är rasism som det är det verkligt farliga, utan anklagelser om rasism. Samma sak med ”hatare”: anklagelsen om hat är farligare än verkliga hatare (de är aldrig särskilt många, och de faller oftst på eget grepp). Men anklagelsen kan i generella svep stämpla väldigt stora grupper av människor, som sedan ådrar sig kollektivt förakt för obegränsad tid.
Bard tar också upp Larry Elder, Candace Owens och Martin Luther King. Som bekant har Bard hamnat i kylan efter en ”förfärlig tweet”, som uppenbarligen gett honom rasiststämpeln. Det intressanta är att han säger sig ha återgett Martin Luther Kings budskap i den tweeten! Vi ska nu kolla upp huruvida det kan stämma. För i så fall är sannerligen det här landet mycket illa ute, om man betänker att MLK är att anse som antirasismens förkämpe #1. Här Bards tweet:
If black lives want to matter, then black lives get their fucking shit together, study hard, go to work, make their own money instead of depend on welfare, stop lying, get out of prison, and become heroes instead of self-appointed victims for the world to laugh at. That matters!
Jag ser själv ingen rasism här. Riktig rasism uttrycker förakt pga ras. En klar, definitiv nedvärdering. Inget sånt här. Det här är mera ”tough love”; en välbehövlig spark i arslet: sjunk inte ner i en offermentalitet! Ta tag i era liv, bli hjältar! En rasist skulle inte säga ”bli hjältar”!!
En kärleksfull far skulle kunna säga detta till sin son, eller dotter, som håller på att fara illa!
MLK:s mest berömda tal I Have A Dream, skulle inte vara möjligt att återge idag på många håll, eftersom MLK använder ordet ”negro” på ett par ställen (!) Men tonen i hela talet (vilket är det väsentliga) manar till total jämställdhet mellan svarta och vita. Det är det som är “the dream”. Han uppmanar de svarta att aldrig ge upp, och inte gå ner sig i bitterhet eller ta till fysiskt våld. MLK skapar balans! Men dagens ”antirasister” skapar obalans, genom att uttrycka agg mot vita. Agg mot de som har det lite bättre. MLK skulle aldrig ha skapat ett BLM, utan ett ALM (All Lives Matter).
But there is something that I must say to my people, who stand on the warm threshold which leads into the palace of justice: In the process of gaining our rightful place, we must not be guilty of wrongful deeds. Let us not seek to satisfy our thirst for freedom by drinking from the cup of bitterness and hatred. We must forever conduct our struggle on the high plane of dignity and discipline. We must not allow our creative protest to degenerate into physical violence. Again and again, we must rise to the majestic heights of meeting physical force with soul force.
I ett förunderligt tal på temat om yttrandefrihet och politisk korrekthet går en maniskt vankande Jordan B. Peterson som katten kring het gröt. Vad handlar det om? Vad det än är, är det något centralt, stort och skrämmande, och som han egentligen aldrig får ur sig.
Klart är för den vakne lyssnaren att vi står inför ett nytt paradigm. En ödesfråga för hela mänskligheten.
Det är ett mästerligt tal han håller här. Jag har sagt det förr i diverse forum, och jag säger det igen: Det här är en monolog i världsklass, rentav Shakespeare-klass. Se den!
Jag anser att det är en bra ingång till det inlägg som här föreligger. Under denna monolog rekommenderar Peterson nämligen boken Explaining Postmodernism– Skepticism and Socialism from Rousseau to Focault, av Stephen R.C. Hicks. Jag har läst den (gratis PDF här), och börjar fatta vad Peterson egentligen syftar på, i synnerhet som han under talet även nämner Alexander Solsjenitsyn, och hans GULAG-arkipelagen, som jag först läste på 70-talet men nu läser igen.
Om Postmodernism: För den som inte vet vad det handlar om, föregångaren Modernism, med dess koppling till Upplysningen etc, hänvisas till andra källor – eller varför inte läsa Hicks bok? Jag kan inte gå djupare in på bakgrunden här, mer än att visa denna bild.
Vi går nu, som det verkar, från en era av modernism med dess realism, objektivism, individualism och kapitalism, till en ny era av postmodernism – med dess raka motsatser till modernism, i princip.
Vilka är postmodernisterna? Vi läser:
The names of the postmodern vanguard are now familiar: Michel Foucault, Jacques Derrida, Jean-François Lyotard, and Richard Rorty. They are its leading strategists. They set the direction of the movement and provide it with its most potent tools. The vanguard is aided by other familiar and often infamous names: Stanley Fish and Frank Lentricchia in literary and legal criticism, Catharine MacKinnon and Andrea Dworkin in feminist legal criticism, Jacques Lacan in psychology, Robert Venturi and Andreas Huyssen in architectural criticism, and Luce Irigaray in the criticism of science.
Jag vet inte varifrån detta ytterst kommer, vem som driver det, om det är naturlig ”progress”, evolution av mänskligheten, eller om det helt sonika – måhända illasinnat – styrs genom media, utbildning och politik.
På den här bloggen ser jag i vanlig ordning saken från ett icke-dualistiskt perspektiv. Jag är vidare politiskt helt neutral, och tar mig i detta friheten att se bägge sidor neutralt. Jag ”måste” inte tycka något. Det här är också min personliga blogg, och jag “hävdar” inget här.
Jag har länge känt inombords att något är på gång, där vi alla måste vakna upp och genomskåda vår polariserade världsbild. Och… ja, OK. Jag tvivlar starkt på att det här är en helt naturlig utveckling.
Det basala i det som kommer, är synen på vad som är verkligt. Vår verklighetsuppfattning är nu i fokus!
Här finns en myriad av olika ”ismer”. För att hålla oss till en enkel nivå utan att bli alltför akademiska, kan vi börja med att ta fasta på två huvuddrag: materialism, med dess motsats idealism:
Materialism:
Verkligheten är därute, utanför oss, existerande oberoende av oss, vi är produkter av – och beroende av – denna verklighet, ytterst materia. Den fanns där före oss.
Idealism:
Verkligheten är inom oss. I medvetande. Om vi (dvs alla medvetna varelser i hela universum) inte existerar, existerar heller inte universum.
Det finns en rad under-ismer. Till materialism ansluter sig t ex rationalism, och realism.
Till idealismen ansluter empiricism, som är nästan samma som idealism, med skillnaden att allt vi vet kommer ur sinnesperceptioner. Det KAN för en empiricist existera ett universum därute oavsett om vi existerar eller inte…. det blir snabbt komplicerat, den som vill kan fördjupa sig.
Materialism bildar naturligt underlag för objektivitet (förväxla ej med objektivism, vilket är en filosofi av Ayn Rand).
Objekt, med massa. Mycket enkelt.
Objektivitet: sakligt och opartiskt förhållningssätt. Man måste vara noga med orden i dessa utmarker.
Det var Immanuel Kant som tog första steget mot postmodernismen, i och med att Kant ”förnekade objektivitet”, menar Hicks, och Kant ådrar sig därmed kritik i och med att han då tog ett religiöst hänsyn.
Jag håller inte riktigt med honom här. Många (inräknat logiker som Wittgenstein och Russell) tvivlar på existensen av en fristående, objektiv sanning därute:
At the beginning of the twentieth century, Bertrand Russell best foreshadowed what was to come. In the final chapter of an often-read introductory book, The Problems of Philosophy (1912), Russell summarized the history of philosophy as a repeating series of failures to answer its questions. Can we prove that there is an external world? No. Can we prove that there is cause and effect? No. Can we validate the objectivity of our inductive generalizations? No. Can we find an objective basis for morality? Definitely not. Russell concluded that philosophy cannot answer its questions and so came to believe that any value philosophy might have cannot lie in being able to offer truth or wisdom. Ludwig Wittgenstein and the early Logical Positivists agreed with Russell, taking his conclusions one step further by offering an explanation for philosophy’s failure: Philosophy cannot answer its questions because its questions are simply meaningless.
Man kan anlägga ett ”andligt” synsätt som inte har med religion att göra, utan snarare bara en klar betraktelse av vad man själv är som den medvetna upplevaren (subjektet) i relation till vad som är ”därute” (objektet), alltså utan att dra in religion. Det här är viktigt. Här finns ett fält där ren logik kan tillämpas, som är lätt att missa, i den annars mycket hätska polarisering som råder mellan vetenskap och religion.
En annan filosof i sammanhanget är fenomenologen Edmund Husserl, som i sin essä Fenomenologin och Filosofins Kris säger:
Detta menar jag på största allvar: En objektiv vetenskap om anden, en objektiv själslära, objektiv i den meningen att den tillskriver själarna och persongemenskaperna en inexistens i rumtidslighetens former, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas.
…
Omvärld är ett begrepp som uteslutande hör hemma inom den andliga sfären. Att vi lever i en bestämd omvärld, som alla våra omsorger och strävanden gäller, det är ett faktum som utspelar sig uteslutande inom det andliga.
-Edmund Husserl
Fenomenologin uppstod av allt att döma ur den sk Neo-Kantianismen, som var en reaktion på den marxistiska materialistiska doktrin som flammade upp.
Denna bok, skriven av ingen mindre än Vladimir Lenin, var obligatorisk läsning i bolsjevikernas Sovjet:
Den som gräver i detta ser snart att många namn figurerar här. Det är lätt att gå ner sig och tappa tråden, villa bort sig i motsägelser. Om Friedrich Hegel – vi kommer in mer på honom snart – sägs också att han var idealist, dvs motsatsen till materialist, och att han av andra än Marx tolkas som sådan. Det finns en skiljelinje. ”old Hegelians/young Hegelians”. Det är sannolikt att politiska riktningar uttolkar sina egna versioner av filosoferna, liksom de gärna gör av vetenskapen? Vi ser att ur Darwins lära kom en politisk linje som hävdade ”den starkes rätt” – dvs fascism – fast Darwin själv aldrig sade nåt sådant.
Politiskt sett stod dock Hegel till höger, vilket är intressant i det följande.
Objekt, med massa var det. Emellertid sträcker sig objekt-begreppet längre än så. Allt som man kan sätta en etikett på kan vara ett objekt. Dvs även en tanke. Ett minne är också ett objekt. Om du tittar på en skördetröska ute på en åker, sedan sluter ögonen och återkallar minnesbilden av skördetröskan, så är den bilden ett objekt. Är bilden också tanke? Många menar att det är så, själv tror jag inte man ska kalla det tanke. Däremot funderingar kring bilden: När var det jag såg den? Undrar om den står kvar?
Man kan dock säga: vi har en databas av otaliga sådana bilder, jämte våra tankar omkring dem, och detta sammantaget bildar då vår objektiva verklighet.
Enligt Einsteins formel E=mc2, som kan omformas till m = E / c2, så är massa en form av energi. Minnesbilden av skördetröskan är energi. Men även den faktiska fysiska skördetröskan är energi.
Massa är kondenserad energi, ett tillfälligt energetiskt tillstånd. Någon faktisk massa existerar troligen inte; vi erinrar oss att atomen består av 99.999999% tomrum (det är antagligen 100% men det är för kontroversiellt att säga!). Materialisterna är mycket rädda om sin doktrin. Allehanda försök har gjorts att eliminera formeln E=mc2, inte minst genom att svartmåla Einsteins person. Bara i dagarna läste jag något om att ljushastigheten KAN överskridas,
… vilket skulle bevisa att Einstein haft fel i allt han sagt; vi känner redan till Luce Irigaray, nämnd här ovan, som i postmodernistisk iver försökt få E=mc2 struken ur fysikböcker, eftersom formeln är sexistisk; ljushastigheten i kvadrat är för fort för kvinnor menar hon. Varför kan man inte lika gärna använda nån mer lämplig hastighet? (om detta är ironi eller ej är jag inte 100% säker på, men med tanke på övriga postmodernistiska galenskaper man kan se, tvivlar jag inte ett ögonblick på att det är sant). Jag har tidigare nämnt Tanja Bergkvist, mycket modig kvinnlig matematiker som reagerat på genustokerierna, vilket också är en del av den postmodernistiska agendan. Ni som ännu inte sett Tanja, se här:
Solsjenitsyn skriver också i boken I den Första Kretsen att Einsteins relativitetsteori klassades som kontrarevolutionär tankeverksamhet – ”underminering av den historiska materialismen” och renderade den som ens vågade tänka på de nya farliga idéerna mycket hårda straff.
Tendensen mot materialism är mer förståelig när man betänker att Marx var ekonom i första hand. Det är lätt att glömma när hans teorier om det mänskliga psyket (arbetarnas osvikliga drift att starta revolution, t ex) ofta slår slint. Marx var ingen psykolog. I marxismen tenderar människan att bli en helt och hållet ekonomisk varelse. I den aspekten passade Hegel bra, som med sin tes-mot-antites som resulterar i syntes helt enkelt skapade den ekonomiska motorn, samtidigt som ett elitistiskt paradigm cementerades. Följande monstrositet av Hegel (om han nu skrev detta):
“It must further be understood that all the worth which the human being possesses—all spiritual reality, he possesses only through the State.”
… säger det mesta. Detta är fullkomligt fruktansvärt. Låt det sjunka in ett tag. Denna koppling till Staten, är också en koppling till det Absoluta:
The State, to the extent that it participates in the Absolute, is God’s instrument for achieving his purposes. “The State,” accordingly, “is the Divine Idea as it exists on Earth.”
Katolska kyrkan på inkvisitionens tid kunde inte ha sagt det bättre (bara byt ”Staten” mot ”Kyrkan” – samma sak för medborgaren). Påven är Gud på jorden.
Så vi ska godkänna Staten – Lagen – som Gud, DET ABSOLUTA, som aldrig kan ha fel. Det här visste Franz Kafka. Och många andra, Orwell…Tolstoj, Dostojevskij… och givetvis Solsjenitsyn – den som läst hans bok om GULAG vet också allt om Hegel. Hans filosofi tillämpas här. Inte minst av Tjekans förhörsledare, alla kunniga i kommunistisk hegelsk dialektik.
Det är alltsedan någon elit tog sig en rätt att förkroppsliga DET ABSOLUTA, som man kan ta sig samma rätt att kräva blind lydnad, som aldrig får emotsägas.
Samt möjligheten att alltid behålla sin makt genom att kräva perfektion av motståndare. De vet att perfektion inte kan existera. Det går alltid att finna någon detalj i alla framställningar som inte stämmer perfekt med någon standard som de själva bestämt (och som de kan justera efter godtycke).
Och nu kan man applicera SKULD!
Katolska kyrkan sa t ex att individen är ”född i synd”, och därmed från födsel satt i ett läge där denne är beroende av kyrkans nåd, och kyrkan därmed en auktoritet som kan döma folk till helvetet eller till himmelriket. Precis som Staten. Lite olika benämningar bara, men strukturellt samma sak för individen. Kyrkan är alltså en institution som utger sig vara andlig, men som egentligen vill kontrollera anden och hålla individen på en materialistisk nivå. Systemet med avlatsbrev – där man kunde köpa sig fri från helvetes eld – är en indikation på detta. Kyrkan faller inom mammons makt.
Av allt att döma fanns en kollektivistisk höger och en kollektivistisk vänster.
Det är alltså intressant att notera att det fanns högerfolk (dvs kollektivistisk höger) som var djupt engagerade i socialismen: Oswald Spengler, Johann Plenge, Ernst Jünger mfl- som hade hopp om socialismen men som alla såg Marx som ett hot. Plenge skrev en essä- Marx und Hegel där han poängterade att det är nödvändigt att förstå Hegel för att förstå Marx. Uppenbarligen var Plenge först socialdemokrat*, men klassades ”höger” efter att ha utgivit essän!
Termerna ”höger” resp. ”vänster” blir i och med Hegel rätt betydelselösa, eftersom han är filosofen som skapar polariteter som dessa, och som skiftar dem efter behag (och folk blir grundlurade). (I det följande ber jag dig alltså att inte fokusera på höger och vänster, som det godas kamp mot det onda, utan på dualism, och dess extremfall polarisering. Marxismen är en ideologi, som anammar Hegel. Hegel är filosofen som skapar två polariteter – tes mot antites – som nu blir höger mot vänster). Våra mainstream media följer oftast en (kultur)marxistisk linje. Och dessa media jobbar oavsett vilka politiska partier folket röstar på.
*(En till parantes: Det är intressant att notera att socialdemokratin var först på plan! ”Kommunism” är ett senare begrepp!? Se Lenins Collected Works, där han utgår från sin lära som socialdemokrat, inte bolsjevik eller kommunist! Åtminstone i de tidiga delarna. Lenin skrev f.ö. en ENORM massa. Vi talar här om 45 volymer ´a 5-600 sidor ca.)
När man utger sig härbärgera DET ABSOLUTA, kan man alltså kräva perfektion av sin motståndare. Den som inte tycker exakt som jag är min motståndare – dvs ”höger”. Känns mönstret igen t ex från nutida mainstream media? Det är ett ständigt tal om högerextremism – men aldrig ett ord om vänsterextremism.
Why is it that the leading postmodern thinkers are Left in their politics—in most cases,¨far Left? And why is it that that prominent segment of the Left—the same Left that traditionally defended its positions on the modernist grounds of reason, science, fairness for all, and optimism—is now voicing themes of anti-reason, anti-science, all’s-fair-in-love-and-war, and cynicism?
Postmodernists are not individuals who have reached relativistic conclusions about epistemology and then found comfort in a wide variety of political persuasions. Postmodernists are monolithically far Left-wing in their politics. Michel Foucault, Jacques Derrida, Jean-François Lyotard, and Richard Rorty are all far Left.
“Absoluthets”-paradigmet perverterar den dualistiska hegelianska konflikten fullkomligt. I dess extremform – det vi kallar polarisering – när vi har två läger i konflikt och bägge i affekt – får vi ofta två helt absurda motpoler i konflikt, där bägge sidor VET att de har rätt, och de vet att de har EXTREMT RÄTT. Det här är en mycket farlig situation. Men postmodernismen skapar medvetet den här situationen genom att tvärtemot-vända modernismens uppfattningar, vilket skapar upprördhet, ilska, vrede och förvirring. Och rädsla. Eller total likgiltighet (som i Sverige). Postmodernismen ”tror inte på förnuft”, och de ”tror inte på logik”. Allt blir nu åsikt, och allt får samma värde. Men i extremtolkningen råder alltså de absurda extremerna: En skolflickas rädslor är plötsligt lika mycket värda som all samlad klimatforskning och ska beaktas på samma nivå – och går före kompetens! Och det inom ett livsviktigt område. Hela världen måste lyssna på en flicka som inte gått klart grundskolan, som tar stor plats och i praktiken (om än omedvetet) dikterar vilka professorer vi ska lyssna på.
I Sverige märker man inte hur absurt det här är, eftersom konsensus har glidit så långt ut på den vänsterextrema skalan man kan komma (och resten av linjalen är det som ligger högerom), och upplevs som fullt normal objektiv verklighet, än om minsta hostning kommer från ”höger”. Ingen noterar att bara man frågar varifrån data hämtas, så är man snabbt nazist. Det är otroligt mycket som blir ”höger” när de vänsterextrema trängs på de första 3 millimetrarna (måttet på åsiktskorridoren?)
Vetenskapen – läs: vad folk i gemen tror är vetenskap – passar m a o det materialistiska paradigmet förträffligt. Vetenskap ÄR just absolut, tror många. En vetenskaplig sanning ÄR sann, bortom ifrågasättande. Man frågar alltså inte mera. I Sverige verkar vi redan ha bejakat postmodernismen fullt ut, såtillvida att ingen applicerar ens en gnutta förnuft, ens en gnutta logik, för att ens medelst en första grovgallring kolla rimligheten i alla tokerier som kommer. Det här med kannibalism som talats om i TV4 – ett exempel. Kannibalism för klimatet! Det kommer ju från vetenskapligt håll. Bara ”högern” på Facebook reagerar. Där läste jag förresten så sent som idag att en bokstav till kanske snart ska läggas till HBTQ-serien: P, som i Pedophilia!
Man kan m a o tydligt se att moralen far illa. Rättare sagt, vi applicerar den moral Staten har (var Staten nu är, Kafka hade uppenbara problem att finna den). I ett gudlöst samhälle försvinner den moraliska kompassen, oavsett vad man nu tycker om ”gud”. Ingen vet vad som är rätt eller fel längre. Om vi avskriver Gud, tar människor över, som själva gärna vill vara Gud. Vet du vilka de människorna är? Patrik Engellau skriver i en sällsam artikel om hur man med en subtil manöver kopplade bort Gud från individens rättigheter. I den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 respekterades individen som, som han uttrycker det, ”sakrosankt” och av högre makt tillerkänd oförytterliga rättigheter, att alla människor är skapade lika inför Gud, och att detta måste respekteras.
I senare deklarationer – den senaste är FNs deklaration om mänskliga rättigheter – försvinner snabbt de ”sakrosankta” delarna; individen tänks nu alltmer som en ekonomisk, social och rent kroppslig varelse, vars rättigheter är ekonomiska och sociala, och att vi nu är lika inför lagen . Alltså Staten.
”Det Absoluta”, som alltså tidigare var tillerkänt individen, tillfaller nu Staten. Notera alltså att det har ingen betydelse om du är ateist eller något annat. Det är en frihet som tas ifrån dig likafullt!
Konsekvensen av detta blir att moralen dalar, medan man ändock håller fast vid den flitigt inhamrade värdegrunden ”allas lika värde”. Moralen, som förr var din egen helgade mark, kan nu tvingas på dig utifrån. Michel Focault tog djupt intryck av Panoptikon-fängelsets princip och överhuvudtaget fängelset som den ideala miljön för absolut kontroll:
Prison is the only place where power is manifested in its naked state, in its most excessive form, and where it is justified as moral force. What is fascinating about prisons is that, for once, power doesn’t hide or mask itself; it reveals itself as tyranny pursued into the tiniest details; it is cynical and at the same time pure and entirely ‘justified,’ because its practice can be totally formulated within the framework of morality. -Michel Focault
Jag tänkte nu runda av detta, men vill ha fram en viktig punkt till, som bygger på ovanstående.
Den aktör inom postmodernismen som vållar Peterson störst bekymmer verkar vara Derrida, som helt enkelt försöker styra vårt språk, och stänga in det, göra det ”ofarligt”, harmlöst och helt kontrollerbart.
Inom modernismen är vi vana vid språket som ett medium som förmår ”avtäcka” verkligheten, genom att använda bilder och metaforer, ”pekare” till verkligheten:
To the modernist, the “mask” metaphor is a recognition of the fact that words are not always to be taken literally or as directly stating a fact—that people can use language elliptically, metaphorically, or to state falsehoods, that language can be textured with layers of meaning, and that it can be used to cover hypocrisies or to rationalize.
I postmodernismen är det slut på det här nu:
For the postmodernist, by contrast, interpretation and investigation never terminate with reality. Language connects only with more language, never with a non-linguistic reality. In Jacques Derrida’s words, “[t]he fact of language is probably the only fact ultimately to resist all parenthization.”
That is to say, we cannot get outside of language. Language is an “internal,” self-referential system, and there is no way to get “external” to it—although even to speak of “internal” and “external” is also meaningless on postmodern grounds.
…
Derrida deconstructs language and turns it into a vehicle of aesthetic play.
Ett “praktiskt” exempel:
Stanley Fish … calls all opponents of racial preferences bigots and lumps them in with the Ku Klux Klan. Andrea Dworkin calls all heterosexual males rapists and repeatedly labels “Amerika” a fascist state. With such rhetoric, truth or falsity is not the issue: what matters primarily is the language’s effectiveness.
Peterson formligen spyr åt detta. Och jag håller med. Jag erinrar mig konversationer jag haft med folk, som inte kan fatta en metafor, utan kräver bokstavlig tolkning. Och de kan inte abstrahera. De verkar inte kunna skapa en visuell bild medelst ord i sinnet att relatera till, för att förstå nästa mening. De begriper inte poesi alls. Lite djupare litteratur som Shakespeare, Dostojevskij, etc – som ofta kräver förmåga att ”läsa mellan raderna”, är helt uteslutet. Humor? Jättesvårt.
Framförallt på Zeitgeiströrelsens forum stötte jag på dessa människor. De var ofta yngre, amerikanska kommunister. Men även svenskar, i rörelsens svenska gren. Somliga av dem sa sig rentav vara satanister. Och jag fattar. Det är samma sak. Satanism – upproret mot Gud – är att bevisa att Gud hade fel när han gav människor fri vilja (eller att Gud inte alls existerar), det är åtagandet att själv göra ett bättre jobb än Gud.
*
Allt det här förefaller stort, mörkt och sinistert. Jag vet. Men det är alltid mörkast innan gryningen. Tillvaron är så oändligt mycket större än detta. Som du ser är det något som vill stänga in, pervertera och gömma sig, som har framförallt ekonomisk makt över oss. Deras tid är räknad, och de kommer att försvinna för gott.
Jag ska skriva ännu ett inlägg om vad jag anser vara vägen ut ur den här skiten. Det handlar inte om duality alltså, utan om non-duality. Lyssna t ex på Rupert Spira.
Nu handlar det om andlighet. Här går man inom sig – ett steg den materialistiska vetenskapen aldrig, aldrig tar, därmed uppstår sannolikt de problem som nämnts här. Här finns hopp! Här finns ljus!
I det schema som angetts ovan skulle jag anta att han passar bäst in bland empiricisterna, och att han ligger närmast Husserl:
I anslutning till förra inlägget om klimatet, ser jag behovet att ånyo klargöra mina erfarenheter av ämnena vetenskap och religion, två huvudämnen på denna blogg m a o. Det är två ytterst intressanta ämnen. Vad som (egentligen) är verklighet, fascinerar oupphörligen. Vem, eller vad, upplever verkligheten? Existerar det en fristående verklighet därute, oberoende av upplevaren? Jag tror vi lever i en dynamisk tid nu, där dessa frågor kanske (äntligen) får svar. Det jag ämnar säga i detta inlägg är inget nytt för den som följt denna blogg, utan alltså bara en sammanfattning av sådant jag tidigare sagt. Min egen bakgrund är högskoleexamen i fysikalisk mätteknik. Jag vet något om datainsamling. Det vore förmätet att påstå att jag kan allt om vetenskaplig metod, men jag kan säga något om vad den INTE är. Det kan nog också du. Vi borde alla hålla oss till det vi VET.
(“Scientism” i det följande, skiljer sig från engelskans “science”, och kan till svenska översättas som “vetenskaplig fundamentalism”. Teknokrati är en annan, men inte helt perfekt översättning. Med “scientist” här menas dock inte engelskans “scientist” (vetenskapsman), utan en utövare av scientism)
I korthet tror jag att dagens klimatdebatt i många delar är en debatt mellan vetenskap och scientism. Andra delar är makt, pengar och korruption. Det finns inga klara gränser mellan dem, dock, utan de kan väva in.
Vad är vetenskap?
För mig är vetenskap i första hand ett verktyg. Den vetenskapliga metoden är ett verktyg, som korrekt använt gagnar min förståelse av verkligheten. Man ska inte blanda ihop sin verklighetsuppfattning med verktyget, utan använda verktyget för att berika sin verklighetsuppfattning.
Det är viktigt att hålla isär dessa begrepp.
Som en vetenskapligt orienterad människa identifierar jag inte mig själv med något utanför mig själv. För jag kan inte veta vad som är är utanför mig själv. Jag kan aldrig lägga min prestige eller min säkerhet i mina – eller andras – vetenskapliga rön eftersom jag vet att saker kan förändras. Vetenskapen måste alltid ha friheten att förändras. Jag sätter inte heller upp vetenskapen som ett slags alternativ till Gud, som sätter sig i något slags motsatsförhållande till Gud. Eller något annat. Såvida jag inte VET.
Vad är scientism?
En scientist är oftast inte själv vetenskapsman. Men han/hon sätter sig gärna över vetenskapsmän, och bestämmer vilka som har rätt och vilka som har fel.
Scientism är vetenskap sedd som en religion. För en scientist har vetenskap helt enkelt (mentalt) bytt plats med Gud, såsom den yttre entiteten av ofelbarhet, av högsta sanning.
Strukturen är densamma som kyrkans struktur: något stort därute, vars innersta väsen är förborgat för mig, men som jag kan få del av genom experter som är kunniga om detta väsen. I kyrkan är det prästerskapet som är experterna, i scientismens fall är de vetenskapsmän, eller någon företrädare för vetenskapsmän.
Som scientist är jag beroende av denna abstraktion därute, och jag identifierar därmed mig själv med den. Samtidigt tror jag inte längre, utan jag vet.
Emellertid måste jag tro förbehållslöst på att vetenskapsmännen gör sitt jobb, och att det inte sker någon korruption mellan vetenskapsmän och vetenskapsmännens företrädare, eller att inte någon annan intressent blandar sig in. Det finns alltså många faktorer här som jag inte kan veta, och som jag har obefintlig koll på, men det förtränger jag.
Som troende i en kyrka bekymrar jag mig inte om de konstigheter man kan finna i kyrkan, utan jag har min tro, det är min världsuppfattning, det är jag.
Precis som en troende i en kyrka tyr sig till de han tror har den ”rätta” uttolkningen av skrifterna, tyr sig scientisten till de han tror har den rätta uttolkningen av vetenskapen.
Precis som en troende i en kyrka ”vet” att just hans kyrka är den enda sanna kyrkan, tror scientisten att just hans vetenskap är den enda sanna vetenskapen – samtidigt som han ser ner på religiösa troende i kyrkor – de tror ju!
En scientist vet alltså inget själv, men har totalblockerat sig själv inför denna förfärliga eventualitet. En scientist har istället identifierat sig själv med de som VET. Och han/hon pumpar gärna upp sitt ego med detta, och tillhör därmed en exklusiv grupp; ”det bättre folket”. En scientist är en subjektiv person som kallar sig objektiv, och kritiskt tänkande, som gärna vill drämma till andra i kraft av sitt jäsande ego.
Bland de religiösa ser vi också den tendensen. Många ”vet” att de själva tillhör den rätta kyrkan, och att de med enbart medelst detta medlemsskap, är garanterade en plats i himmelriket. Det här är mycket vanligt.
Jag har haft debatter med religiösa troende, och med scientister. Det är exakt samma debatt. De funkar på exakt samma sätt. Strukturerna de sitter i kallas bara något annat men det är ingen reell skillnad.
Fanatiskt religiöst troende rättare sagt. Det är nämligen så, att eftersom en scientist tycker sig VETA, ger det honom/henne rätten att sätta sig över andra, och helst tvinga på andra sin ”vetenskapliga sanning”. Arrogansen har stigit till en extra nivå.
Det här är naturligtvis mycket farligt. En religiös fanatiker VET också att han har rätt. Så till den grad att han kan spränga sig i luften och dra med sig andra. Här är dock en skillnad. Den religiöse ”vet” att han ska välkomnas i ett himmelrike och få den högste gudens tack för sitt dåd, och kanske en extra bonus för alla otrogna som dras med.
Vi har inga scientister (som är mera emotionellt modererade) bland självmordsbombare, utan det tar sig andra uttryck. Såsom åtgärder i det fördolda, som att censurera information, ryktesspridning mot folk som de ”vet” har fel, etc.
Som sant vetenskaplig, måste jag hålla en balans mellan det subjektiva och det objektiva. Även inom vetenskap måste man kunna vara subjektiv ibland. Man måste få tro på att en idé kan ha relevans, varpå man skapar en teori, så testar man den teorin och om det inte håller förkastas teorin.
För en fanatisk scientist (som själv är totalt subjektiv men det ser han inte) står det subjektiva i konflikt med det objektiva. FAKTA ska styra. Som om fakta i sig själv skulle kunna ha någon bärighet. Vetenskap och fakta ska råda, som om det vore en fristående process, fri från subjektivitet, fri från mänsklig inblandning.
En extrem scientist kan inte förstå ett klassiskt trick som cherry-picking. Om jag, för att påvisa något, samlar in mina data från enbart Sibirien, får jag ett annat utfall än om jag skulle samla in data slumpmässigt från hela världen.
Det kallas alltså cherry-picking.
Om jag vill visa medellängden för människor i Zimbabwe, och plockar bort alla längder under 1,75, kommer resultatet att påvisa en högre medellängd än om jag inte filtrerat. Ändå har jag följt den vetenskapliga metoden. Det blinkar inte rött nånstans.
Det här fattar inte en scientist överhuvudtaget. Han tror inte sånt här KAN hända.
Han ber mig om vetenskapliga belägg för mitt påstående. Alltså för att sånt KAN hända. Och visst, att filtrera sina data på detta vis, är ju moraliskt, etiskt felaktigt, eftersom det faktiskt förleder.
Men en scientist befattar sig ENBART med det som är objektivt.
Moral och etik är subjektiva saker, och faller helt utanför hans ram!
Scientisten ber dig – papegojaktigt – redovisa objektiva FAKTA som backar upp påståendet. Om jag hänvisar till något subjektivt, som i detta fall, kan han alltså avfärda mig såsom ovetenskaplig.
Sådana här människor existerar faktiskt. Jag har haft debatter med dem, och man kommer naturligtvis ingen vart. Naturligtvis förlorade jag dessa Kafka-artade debatter. Tyvärr vinner de oftast debatter. Nästan alltid, faktiskt. Varför vinner de tror du?
Det finns sannolikt inget mera infekterat i dagens värld än klimatfrågan. Det där evinnerliga klimathotet. Ingen har undgått det. Ämnet är numera så laddat att knappt någon vågar prata om det utan att bli påhoppad. Jag har själv inte nämnt något om klimatet, i varje fall inte i någon direkt riktad artikel, så det är inte utan viss bävan jag nalkas ämnet.
Numera lägger jag som bekant in en ”disclaimer” i början av mina inlägg, för att hålla mig fri från eventuella anklagelser. Således: Detta är min privata blogg. Jag ”hävdar” inget här. Det är min egen resa och allt jag skriver här är för min egen skull. Begrips? Då kan vi gå vidare.
För att förstå ämnets komplexitet, måste vi – innan vi kan anamma ett helt neutralt och ofärgat synsätt på problemet (vilket torde vara ett grundkrav) – konfrontera en rad andra faktorer som i hög grad kan påverka vårt synsätt på problemet. Först när alla dessa faktorer hanterats kan vi besvara frågan huruvida ett klimathot faktiskt föreligger och, om så är fallet, vilka åtgärder som behöver vidtas.
Det blir rätt mycket länkar i detta inlägg. Jag tror det blir fler , ju mer ”kontroversiellt” ämnet är. Mitt råd är att först läsa igenom artikeln utan att klicka på någon länk. Därefter kan man läsa en ytterligare gång, med länkar, för fördjupning. Säg till om jag har fel!
Varifrån kommer då alla utsagor om att klimathot föreligger?
Från vetenskapen, eller hur? Det borde det vara. Det ska vara vetenskapen. Annars vore det ingen mening med nånting. Misstanken om att det även finns något annat i omlopp, som ett pågående ”klimatbedrägeri” indikerar att polarisering råder (inte minst ifråga om polarisen 😉 ). Jag ska därför söka utreda bägge sidor i denna debatt. Mitt primära syfte att finna vad som är SANT. Jag väljer inte direkt någon ”sida”. Istället för att gå åt höger eller åt vänster vill jag gå UPP, till en punkt där man har överblick och ser vad som sker.
Om vi nu tänker oss vetenskapen som en helt oberoende och omutbar process av forskning, studier, mätningar och tester, som pågår oavbrutet i mänsklighetens tjänst – fri från några andra syften såsom vinstintressen, politiska mål, agendor osv, då vore allt frid och fröjd. När en sådan vetenskap meddelar ett problem, måste vi lyssna. Vi måste släppa allt vi håller på med för att lyssna på en sådan instans.
När vi istället lyssnar andäktigt på en 15-åring som skolkar från grundskolan för att demonstrera vid riksdagshuset mot vuxenvärldens tröghet i klimatfrågan, kallas ”klimat-Jesus” och drar med sig andra barn från andra länder, torde det vara en signal om att något inte är som det ska. Vi återkommer till det.
Vi (dvs ”gemene man”) vill gärna se vetenskapen på det sätt som beskrivits. Den vetenskapliga metoden – enligt en mycket utbredd sinnesbild – bryr sig inte om själviska hänsyn, såsom ego, eller några subjektiva intressen alls. Vetenskapens metod slår lika mot alla, mäktig som rik. Jag har hört någon beskriva denna metod som ett Ofelbarhetens Yttersta Instrument, som rentav ”renar sig självt” från korruption. Hur det skulle gå till vet jag ännu inte. Men vetenskapen framhålls nu plötsligt som en självgående process, oberoende av mänsklig inblandning, vilket är rätt anmärkningsvärt. Jag har läst såpass mycket fysik att jag åtminstone kan säga det. Det vore fåfängt av mig att påstå att jag kan redogöra för den vetenskapliga metodens alla aspekter. Men, jag kan säga en del om vad den INTE är. Det kan nog du också.
Den vetenskapliga metoden tillämpas typiskt på insamlade data av något slag. Att det härvid är möjligt att påverka metodens utfall genom att välja var man plockar sina data (t ex genom s.k. cherry-picking) torde vara uppenbart. Tyvärr tänker alltför många av oss inte ens så långt. Så många nöjer sig med: ”bara det är vetenskap!”, som vore det en kvalitetsstämpel på att det har gått rätt till. Rentav att en lag om Absolut Sanning bifallits.
I det sammanhanget är det intressant att konstatera att vetenskapen tycks vara ovanligt splittrad när det kommer till klimatfrågan. I Sverige finner vi två huvudfåror – Uppsalainitiativet och Stockholmsinitiativet (de kan ha bytt namn nu) – var och en med sin vetenskap som uppenbarligen ligger i konflikt med det motstående ”initiativets” vetenskap. I åtanke att det bara kan finnas EN sanning*, torde detta sakernas förhållande vara ytterligare en signal om att något inte är som det ska.
*) Modifikation på denna punkt: det är lätt att resonera rent logiskt: ”antingen är det RÄTT eller FEL. Men man måste också klargöra exakt vad som mäts i respektive fall. Det är inte så enkelt i verkligheten)
En tendens finns, att låta alltför hastigt påkomna idéer styra oss, som kanske snarare ligger på emotionell nivå, än grundad på någon faktisk vetenskap. Vi finner snart att mänskliga faktorer spelar in, och att vetenskapen ingalunda står bortom mänskligt inflytande.
Vi har som nämnts en rad faktorer, låt oss säga intressen, att förstå, innan vi kan se den faktiska verkligheten:
Ekonomiska hänsyn. Vinstintresse, i första hand kanske från oljeindustrin, som är underkastad krav på ständig tillväxt. Denna vill fortsätta med fossila bränslen och verksamhet som vräker ut koldioxid i atmosfären. Vetenskap som är beroende av ekonomiska anslag kommer också in här.
En pågående globaliseringsprocess. Det har knappast heller undgått någon. Det finns ett intresse av att centralisera makten till en enda, global instans. FN kommer snabbt in här, och just FN har ett starkt inflytande över klimatfrågan, via IPCC. Företag, och banker, vill ha globalisering. Se även Global Compact-avtalet, som skett på initiativ av FN, där vi numera har en punkt om ”klimatflyktingar”.
Politiska intressen. Politiker, som bygger sin framgång på någon vetenskap. Eftersom vetenskapen skaffat sig rykte om att vara så ”absolut”, och vinner sådan respekt i de breda folklagren, erhåller politikern en stor fördel gentemot andra om han/hon kan ta stöd av vetenskap (vilket naturligtvis förutsätter att vetenskapen inte plötsligt ändrar på sig). Ett exempel är Al Gore.
Alla dessa tre faktorer styr i sin tur media, MSM, vilket i sin tur påverkar vår världsbild. Som ytterligare faktor att ”hantera” innan vi kan se verkligheten skulle alltså kunna tilläggas: jag själv, som konsumerar media. Kan jag se det väsentliga? Bryr jag mig ens? Är jag bara en följare? Har jag ens tid?
Jag kan lova: bara du kan bry dig lite, och bara du kan ägna problemet lite mer tid, kommer allt vad du trott att vändas på ända. Åtminstone om du tillhör den breda majoritet som hyser en blind övertro på ”vetenskapen”.
National Snow & Ice Data Center (NSIDC) såg jag länge närmast som ett ”facit”. Den faktiska observationen av verkligheten. Så här ÄR det! Den som tvivlar på NSIDC yrar. Här ser man månatliga satellitbilder över hela den arktiska ishättan. En röd linje visar motsvarande linje från ett tidigare tillfälle. Den isutbredning som ligger innanför den röda linjen visar hur mycket ishättan faktiskt – med grafisk tydlighet – krymper, och därmed bevisas avsmältningen. NSIDC är också en av FN:s (IPCC) huvudkällor.
Men, det är bara ett ”aber”: man ser inte de riktiga satellitbilderna. Vill man se dem är det problematiskt, det går inte. Märkligt, ty det står ju på NSIDC:s sida:
”The purpose of this site is to expose NASA satellite data and research on Arctic change, in the form of maps that illustrate the changes taking place in the Arctic over time.”
Varför började jag då undersöka detta närmare? Jo, det var en artikel i SVT om isbrytaren Oden som rapporterade ett väldigt besvärligt isläge i Arktis sommaren 2018, det värsta sedan 2005:
I denna artikel var det framför allt denna rad som fick mig att haja till:
”Eftersom det inte går att få satellitbilder från området använder expeditionen en helikopter före innan fartyget plöjer vidare i isen.”
Det går inte att få satellitbilder från området!? Va???
Och vore det inte bara för det, så hade jag definitivt väntat mig ett helt annat isläge (typ ”inte isfritt, men på rätt god väg!”) i Arktis sommaren 2018, av NSIDC:s månatliga bild att döma!
En (lite mer grundlig) sökning på NSIDC:s sajt avslöjar mycket riktigt:
”Information about sea ice processes can come from field camps or aircraft and satellites (see Remote Sensing section). However, data from these sources are limited. Sensors cannot account for all characteristics of sea ice anytime and anywhere. Furthermore, the record of sea ice data has a limited history. Satellite observations date back only to the mid-1970s; other observations, such as ship records, may go back as far as the late 19th Century, but they are sparse. Moreover, these data cannot predict the future of sea ice extent.”
“To fill in the gaps in knowledge about sea ice, scientists use models to simulate sea ice processes. A model is a mathematical representation of a real-world physical process. These models allow scientists to reconstruct historical patterns of sea ice and predict future changes. Due to the complex nature of the models, they are run on computers.”
Ja, det är för det första inte verkligheten vi tittar på, utan en simulering – modell – av densamma. Men vi tror att det är verkligheten!
Det borde stå med röd text: ”OBS! SIMULERING!” på deras månatliga bilder. Denna ohederlighet gör åtminstone undertecknad förbannad. Det är inte i en kyrka jag är nu, där den gudomliga ingivelsens exakta källa inte behöver anges, utan i ett vetenskapssamhälle, där allt ska vara klart, och genomlyst.
Vid det här laget började jag studera vad Lars Bern säger, lite närmare. Jag hade tidigare hört honom kritisera dessa ”simuleringar”, men trots detta upptäckte jag alltså mycket sent att även NSIDC bygger på simulering.
”Men Lars Bern är köpt av oljeindustrin”, inflikar någon?
Det är en fråga som måste ställas. Absolut. Och jag ska komma till detta. Jag tror inte det är så enkelt, än om Bern är en gammal industrimagnat (dock en ”bråkig” sådan), med förflutet i Volvo, ABB och ÅF. Och skulle så vara, kan andra källor lika gärna vara köpta av FN. Eller hur? Vi ska ta en titt även på detta. Därjämte simuleringarnas värde, i den mån det är möjligt.
Dvs huruvida man kan – såsom sker – skapa simuleringar av en (komplex) verklighet som är så tillförlitliga att man inte behöver meddela tydligt att det är en simulering man tittar på. I synnerhet sedan vi nu sett indikationer på att simuleringarna möjligen inte stämmer riktigt.
Här har vi en artikel i SvD med rubriken ”Bern förnekar fysikens grunder”. Den är kort, och har bra argument. Läs gärna.
Märk även att Bern svarar, och därmed sätter slutreplik. (Och, när vi nu ändå pratar om artiklar: sån tur att det inte är ”betalvägg” på artikeln! Då hade vi sett bara rubriken och en liten del av ingressen, såvida vi inte betalar genom något månatligt abonnemang, vilket få gör. Det här är ett nutidsproblem som jag ska beröra senare.)
I artikeln finns en länk (som inte funkar) till University of East Anglia (UEA), vilket är ett sammanträffande. UEA, utanför Norwich – som är en av världens största lagringsplatser för klimatdata och ett stort klimatforskningscenter – hamnade nämligen i rampljuset vid Climategate-skandalen november 2009.
Notera nu att Climategate är (officiellt) utagerat. På Wikipedia läser vi:
…no fewer than eight investigations were launched in both the UK and US, but none found evidence of fraud or scientific misconduct, and the academics were subsequently fully exonerated.
Jag har läst igenom dessa, ca 180 mail, med kommentarer av en John Costella, och det var intressant läsning, som öppnar en ny värld som säkert få har sett. Jag måste ge en viss poäng åt detta yttrande:
It’s beyond belief that the mainstream media can’t see the devastating importance of the emails leaked from the Climatic Research Unit (CRU) known as Climategate.
Jag vill avhålla mig från att kliva in och kommentera i denna mailväxling, vilket Costella gör rätt ohämmat. Hellre vill jag snappa upp en ”overall” anda i verksamheten. Bara en sådan sak torde räcka för att slå hål på många illusioner om hur vetenskap bedrivs. Och faktum är att det uppstår tidigt en diskrepans (som växer under läsningens gång) mellan vad som borde vara, och det som faktiskt råder.
Ett slags hierarki är uppenbar när man läser dessa mail. En vetenskapsman rapporterar till en överordnad, som i sin tur rapporterar mot IPCC. Att IPCC ställer krav är tydligt (undrar vilka? Borde de förresten inte vara totalt neutrala?).
I det här citatet har vi vetenskapsmannen Keith Briffa som mailar sin överordnade Michael Mann (mannen bakom ”the hockey stick graph”. Ni vet, det här statistiska klubbladet som sticker iväg uppåt, under de senaste åren, antydande att vi nalkas en global katastrof):
Keith Briffa writes to Mike Mann, about the latest IPCC Report:
I tried hard to balance the needs of the science and the IPCC, which were not always the same. I worried that you might think I gave the impression of not supporting you well enough while trying to report on the issues and uncertainties.
Som sagt: vilka är dessa ”needs” som måste uppfyllas? Vi harvar vidare…
Att man måste beakta skeptikerna därute, inte ge dom nåt att hugga på i onödan, är också rätt uppenbart:
Hi Tim and Keith – Hope you’re not going to kill me, but I was talking with Susan Solomon today, and she impressed me with the need to make several points if we can. One issue (other to come in a subsequent email) is whether we can extend the MWP box figure to include the 15th century. I don’t read the blogs that regularly, but I guess the skeptics are making hay of their being a global warm event around 1450AD. I agree w/ Susan that it is our obligation to weigh in on issues like this, so…. can we extend the fig to extend up to 1500AD?
Keith Briffa är intressant. Han verkar i början seriös och samvetsgrann i sitt vetenskapliga värv, och protesterade av allt att döma intensivt mot Mann’s hockeyklubba:
Mann promoted his hockey stick. Briffa was very dubious, especially about the prominence the IPCC wanted to give it.
Läs gärna den länken. En lång och tidvis bitter fejd mellan berörda vetenskapsmän emellan, och IPCC å den andra sidan har nog ägt rum. Till slut slöts dock fred mellan alla, och IPCC fick sin vilja fram. Undrar hur detta gick till? Spekulationer, spekulationer… Dock, OM det skulle vara så att IPCC – och FN – har ett egenintresse, så är det allvarligt.
För att förtydliga: IPCC:s roll är alltså att sammanställa vetenskapliga rön om klimatförändringar. De ska hitta ett rådande vetenskapligt ”konsensus”. De är ej själva vetenskapsmän.
På Facebook dök i dagarna* plötsligt upp en notis ända från 2010 om avsmältningen av Himalayas glaciärer. År 2035 skall de ha smält bort helt, enligt någon prognos. En journalist gick till botten med det här, och allt visade sig vara ”bogus”. Allt byggde på en grov gissning av en rysk forskare. Det borde aldrig kunnat ha passerat genom övriga forskares peer review (interna granskningssystem).
IPCC gick då ut med en offentlig ursäkt. Men alltså, först sedan en journalist uppmärksammat det. Så det är nog viktigt att det finns ett vaket folk!
*) Jo, jag insåg att detta har tagit fart igen. Himalayas glaciäravsmältning är i full gång, och det är på riktigt. Och det är också ett allvarligt problem. Lars Bern avfärdar med kraft att det har med global warming att göra. Problemet är sot, som lägger sig på isen och ackumulerar solvärme som smälter isen, säger han. Ett sedan länge (2008) känt problem i denna trakt, eftersom vedeldning bedrivs här i massiv skala. Samma problem lär ha förekommit i Alperna. Om han har rätt kan man kolla upp. Här video: https://www.youtube.com/watch?v=rw3yMR95iho
Det finns ett fatalt e-mail med frasen ”to hide the decline”, som möjligen missuppfattades som att man skulle ha dolt en nedgång i temperaturen. Många anser saken utagerad, andra inte. Saken är alltjämt under intensiv debatt trots den officiella dementin, och Keith Briffa har återigen en central roll. Här en länk från Steve McIntyre’s skeptikerblogg Climate Audit:
”…there was “pressure” on Briffa and other authors to show a “nice tidy story” of “unprecedented warming in a thousand years or more”.
INFO: Keith Briffa var årsrings-professor. Studiet av träds årsringar utgör grund för en teknik man använder för att avgöra hur klimatet var för 1000 år sedan. Detta var av intresse nu, för att skapa ”skaftet” på hockeyklubban. https://climatekids.nasa.gov/tree-rings/
Steve McIntyre och hans Climate Audit åtnjöt respekt och omnämns frekvent i e-mailen, såsom en relevant kritiker, om inte annat för att de intog en neutral ståndpunkt, och som sådan skulle kunna avslöja s.k. cherry-picking.
Bild: Steve McIntyre
Den dementerande sidan skall också ses. Man vill avfärda Climategates huvudargument, med stöd i att det ska ha varit Sarah Palin (ökänd yrhätta) som reagerat:
”The Alaska governor Sarah Palin, in the Washington Post on 9 December, attacked the emailers as a “highly politicised scientific circle” who “manipulated data to ‘hide the decline’ in global temperatures”
Ytterligare en märklig sak var UEA:s motvilja att lämna ut data till andra forskare(UEA är tydligen världens datacentral för klimatforskning (måste verifieras)).
Vår hårt prövade vän Keith åter i kläm:
“Keith has been complained at by Climate Audit for cherry-picking and not using your long Russian data set. Not used because we did not have the data. Please, could we have the data?”
” … Keith does seem to have got himself into a mess.…”
“But, more generally, … how does Keith explain the McIntyre graph that compares data sets?”
”And the issue of withholding data is still a hot potato, one that affects both you and Keith (and Mann). Yes, there are reasons—but many good scientists appear to be unsympathetic to these. The trouble here is that withholding data looks like hiding something, and hiding means (in some eyes) that it is bogus science that is being hidden. I think Keith needs to be very, very careful in how he handles this ”.
Som om inte detta räcker, verkar dessutom viktiga rådata ha kommit bort (!):
Martin Lutyens, of the British CO2morrow project, writes to the Climatic Research
Unit’s Andrew Manning, the scientific consultant to CO2morrow:
I just came across an article in The Week, called “The case of the vanishing data”. It writes in a rather wry and skeptical way about your University of East Anglia colleagues Phil Jones and Tom Wigley, saying that only their “homogenised” or “adjusted” historical data is available, and the original, raw data has gone missing. Apparently some other environmental gurus now want to look at the original data and were “fobbed off”.
Detta var en genomgång av situationen, grundad på rön från Climategate, som oavsett om detta var en skandal eller ej, ger en plausibel (i synnerhet om det INTE var en skandal!) inblick i hur normalt vetenskapligt arbete bedrivs på den här nivån.
Jag tror vi lätt kan avfärda en rad myter om vetenskap vi så gärna vill klamra oss fast vid.
Det är lätt att se att den verklige vetenskapsmannen i dramat – Keith Briffa – inte mår så bra. Redan första stycket vi läser, där han är ängslig över hur hans arbete ska emottas – han är villig att kompromissa mellan ”vetenskapens krav”, och ”IPCCs krav” – räcker egentligen. Man behöver inte säga så mycket mera. Utåt sett heter det: ”The science is settled”. Därinne ser man detta scenario. Keith Briffa dog – i förtid – 2017.
Angående modellerna, simuleringarna, framgår att dessa genereras av datorprogram som skapats i programmeringsspråket FORTRAN:
Det är så det är. Det är av tradition oftast FORTRAN som används i dessa sammanhang, ja.
Typiskt skapas inte programmen av dedikerade programmerare utan av forskarna själva, som i första hand vill skapa något som fungerar, och kanske i andra hand dokumentera och kommentera. Jag har själv en hel del inblick i FORTRAN, och vet att det är ett ålderstiget programspråk (det första som kom, på 50-talet), som inte erbjuder några större möjligheter till struktur, ordning och reda. Det är fjärran från modernare, objektorienterade språk.
Jag blir ganska orolig när jag betänker FORTRAN tillämpat på ett erkänt komplext (och viktigt!) område som dagens klimatforskning.Det funkar kanske bra i början, men under årens lopp byggs programmet upp, och växer till enorma proportioner. Nya kodare kommer, som inte förstår den förre kodarens kod, och han skapar en egen modul och låter ”för säkerhets skull” det gamla vara kvar, vilket skapar ännu mer förvirring för näst-nästa kodare, etc. Nya problemställningar kommer som måste väva in det gamla, etc. Och ju mer programmet växer, desto mer ”makt” får det, i bemärkelsen att det alltmer ogärna låter sig omskapas från scratch. Man kan inte helt enkelt skriva om programmet till ett modernare språk, det skulle kräva enorma resurser ifråga om tid och pengar – och dessutom kan det ju lätt bli fel. Man vågar inte röra det, helt enkelt.
Det skulle onekligen vara intressant att se det program som används i någon sådan klimatmodell. Jag har sett ( och jobbat med ) ett FORTRAN-program för takkonstruktioner, och bara det var tusentals rader av ren ”grekiska”.
Jag skulle anta att om man betänker sig den förut nämda illusionen av ”vetenskapen” som en process oberoende av mänsklig inblandning (en uppfattning omhuldad bl a av VoF), så vore det en sån här FORTRAN-modell, som människor alltmer förlorar kontrollen över, ungefär som Dr. Frankenstein förlorade kontrollen över sin skapelse.
Här en till mycket intressant video, där 31487 vetenskapsmän över hela världen gått samman för att invända mot den ovetenskapliga hanteringen av frågan: https://www.youtube.com/watch?v=1BYkZjbR9oc
*
Från denna vetenskapens värld (får vi förmoda?) nu till dagens debattklimat med lilla Greta Thunberg i rampljuset.
Den som inte ser avgrunden mellan de två världarna måste vara helt blind. Jag får ångest över det som pågår här. Jag läste ett långt inlägg på FB som hon skrivit, som börjar:
”Recently I’ve seen many rumors circulating about me and enormous amounts of hate.”
Innan vi går vidare: märk nu att vi lämnat vetenskapens arena (där det här borde avgöras, eller hur?) miltals bakom oss. Nu är vi på en annan arena, där media uppenbarligen styr båten på ett gungigt, emotionellt hav.
Vi har alla sett hur klimatdebatten intensifierats till ett regelrätt krig. Och i krig är som bekant sanningen det första offret.
Nu heter det inte längre ”skeptiker”, utan det heter ”förnekare”. Även nämnde Steve McIntyre har på senare tid etiketterats ”förnekare”:
“somehow the co-winner of the 2007 Best Science Blog award (yeah, you just read that right) and prime source for cranks in the field. McIntyre is guilty of the same shenanigans as most deniers: distortion of facts, egregious use of quote mining, statistical trickery, conspiracy theorizing, excessive whining, gross hypocrisy, and general stupidity. He is also a Canadian who hates hockey sticks.”
Notera språkbruket. Jag ser det som en rätt så träffsäker indikator. Vetenskapsmän uttrycker sig aldrig på det här viset. Detta är på emotionell Facebook-nivå och riktas mot den ”ignoranta” massan. Man skulle utan vidare kunna kalla denna text ”hatisk”. Hånfull är den alla gånger. På riktiga Wikipedia är dock tonen ännu respektfull.
Och det är alltid detta ”hat”. Annie Lööf utbrast också något om allt ”hat” hon utsatts för. Och det är så många fler. Varifrån kommer det här?
Bägge dessa epitet associerar förstås till judeförföljelser och nazism, där vi återfinner ”förintelseförnekare”, och ”judehat”. Dessa företeelser är avskyvärda i de breda folklagren. Majoriteten av oss hatar allt sånt som har med nazism att göra.
Tänk efter lite nu:
Om jag använder detta, i media orerar inför folket om dessa ”förnekare”, dessa ”hatare”, så hetsar jag – medvetet eller omedvetet – majoritetens vrede mot dessa grupper, och använder således själv hatet som ett vapen emot dem, och kan själv framstå som oskyldig, t o m upphöjd, och oantastlig.
Om det finns reellt hat, vilket det ALLTID gör, det finns ”troll” på nätet, så använder de invektiv och primitivt språkbruk. Varför inte ignorera dem totalt och fokusera på det som är väsentligt? Sådana hatare ska man inte ge någon näring, de lever på de negativa reaktioner som framkallas. Det här är elementära kunskaper, och förefaller märkligt, såvida inte syftet är att polarisera debatten, genom att fösa med även meningsmotståndare, som kanske bara har lite konstruktiv kritik, bland ”hatarna”. Ur den aspekten torde även detta inlägg lätt kunna ses som hatiskt. Vad tror du?
Och det här är farligt. Det har redan börjat spridas doktriner om att världsdiktatur är den enda lösningen på klimatproblemet. Global kommunism?
Det finns t o m en ansats att börja klassa koldioxid (CO2) som ett miljögift. Betänk då att du för varje andetag du tar, utandas CO2. Hur skulle detta kunna användas? En aspekt i problemet – eller hela problemets egentliga huvudorsak – är ju att vi har blivit ”för många”. Kan någon ( t ex ett samhällsskick som genom historien dödat ca 100 miljoner människor) tycka att vi borde decimeras drastiskt i antal? Vilka måste då dö?
I kommunismens Sovjet, och i Kina, i Kampuchea, DDR… var det som bekant ”folkets fiender” som måste dö. De nya folkfienderna blir nu alla dessa förnekare och hatare?
Ja, det är kanske dessa som i själva verket är de hatade?
I Gretas värld är det nu svart eller vitt: antingen minskar vi drastiskt alla CO2-utsläpp NU, eller också gör vi det inte – och vi dör. Problemet är komplext, medger hon. Men botemedlet är enkelt.
Jag skulle också undersöka ”den andra sidan”. Dvs huruvida det finns en oljeindustri som progagerar mot att CO2 och klimathotet är något problem alls. Jag hittade i sammanhanget en artikelserie av Jacob Nordangård på Newsvoice. Jag citerar Jacob:
”Jag gick igenom de beskyllningar som fanns om att kritiska forskare var avlönade av oljebolag för att misskreditera AGW [Anthropogenic Global Warming] men fann att detta i de flesta fall var substanslöst. Jag såg istället ett antal forskare som faktiskt stod upp för ett vetenskapligt förhållningssätt. Som inte lät sig köpas av politiska trender och feta forskningsanslag.
Istället gick det att se hur oljebolag faktiskt pumpade in pengar på projekt som istället omhuldade Al Gores domedagsbudskap. Det var omvända världen och svårbegripligt. Jag ställde mig frågan varifrån klimathotet egentligen kom ifrån. När startade det hela?”
Jag har inte lyckats hitta något, mer än detta. De som äger de stora oljebolagen, Rockefeller mfl, ingår kanske också i den elit som vill ha en centralmakt? Det är enda förklaringen.
Vad som är uppenbart är alltså att media har tagit över vårt konsensus. Media, som skamlöst använder väl beprövade vägar för att vinna de stora massornas tycke. Och media följer FN:s linje. Det har media alltid gjort. Därför har FN långt större makt än oljebolagen. Vetenskapen används bara som en hävstång för att dupera folket. 90% av folket kan inte avgöra vad som är sanning, och då vinner den part som har störst makt, inte den som har vetenskapen på sin sida.
Däremot, när vi ändå är inne på oljeindustrin, här finns ett enormt stort problem med all plast, som också är en del av densamma. Plast framställs av råolja. Det finns ENORMA mängder plast som flyter omkring i våra hav, och detta problem hamnar nu i skuggan av klimataspekten. Jag läste nånstans att all denna kringflytande plast motsvarar tre gånger Frankrikes yta, vilket måste verifieras.
Jag avslutar – och balanserar – detta inlägg med en av Henrik Jönssons briljanta videor. Han tyr sig inte till “förnekarnas” läger, och tvivlar inte på forskningen, men ifrågasätter alarmismen. Mycket nöje!